Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapucin-apan - Kapucin-fogeln - Kapucin-orden - Kapucin-pulver - Kapucin-ärter - Kapudan - Kapun - Kapuschong - Kaputt - Kap Verde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordningen fyrhändta hörande art, som igenkännes
på sin redan under den tidigaste ungdomen nakna,
skrynkliga, ljust köttfärgade panna. Kroppsfärgen är
mer eller mindre mörkbrun, de gleshåriga tinningarna,
kindskägget, bröstet, buken och öfverarmarna
deremot ljusbruna. Längden är 45 cm. utom svansen,
som håller 35 cm. Kapucin-apan är hemma i Syd-Amerika
samt utbredd öfver södra vändkretsen och Anderna. Sin
mesta tid tillbringar hon i träden, hvilka hon lemnar
blott för att dricka eller hemsöka något majsfält. Om
dagen ströfvar hon från träd till träd för att
söka sin föda; om natten hvilar hon i deras täta
kronor. Vanligen träffas dessa apor i små skaror på 5
till 10 stycken, af hvilka de flesta äro honor. Hon
är skygg och svår att iakttaga. I Jan. föder honan
en unge, som hon under de första veckorna bär vid
bröstet, men sedermera på ryggen, samt vårdar
med den största ömhet och tillgifvenhet. Gamla
kapucin-apor kunna ej vänjas vid fångenskap, hvilket
deremot är lätt med unga individer, som snart lära
sig känna igen sin vårdare samt inom kort blifva
tillgifna och mycket tama. Behandlas en sådan apa
illa, försvarar hon sig eller söker att hämnas. Hon
är mycket tjufaktig och lemnar ej gerna ifrån sig
hvad hon en gång fått tag uti. Till sitt lynne är hon
mycket sjelfständig, låter ej tvinga sig och lär sig
blott sådant, som kan lända henne till nytta. För
köld och fukt är kapucin-apan särdeles ömtålig.
C. R. S.
Kapucin-fogeln, Gymnocephalus calvus, zool.,
en till kräffoglarnas, eller nakenhalsarnas,
afdelning bland tättingarna och foglarnas klass
hörande art, som blir 45 cm. lång, är rödbrun,
med nästan svarta vingar och stjert, samt hemma i
Cayenne. Nakenhalsarna hafva näbbroten naken, äfvensom
hufvudet och halsen delvis bara eller ock prydda med
stora flädrar eller vårtor. Till sin byggnad likna
de mycket korparna, lefva af saftiga frukter och
tillhöra alla Syd-Amerikas urskogar. Den här nämnda
arten har ett läte, som liknar en kalfs bölande.
C. R. S.
Kapucin-orden, munkorden, grundad uti Italien 1525 af
Matteo di Baschi och Ludovico di Fossombrone, bägge
förut observanter af franciskan-orden, erkändes
1528 såsom en från sistnämnda orden afsöndrad
kongregation och stadfästes 1536 af påfven Paul
III. Ordens medlemmar bära en brun yllekåpa med lång,
spetsig kapuschong (Ital. cappuccio; deraf ordens
namn). Desse tiggaremunkar bilda, så att säga,
klosterfolkets proletariat. De få enligt regeln
icke hoptigga mer än ett nödtorftigt lifsuppehälle
för dagen och ej häller mottaga penningar. Regeln
föreskrifver vidare stillatigande under större delen
af dagen, sträng återhållsamhet i mat och dryck samt
tarflighet i drägt och bostad. I början var orden
inskränkt till Italien, men vann sedermera inträde
i Frankrike (1572), Tyskland (1592), Schweiz och
Spanien. Kapucinerna äro beryktade för okunnighet
samt för sina af en viss grofkornig humor präglade
folkpredikningar (s. k. kapucinader, af hvilka
Schillers kapucin-munk i
"Wallensteins lager" gifver ett verldsberömdt
prof). När munkordnarna i slutet af 1700-talet
upphäfdes i Frankrike och Tyskland, försvunne
kapucinerna nästan fullkomligt derifrån. På senaste
tiden lär emellertid deras antal hafva vuxit i alla
katolska land. – Sedan 1538 består jämväl en qvinlig
gren af orden. P. F.
Kapucin-pulver (Fr. poudre des capucins), farmak. med.,
kallas en mot ohyra hos menniskor och boskap
begagnad pulverblandning, beredd af sabadillfrön,
staffansfrön, persiljefrön (frukter) och tobak. Detta
pulver är i hög grad giftigt, emedan det innehåller
flere häftigt verkande alkaloider, såsom nikotin,
veratrin och delphinin. Det har numera kommit ur bruk.
O. T. S.
Kapucin-ärter kallas en varietet af sprit-ärternas
grupp. Stjelkarna blifva inemot 2 m. höga; baljorna
äro medelstora. Ärterna, som höra till de senare
mognande sorterna, äro gråaktiga, med svarta "ögon".
O. T. S.
Kapudan (Turk., af Ital. capitano), befälhafvare. –
K.-pascha, Osmanska rikets storamiral, är pascha
af tre hästsvansar och kommendant öfver den kring
arsenalen liggande delen af Pera samt öfver de
turkiska öarna i Svarta hafvet och Arkipelagen. Han är
medlem af divanen. På flottan har han en särskild,
i sista instans beslutande divan och eger utanför
Dardanellerna makt öfver lif och död.
Kapun (T. kapaun, Lat. capo) kallas den
kastrerade hannen af vanliga tamhönset (Gallus
gallinaceus). Djuret blir naturligtvis genom
kastreringen odugligt till fortplantning, förlorar
sitt mod samt blir i ytterlig grad fegt. Bruket att
kastrera tuppar härleder sig derifrån att kapunerna
egna sig mycket väl för gödning, hvarigenom deras kött
blir synnerligen saftigt och välsmakande. Äfven hönan
kastreras och benämnes då poularde (Fr.). Både kapuner
och poularder äro dock numera sällsynta, emedan
man funnit, att icke kastrerade individer af båda
könen efter senare tiders förbättrade gödningsmetoder
erhålla lika fett och godt kött, som hade de blifvit
underkastade den här omtalade plågsamma operationen.
C. R. S.
Kapuschong (Fr. capuchon, Ital. cappa, kåpa),
egentligen den en munkkåpa vidhängande spetsiga del,
som nyttjas till hufvudbetäckning; senare regnhufva
i allmänhet, som sitter fast vid en kappa eller
ytterrock.
Kaputt, tillintetgjord, som förlorat allt. Ordet
kommer af det likbetydande franska capot, som
ursprungligen i piketspelet sades om den, som ej fått
något stick.
Kap Verde (Port. Cabo Verde, Gröna udden), Afrikas
vestligaste udde, belägen under 17° 32’ 52" v. lgd
fr. Greenw, och 14° 40’ n. br. Omkr. 750 km. n. v. om
denna udde ligga i Atlantiska hafvet mellan 14° 45’
och 17° 15’ n. br. samt 22° 30’ och 25° 10’ v. lgd
fr. Greenw. Kap Verde-öarna l. Gröna uddens öar
(Port. Ilhas do Cabo Verde), en till Portugal hörande
grupp af 10 öar jämte flere mindre klippor, hvilka
tillsammans hafva en areal af 3,851 qvkm. Öarna äro
fördelade i tvänne afdelningar: en nordlig, öfver
vinden, bestående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
