Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsruhe - Karlssagan - Karlsschule - Karlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än 1/3 katoliker. Staden är anlagd i form af en
solfjäder. Gatorna börja vid den framför slottet
liggande Schlossplatz, som prydes af storhertig Karl
Fredriks staty (af Schwanthaler), utgå derifrån
liksom radier och skäras först af Lange strasse,
en tvärgata, som förr utgjorde stadens gräns, och
sedan af flere tvärgator. Hela staden bär karakteren
af regelbundenhet och modern elegans samt innehåller
många praktfulla offentliga och enskilda byggnader
i vacker stil. Bland dem må särskildt nämnas det
1751 i gammalfransk stil uppförda residensslottet
i stadens norra del, framför hvilket ligga i en
halfcirkel ministerierna och det markgrefliga
palatset, vidare konstgalleriet, med tafvel-,
kopparsticks- och fornsakssamling, och den nyligen
uppförda byggnaden för de förut i slottet förvarade
samlingarna (bibliotek på omkr. 140,000 bd, mynt-
och naturaliesamling) samt, bland stadens fyra
kyrkor, den evangeliska stadskyrkan Concordia och
den katolska stadskyrkan S:t Stefan. Jämte den bakom
slottet liggande stora slottsträdgården finnas i K. en
rikhaltig botanisk trädgård och en stor vinterträdgård
invid slottet. Af undervisningsanstalter eger
staden en berömd Polyteknisk skola, gymnasium,
två seminarier, en skola för konst och en
slöjdskola m. fl. Den industriella verksamheten
är ej obetydlig. Der finnas bl. a. en stor
galvanoplastisk fabrik och gjuteri, en stor maskinverkstad,
hufvudsakligen för tillverkning af lokomotiv,
vagn- och bandfabriker samt ett stort antal mindre
fabriksanläggningar. – Stadens anläggning är ett verk
af markgrefven Karl Vilhelm, som 1715 lät åt sig
midt i Hardtwald uppföra ett jagtslott af trä, vid
hvilket sedan staden småningom växte upp efter en af
nämnde markgrefve uppgjord plan. I K. firades d. 20
Sept. 1881 förmälningen mellan Sveriges och Norges
kronprins, Gustaf, och prinsessan Viktoria af Baden.
Karlssagan, romantisk diktcykel från medeltiden. Se
Karolingiska sagokretsen.
Karlsschule ("Karlsskolan"), en ryktbar läro- och
uppfostringsanstalt i Stuttgart, grundlades 1770 af
hertig Karl Eugen af Würtemberg och upphöjdes 1781
till universitet med sex fakulteter, en juridisk,
en medicinsk, en filosofisk, en militärisk och en
ekonomisk samt en för de fria konsterna, men upphäfdes
1794 plötsligt af hertig Ludvig Eugène. Bland sina
lärjungar räknade anstalten Schiller (1773–80),
Cuvier m. fl. sedermera ryktbara personer.
Karlstad, stapelstad i Värmlands län, säte för
landshöfdingen öfver detta län och biskopen
öfver Karlstads stift. Staden är vackert belägen
vid Klarelfvens utlopp i Vänern. Af offentliga
byggnader märkas kyrkan (från midten af 1700-talet),
landshöfdingeresidenset, allmänna läroverkets
hus, det ståtliga rådhuset, cellfängelset,
lasarettet, hypoteksbankens byggnad, äfvensom
i öfrigt frimurarelogens hus och flere enskilda
byggnader. Stadens hela areal är 2,491 har. Vid
1880 års slut voro de bebyggda tomternas antal 172
och det sammanlagda taxeringsvärdet 8,689,500 kr.,
deraf 545,700 kr. af jordar. Stadens jord är satt
till 5,38 mantal. Vid 1883
års slut hade staden 7,737 innev, (år 1873:
6,197). De vigtigaste exportartiklarna äro jern och
trävaror. Summan af ankomna och afgångna fartyg år
1882 var 970, nästan alla på inrikes sjöfart, om
46,802 tons. Stadens handelsflotta, bestod samtidigt
af följande fartyg öfver 10 tons: 9 segelfartyg,
om 546 tons, och 9 ångfartyg, om 753 tons och 197
hästkrafter. På sjömanshuset voro för inrikes sjöfart
inskrifna 101 skeppare och 223 sjömän. Antalet
handlande uppgick till 96, med 56 biträden, och
handtverkarna voro 212, med 110 arbetare. Fabrikerna
uppgifvas likaså år 1882 till 10, med 316
arbetare och 845,220 kr. tillverkningsvärde. De
mest betydande af dessa voro en mekanisk verkstad
(med ett tillverkningsvärde af 265,260 kr.), en
tändsticksfabrik (140,000 kr.) och två tobaksfabriker
(218,000 kr.). Genom K. går Nordvestra stambanan. I
staden finnas Värmlands enskilda banks hufvudkontor
och Karlstads sparbank (stiftad 1822); der befinna
sig äfven styrelserna för Värmlands hypoteksförening
och Värmlands stadshypoteksförening. Ränte-
och kapitalförsäkringsanstalten i K. inrättades
1879. Bland undervisningsanstalter märkas ett högre
allmänt läroverk och ett folkskoleläraresemiriarium
samt en undervisningsanstalt för bildande af
småskolelärarinnor. Tidningar från staden äro
"Karlstads tidning" (2 ggr i veckan), "Nya
Vermlandstidningen" (3 ggr) och "Vermländingen"
(1 gång). Ett af länets två länslasarett och kurhus
är förlagdt derstädes. Brunns- och badinrättning
finnes nyligen anlagd; det. s. k. Karlstadvattnet
(se d. o.) är ovanligt starkt jernhaltigt. Vid
1881 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar
till 1,475,913 kr. och skulder till 914,272
kr. I ecklesiastikt hänseende bildar K. med
landsförsamlingen, som begagnar stadens domkyrka,
ett regalt pastorat af 1:sta kl. (Kils kontrakt),
hvars kyrkoherde tillika är stiftets domprost. För
riksdagsmannaval är staden förenad med Filipstad
till en valkrets.
Den plats, der K. nu ligger, hette under medeltiden
Thingvalla och var landskapets förnämsta ort. Der
hölls den i lag stadgade vapensynen med frälset, och
der stod landstinget alla år å Petrus’ och Paulus’
dag, d. 29 Juni, då der äfven var marknad, hvilken
med någon förändring efter nya stilen fortfarit
till senare tid under namnet Persmässan. Platsen
förvandlades till stad af hertig Karl (sedermera
Karl IX) och fick namn efter honom. Privilegierna
utfärdades d. 5 Mars 1584. Hertigen skänkte den nya
staden jord samt tillgodosåg dess liksom öfver hufvud
hela Värmlands bästa, och hans namn är derför mer än
något annat införlifvadt med stadens historia. Han
uppförde för sin räkning en byggnad af trä på den
höjd, der nu domkyrkan står; den kallades omvexlande
Karlsborg och Karlberg samt var försvunnen åtminstone
i början af 1700-talet. Staden tillväxte småningom
och blef medelpunkten för hela Värmlands handel,
men härjades flere gånger af eldsvådor, såsom 1719
och 1752 samt d. 2 Juli 1865, då efter branden
qvarstodo endast domkyrkan, skolhuset, lasarettet,
länsfängelset, biskopshuset och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
