Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kansas. 3. Stad i nord-amerikanska staten Missouri - Kansjindjinga l. Kunsjindjinga, så vidt hittills kändt är, det näst högsta berg på jorden - Kansler (T. kanzler, Fr. chancelier) - Kanslers-gillet, ett ämbetsverk, till hvilket en del af de ärenden, som förut handlagts af Kanslikollegium - Kanslers-sekreterare. Se Kansler - Kansli (T. kanzlei, Fr. chancellerie, af Lat. cancellaria) - Kansli. 1. Det svenska rikskansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
område. Dess omsättning af spanmål och boskap är i
starkt stigande; såsom köttmarknad täflar det redan
med Cincinnati och Chicago. Staden grundlades 1830,
men räknar sin uppblomstring från 1860. Den hade då
endast 4,418 innev., hvaremot den 1880 räknade 55,785.
S. A. L.
Kansjindjinga l. Kunsjindjinga, så vidt
hittills kändt är, det näst högsta berg på jorden,
beläget i Himalaja på gränsen mellan Nepal och
Sikkim. Höjd 8,581 m.
Kansler (T. kanzler, Fr. chancelier). Ordet kommer af
Lat. cancellarius och betecknade urspr. en tjensteman,
som hade sin plats vid skranket (Lat. cancelli)
framför domstolens säte. Sedermera fick det betydelsen
skrifvare, sekreterare. Redan på 1200-talet var i
Sverige kansler benämning på en högre ämbetsman,
som biträdde konungen hufvudsakligen vid utfärdandet
af påbud samt underhandlingars förande med främmande
makter. Vanligen innehades befattningen under katolska
tiden af män tillhörande det högre presterskapet
(ej sällan biskopar). Från Gustaf I:stes tid, då
ämbetets innehafvare började kallas öfverstekansler,
kan ämbetet anses tillhöra "riks-ämbetenas" antal;
titeln öfvergick också slutligen till rikskansler
(se d. o.). Jfr Kansli. – Sedan lång tid tillbaka
föres vid hvartdera af Sveriges universitet, vid
Upsalas sedan 1622, Lunds sedan 1666, samt vid
Finlands universitet, sedan 1646, öfverstyrelsen af
en kansler, universitetskansler. I Sverige utnämnes
universitetskansler af konungen efter verkstäldt val,
i hvilket deltaga: kanslerens ställföreträdare vid
hvartdera universitetet, prokansleren (vid Upsala
universitet ärkebiskopen, vid Lunds biskopen öfver
Lunds stift), det större akademiska konsistoriets
ständige ledamöter samt akademiens räntmästare
och bibliotekarie. Universitetskansleren åligger
att hafva inseende öfver alla universitetets
angelägenheter, med uppmärksamhet följa den akademiska
undervisningen, vaka öfver att lärare och lärjungar
fullgöra sina skyldigheter, inhemta noggrann kännedom
om vård och förvaltning af universitetets egendom och
vetenskapliga inrättningar samt på grund deraf vidtaga
åtgärder, som kunna lända till att bevara, stadga och
främja universitetets rätt, välstånd och ändamål. I
allt, som universitetet rör eller som kan främja dess
väl, eger kansleren, der han så finner nödigt, föra
eller låta föra dess talan. Han utfärdar instruktioner
och reglementen för förvaltningen af universitetets
vetenskapliga inrättningar, drätsel och egendom;
han utnämner till de lägre akademiska befattningarna
och afgifver utlåtanden i fråga om tillsättande af
de högre. Universitetskanslersämbetena hafva tidtals
beklädts af kungl. personer (Upsala 1747–51, 1764–71,
1785–99, 1811–24 samt Upsala och Lunds gemensamt
af kronprinsen Oskar 1824–44 och kronprinsen
Karl 1844–59. Förteckning öfver innehafvarna
af universitetskanslersämbetet från äldre tider
finnes meddelad hos E. Fåhraeus: "Administratif och
statistisk handbok", 2 uppl.). Men då Sveriges nu
gällande grundlag stadgar, att
ingen kunglig person får innehafva civilt ämbete, har
man på senare tider frångått denna plägsed. Kansleren
kan, såsom sedan 1824 varit fallet, vara gemensam
för båda universiteten. Upsala universitets kansler
är jämväl kansler för Karolinska institutet. För sin
expedition förordnar kansleren, hvilkens ämbete ej
är förenadt med lön, en kanslers-sekreterare. Den
finske universitetskansleren utnämnes af
kejsaren. Sedan 1812 har hans befattning innehafts
af storfursten-tronföljaren; men emedan denne sällan
vistas i universitetsstaden, har öfverstyrelsen i
sjelfva verket utöfvats af en vicekansler (hvilkens
ämbete inrättades 1821 och motsvarar det svenska
och äfven i Finland förut, till 1817, existerande
prokanslersambetet). – Titeln kansler (ordenskansler)
bäres äfven af den förnämste bland ämbetsmännen
(stor-officianterna) vid de svenska riddareordnarna
sedan deras instiftande (1748). Han är, när konungen
finner för godt, ordförande i ordenskapitlet
samt befordrar till verkställighet hvad som
der beslutes. Vid förfall för honom inträder
ordens vicekansler. – Äfven Akademien för de fria
konsterna kan hafva en kansler, "då K. M:t finner
för godt att en sådan förordna". Krigsakademien,
(n. v. Krigsskolan) hade en kansler 1811–66.
Kanslers-gillet, ett ämbetsverk, till hvilket
en del af de ärenden, som förut handlagts af
Kanslikollegium, öfverflyttades, då Kanslikollegium år
1801 upplöstes. Enligt Kanslersgillets instr. af d. 27
Okt. 1801 hade detta öfverinseendet och ledningen
af allmänna uppfostringsverket. Denna organisation
egde dock ej bestånd längre an till 1809, då, i
sammanhang med kansliets ombildning, Kanslersgillet
upphörde. J. H.
Kanslers-sekreterare. Se Kansler.
Kansli (T. kanzlei, Fr. chancellerie, af
Lat. cancellaria) betecknade ursprungligen
den med skrank (Lat. cancelli) omgifna plats,
der offentliga urkunder utfärdades, sedermera
det centrala ämbetsverk, som fått till uppgift
att emottaga, registrera och förvara inkommande
handlingar, att till föredragning bereda ärendena
och att expediera regeringsmyndighetens beslut;
så benämnas äfven de afdelningar af ett ämbetsverk,
hvilka det åligger att uppsätta och utfärda verkets
beslut och utlåtanden, och slutligen nyttjas denna
benämning om den personal, som biträder riksdagen,
dess kamrar och utskott samt kyrkomötet vid protokolls
förande samt beslutens uppsättande och expedierande. –
1. Det svenska rikskansliet framträder icke såsom
något ämbetsverk förrän under 16:de årh. För
kansligöromålen, som förut skötts af kansleren
(se d. o.), behöfde vasakonungarna biträde icke
blott af denne, som under deras tid började kallas
rikskansler, utan äfven af sekreterare och andra
skrifvare. Ett ordnadt verk blef rikskansliet först
under Gustaf II Adolfs regering. Det ordnades då,
likasom de öfriga stora verken, på kollegialt sätt
och kallades Kanslikollegium. Detta kollegium skulle
vara den egentliga härden för skötandet af rikets
kansligöromål; det skulle enligt A. Oxenstiernas ord
"föra pennan och ordet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
