Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalf, socken i Elfsborgs län - Kalf, Willem - Kalf Arnesson. Se Arnmödlingarna, 3 - Kalfatra, sjöv., gammal benämning för drifva, kallades ofta äfven dikta - Kalfleka. Se Caltha palustris - Kalfning, fostrets framfödande från kor - Kalfningsfeber kallas en sjukdom hos kor - Kalfsvik, socken i Kronobergs län - Kalgan, stad i kinesiska prov. Petsjili - Kalgujev (Kolgujev), ö i Norra Ishafvet utanför Tsjeskajaviken - Kali, oxiden eller äfven hydratet af metallen kalium - Kalibasjer l. Kalibasser, från Valakiet invandrade rumaner i Siebenbürgen - Kaliber, artill., tvärlinien l. diametern till ett eldvapens lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalf, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Arealen
12,807 har. 1,294 innev. (1882). K. bildar med
Håksvik, Mårdaklef och Frölunda ett regalt pastorat
af 2:dra kl., Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Kalf, Willem, holländsk målare, född före 1630 i
Amsterdam, der han lefde och dog (till följd af ett
fall, 1693), var lärjunge af Hendrik Pot och egnade
sig med stor framgång uteslutande åt framställning af
"stilleben" l. "nature morte", såsom silfverkärl,
blommor, frukter, glas och perlemor, vackert
grupperade. Men kanhända med ännu större framgång
skildrade han sådana saker, som höra till köket. Hans
förnämsta arbete eges af museum i Le Mans i Frankrike.
C. R. N.
Kalf Arnesson. Se Arnmödlingarna, 3.
Kalfatra, sjöv., gammal benämning för drifva, kallades
ofta äfven dikta (se d. o. och Drifning 1). Ordet
finnes i såväl de germanska som de romanska språken
(T. kalfatern, Fr. calfater o. s. v.) och härledes
från Arab. kalafa, stoppa blånor i ett fartygs
springor. R. N.
Kalfleka. Se Caltha palustris.
Kalfning, fostrets framfödande från kor efter
fullgången eller i det närmaste fulländad
drägtighetstid, försiggår i de flesta fall lätt
och hastigt, och fosterhinnorna afgå vanligen
omedelbart derefter eller först efter 1–2 dagars
förlopp. Kalfven ligger vid födelsen med frambenen
utsträckta mot lifmodermunnen och hufvudet hvilande på
dessa ben, så att nämnda kroppsdelar först framträda
ur fostervägarna. Vid en del fall framkomma bakbenen
först, men ganska sällan föranleda andra lägen hos
kalfven, hinder i fostervägarna eller svaghet
hos moderdjuren, att hjelp vid fostrets framfödande
är erforderlig. Att kalfningen är nära förestående
märker man derpå att jufret och de yttre könsdelarna
ansvälla, kon blifver orolig och födslovärkar inställa
sig. Då dessa tecken iakttagas, gifves åt kon ett
rymligt läger, på det hon ej må oroas eller skadas
af närstående kor eller den framfödda kalfven af
dessa trampas. Skulle fosterhinnorna (efterbörden)
ej afgått ett par dagar efter förlossningen, bör man
införa ena handen i lifmodern och försigtigt draga i
fosterhinnorna samt förnya detta flere gånger under
ett par dagars tid, till dess hinnorna lossnat från
lifmodern. C. A. L.
Kalfningsfeber kallas en sjukdom hos kor, som
inställer sig inom några dagar efter förlossningen och
gifver sig tillkänna hufvudsakligen genom lamhet samt
känslolöshet. Kor, som äro angripna af denna sjukdom,
ligga ständigt och hålla hufvudet tryckt intill ena
bröstväggen. Ögonlocken äro slutna, känsligheten
förminskad, magarnas och tarmarnas rörelser äfvensom
foderlust och idisling hafva upphört; pulsslagens
antal är något förökadt, men deremot äro andedrägten
och ändtarmstemperaturen normala. Något febrilt
lidande är ej för handen. Sjukdomen varar omkr. 24
timmar; omkr. halfva antalet af sjuka dö, de öfriga
tillfriskna mycket hastigt. Kalfningsfeberns närmaste
orsaker äro ej fullt kända, men sjukdomen förekommer
allmännast hos kor, som hållas i högt
hull, samt hos sådana, hvilkas kalfning försiggått
lätt och hastigt, hvarför man ock, till förekommande
af sjukdomen, brukar föreskrifva, att djuren hållas
på svag utfodring under några dagar före och efter
kalfningen. C. A. L.
Kalfsvik, socken i Kronobergs län,
Kinnevalds härad. Arealen 6,435 har. 1,667
innev. (1882). K. bildar med Jät ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift, Kinnevalds
kontrakt.
Kalgan, stad i kinesiska prov. Petsjili, e] långt
från Mongoliets gräns. Omkr. 70,000 innev. Staden
ligger vid den stora muren, 220 km. n. v. från Peking,
och beherskar ett af de vigtigaste passen mellan Kina
och Mongoliet samt landvägen mellan Kina och Sibirien
(Mongol. chalga betyder slagbom). K. är derför en
vigtig punkt för handeln mellan Kina och Ryssland.
Kalgujev (Kolgujev), ö i Norra Ishafvet utanför
Tsjeskajaviken, tillhör ryska guvern. Archangelsk
och har ett ytinnehåll af 3,496 qvkm. Det inre
bildar en vidsträckt slätt, som här och der sväller
upp i lägre kullar. Växtligheten är mycket torftig,
enär äfven den varmaste sommar icke förmår upptina
marken djupare än omkr. 1/2 m. Floran omfattar
110 växtarter. Första försöket att kolonisera
ön skedde 1767, men misslyckades, i det att de
dit öfverförde raskolnikerna, 70 till antalet,
ihjelfröso. Numera har K. en stadigvarande befolkning
af ett hundratal samojeder, hvilka med sina renar
ditflyttade 1840. Sommartiden besökes ön hvarje år af
jägare, hvilka göra rikt byte af räfvar, isbjörnar,
hvalrossar, hvitfisk, sjöfogel och dun. På några
ställen vid kusten träffas guanobäddar af flere
m. mäktighet. S. A. L.
Kali, oxiden eller äfven hydratet af metallen
kalium. Oxiden, K2 O, som erhålles genom
upphettning af hydratet med kaliummetall, är en
gråhvit massa, som, fuktad med vatten, upphettar
sig till glödgning och ger hydratet, äfven kalladt
kaustikt kali, KOH. Hydratet beredes vanligen af
kaliumkarbonat (pottaska) och kalk samt bildar en
hvit, kristallinisk massa, som i handeln förekommer
gjuten i stänger eller i skifvor. Det deliqvescerar
hastigt i luften, löses mycket lätt i vatten
och är i hög grad frätande. Det sönderdelas icke
ens vid stark glödgningstemperatur. Kali brukas
företrädesvis till beredning af grönsåpa (det
är den genom pottaskelösnings behandling med kalk
erhållna lösningen, som för detta ändamål användes).
P. T. C.
Kalibasjer l. Kalibasser, från Valakiet invandrade
rumaner i Siebenbürgen, i sydligaste delen af landet,
omkring Törzburg.
Kaliber (Fr. calibre), artill., tvärlinien
l. diametern (a–b) till ett eldvapens lopp
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
