- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
139-140

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen, Nikolaas Godfried - Kampen för tillvaron - Kampera - Kamperduin l. Kamp - Kampesch-träd - Kampti (Kamthi) - Kamptulikon - Kamptz, Karl Albert Christoph Heinrich von - Kamrerare (kamererare) l. kamrer - Kamrup - Kamsin - Kamtapp - Kamthi - Kamtsjadal l. Kamtjadal - Kamtsjatka l. Kamtjatka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kampen, Nikolaas Godfried, nederländsk
historieskrifvare, f. 1776, d. 1839, innehade sedan
1829 en lärostol i nederländska språket, literaturen
och historien vid ateneum i Amsterdam. Bland hans
arbeten, hvilka mera röja omfattande kunskaper än djup
i forskningen, må nämnas Geschiedenis van de fransche
heerschappij in Europa
(8 bd, 1815–23), Geschiedenis
der letteren en wetenschappen in de Nederlanden

(3 bd, 1821–26), Geschiedenis der kruistagten nar het
orient
(4 bd, 1822–26), Geschiedenis der nederlanders
buiten Europa
(3 bd, 1831–33), Geschiedenis van den
vijftienjarigen vrede in Europa
(2 bd, 1832) och
Geschichte der Niederlande (3 bd, 1831–33; i Heerens
och Ukerts "Geschichte der europäischen staaten").

Kampen för tillvaron (Eng. struggle for existence,
struggle of life
), ett uttryck, som först begagnades
af nationalekonomen Malthus, i hans "Essay on the
principle of population" (1798), och sedan upptogs af
Darwin (jfr Darwinism). I dennes naturvetenskapliga
teorier spelar begreppet kampen för tillvaron en stor
rol såsom uttryck för en naturlag, enligt hvilken
växt- och djurarternas utveckling försiggår. Inom dessa
naturens riken herskar nämligen ett "allas krig mot
alla", hvilket med nödvändighet framgår ur hvarje
individs sträfvan att göra sig sjelf gällande gent
emot andra, och i denna strid tillfaller segern de
starkaste, d. v. s. de gynsammast utrustade. Denna
tanke har under senaste tiden af åtskillige
författare tillämpats på historiens och samhällslärans
områden. Enligt ett sådant åskådningssätt ingriper
kampen för tillvaron i individernas personliga och
sociala förhållanden, skapar konkurrensen inom de
skilda yrkena samt har under hvarje tidehvarf pågått
mellan raser, folkstammar, stater och statsformer,
liksom den skönjes i sammandrabbningen mellan
idéer af olika lifskraft. I stort sedd, ter sig
denna obarmhertiga täflingsstrid som vilkoret
för slägtets framåtskridande, i det att städse de
dugligaste elementen behålla valplatsen för att sedan
föda af sig ännu dugligare. Iakttagelsen deraf att
det allmännas välfärd inom menniskoverlden kräfver
en otalig massa offer af lif och enskild lycka
äfvensom intrycket af den i det moderna samhället så
hänsynslösa och ofveransträngande äflan efter förvärf
hafva tvifvelsutan en dryg andel i den för nutidens
verldsåskådning utmärkande pessimismen. Jfr Individ.

Kampera (Fr. camper, af Lat. campus, fält), ligga
i läger i det fria, vare sig i tält eller under
bar himmel; tillbringa tiden, uppehålla sig,
vistas. Kampera tillsammans, lefva tillsammans,
dela ljuft och ledt. – Kampementsplats, lägerplats.

Kamperduin [-döjn] l. Kamp, by i nederländska
prov. Nord-Holland, vid dynerna på vestra
kusten, n. v. om Alkmaar, bekant genom den stora
sjödrabbningen d. 11 Okt. 1797, i hvilken den engelske
vice-amiralen A. Duncan besegrade den holländska
flottan under amiral de Winter. Till belöning för
segern upphöjdes Duncan till viscount of Camperdown.

Kampesch-träd. Se Campèche-träd.

Kampti (Kamthi), stad i kejsaredömet Indien,
Central-provinserna, distriktet Nagpur, n. om staden
Nagpur. 48,831 innev. (1877). Militärstation.

Kamptulikon, en af kautsjuk och korkspån beredd massa,
som företrädesvis nyttjas till golfmattor.

Kamptz, Karl Albert Christoph Heinrich von,
preussisk ämbetsman, född 1769, d. 1849, var
1817–25 direktor för polisministeriet, 1825–30
direktor i justitieministeriet samt 1830–42
justitieminister. K. var en nitisk och skicklig
ämbetsman, men förvärfvade sig en sorglig ryktbarhet
genom sin ifver att uppspåra "demagogische umtriebe"
och att undertrycka alla friare rörelser vid de
tyska universiteten. Han författade flere juridiska
arbeten och utgaf "Jahrbücher fur die preussische
gesetzgebung" (1814–40) samt "Annalen der preussischen
innern staatsverwaltung" (1817–39).

Kamrerare (kamererare) l. kamrer (af
Med. Lat. camerarius, egentl. uppsyningsman
öfver skattkammare, af Lat. camera, hvälfdt
rum), kassaförvaltare eller räkenskapsförare i
ämbetsverk och välgörenhetsstiftelser; i banker,
försäkringsbolag o. d. anstalter den tjensteman, som
förvarar handlingarna och ansvarar för bokföringen.

Kamrup, distrikt i Assam, på ömse sidor om
Brahmaputra, ö. om distriktet Goalpara. Areal 9,404
qvkm. 561,781 innev. (1871), till större delen
hinduer. Hufvudstad: Gohatti.

Kamsin, meteor. Se Chamsin.

Kamtapp, mek., en tappkonstruktion, vid hvilken
det längs axeln riktade trycket upptages af ett
antal ringar och genom dessa öfverflyttas till det
omslutande kamlagret. Kamtappen utgöres derför af
en cylinder med ringformiga parallella framsprang,
och kamlagret innehåller mot dessa svarande
fördjupningar. Denna konstruktion begagnas i
synnerhet vid propeller-ångfartyg, men äfven
vid turbiner och åtskilliga andra maskiner.
G. R. D.

Kamthi. Se Kampti.

Kamtsjadal l. Kamtjadal, innevånare på Kamtsjatka
(se d. o.).

Kamtsjatka l. Kamtjatka, stor halfö i nordöstra
Asien, sträcker sig, mellan Berings haf (der kalladt
Kamtsjatkahafvet) i ö. och Ochotska hafvet i v.,
i sydvestlig riktning ned mot Kurilerna, af hvilka
den nordligaste, Sjumsju, ligger endast 11 km. från
K:s sydspets, Kap Lopatka. Arealen beräknas till
omkr. 614,500 qvkm. Halfön genomdrages i hela sin
längd af en bergskedja, som i midten af halfön är
delad i tvänne kedjor, hvarigenom K:s konfiguration
blir oval. Den vestra kedjan är högre än den östra. I
södra hälften af K., s. om 57°, finnas ej mindre än
12 verksamma och 26 slocknade vulkaner – alla utom 5
belägna på halföns östra sida –, af hvilka den högsta
och tillika verksammaste är Kljutsjevskaja Sopka
(4,804 m.). Mer än 20 varma källor äro kända. Största
strömmen är floden Kamtsjatka, som upprinner nära
vulkanen Korjazker (3,512 m.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free