Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kainiter. Se Kain - Kainka-rot, Radix caincæ, farmak., kallas roten af Chiococca racemosa Jacq. och Ch. anguifuga Mart., buskar - Kainozoiska systemen l. kainozoiska serien, paleont. - Kainsdorf, by i sachsiska kretsen Zwickau - Kainsmärke, egentligen det tecken, som Herren gaf brodermördaren Kain - Kainunselkä, en gren af finska landtryggen - Kairo (Kahira), Arab. Masr l. i högtidlig stil Masr-el-kahira, Egyptens hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kainiter. Se Kain.
Kainka-rot, Radix caincae, farmak., kallas roten
af Chiococca racemosa Jacq. och Ch. anguifuga
Mart., buskar, som höra till nat. fam. Rubiaceae
Juss. samt förekomma i Brasilien och på Vestindiens
öar. Kainka-roten, som ofta är blandad med stycken af
veden, har gråbrun färg, är vanligen fingertjock eller
smalare, med längs löpande rundade lister; barken är
här och der ringlad. Kainka-roten är i sitt hemland
ett berömdt medel mot ormbett (Radix serpentariae
brasiliensis), vattusot och kronisk magkatarr. Smaken
af den friska roten liknar i början kaffe, men blir
sedermera skarp och äcklig. Roten är ett kraftigt urindrifvande
samt äfven purgerande medel, som dock sällan
begagnas. Dess vigtigaste beståndsdel är kaincin
l. kainkasyra. O. T. S.
Kainozoiska systemen l. kainozoiska serien (af
Grek. kainos, ny, och zoon, djur), paleont.,
kallas de tertiära och qvartära bildningarna,
i motsats till de mesozoiska (Trias, Jura,
Krita) och paleozoiska (Kambriska, Siluriska,
Devoniska, Stenkols- och Permiska) systemen.
B. L-n.
Kainsdorf, by i sachsiska kretsen Zwickau, 5 km. s. om
Zwickau, vid Mulde. I K. ligger konungariket
Sachsens största jernverk, bestående af flere
masugnar, gjuterier, valsverk, bessemerverk och
maskinverkstäder, hvilka sysselsätta omkr. 1,500
arbetare. 2,948 innev. (1880).
Kainsmärke, egentligen det tecken (olika åsigter
hafva gjort sig gällande om dess beskaffenhet),
som Herren gaf brodermördaren Kain (se d. o.) för
att skydda honom från blodshämden. Ordet nyttjas
dock allmänt i den mening att en menniska bär i sina
drag liksom märke på sin ondska eller af ett brott,
som hon begått.
Kainunselkä, en gren af finska landtryggen,
genomstryker i en mot n. v. öppen båge en del af Kajana
härad i sydöstra delen af Uleåborgs län. Höjd
250–350 m. öfver hafvet. En fortsättning af densamma
kringgår på vestra sidan Uleå träsk och förenas vid
gränsen mot Kuopio län med hufvudåsen Suomenselkä.
O. I.
Kairo (Kahira), Arab. Masr l. i högtidlig stil
Masr-el-kahira ("det segerrika Masr",af hvilket biord
de europeiska namnformerna Eng. Cairo, Fr. Caire,
R. Kair äro härledda), Egyptens hufvudstad, ligger
vid Nilens högra strand (30° 6’ n. br., 31° 26’
ö. lgd) 20 km. s. om det ställe, der Nilen delar sig
i sina två stora hufvudarmar, och bildar sålunda
gränspunkten mellan Öfre Egypten och Deltat. I s. och
ö. stöter stadens område omedelbart till arabiska
öcknen, hvars högsta del, den nakna Mokattam-kedjan,
med sin vestra ände berör stadens sydöstligaste punkt
(citadellet). I v. har K. på sista tiden utbredt sig
ända fram till Nilen, så att den i n. v. öfverskridit
den forna stadsgränsen, Ismailijekanalen, och förenat
sig med hamnstaden Bulak samt i sydvest når ända
fram till Gamla Kairo (se nedan). Genom sin bangård
vid nyssnämnda kanal står staden i förbindelse med
Deltats hela jernvägsnät, städerna Ismailija och Sues
vid Sueskanalen samt
de varma baden vid Heluan, s. om Kairo, och
genom den på andra sidan Nilen liggande stationen
Bulak-ed-dakrur med den mellan Alexandria och Siut
(i Öfre Egypten) gående jernvägen. Staden omgifves i
s. och ö. af en mur med 21 portar (af hvilka flere,
såsom Bab-en-nasr, "segerporten", och Bab-el-futuh,
"stormningens port", äro i arkitektoniskt hänseende
intressanta) och beherskas i militäriskt hänseende
af det i sydöstra hörnet högt liggande citadellet,
el-kál a. K. är Afrikas största stad. Dess areal
är omkr. 28 qvkm. 1883 räknade den 368,108 innev.,
af hvilka omkr. 20,000 voro i K. bosatte européer,
ungefär lika många kopter och orientaliska kristna,
7,000 judar samt återstoden muhammedaner af afrikansk,
arabisk eller turkisk härkomst. Staden består
af tre hufvuddelar: gamla staden, i n. ö. och s.,
upptagande 2/3 af hela området, nya staden, Ismailija,
myndigheternas och den europeiska koloniens säte, samt
hamnstaden Bulak. I Gamla staden, med dess smala,
krokiga gator, der de höga, gula kalkstenshusen
ofta beröra hvarandra med sina utbyggda fönster
(masjrebijja), och dess mörka öfverbyggda basarer,
koncentrerar sig det rent orientaliska lifvet. Den
förnämsta gatan, El-múski, som dock numera nästan helt
och hållet upptages af europeiska bodar, erbjuder,
jämte de angränsande basar-gatorna, ett i hög grad
brokigt och intressant folklif. Der finnes ock en
mängd offentliga, ofta skönt utsirade brunnar, sebil,
mer än hundra österländska bad samt tusentals små
arabiska kaféer, ofta bestående af blott ett enda rum
utan golf i jordvåningen och med blott några stolar
och bänkar af palmqvistar till möblering. Genom Gamla
stadens hela längd från n. ö. till s. v. går en om
sommaren oftast uttorkad kanal, el-chalig, hvars
mynning mot Nilen (fum-el-chalig) är tillstängd genom
en jordvall. Denna valls genombrytande vid tidpunkten
för Nilens högsta vattenstånd (i Aug.) utgör en af K:s
förnämsta folkfester. Den nya stadsdelen, Ismailija,
till stor del ett verk af kediven Ismail, är helt och
hållet byggd efter europeiskt mönster med breda gator
och bulevarder samt en mängd nya palatslika byggnader,
hvilka dock ej ega något arkitektoniskt intresse. Der
ligga också börsen, posten, Bank of Egypt, betydande
agenturer för Crédit Lyonnais och Ottoman Bank,
operan, fransk teater, flere storartade hotell,
eleganta kaféer m. m. I norra delen af Ismailija, i
sjelfva medelpunkten bland de nyssnämnda byggnaderna,
utbreder sig den berömda Esbekijeträdgården, en aflång
åttahörning, af 8 1/2 har i areal, som med sina yppiga
gräsmattor, rika tropiska och subtropiska växtverld,
glittrande bassänger och ständigt solskensklara himmel
är den skönaste plats någon stad kan uppvisa inom
sina murar. Den tredje stadsdelen, Bulak, utgör genom
sitt läge vid Nilen den naturliga samlingspunkten för
Kairos ganska betydande sjöfart, särdeles importen
från Öfre Egypten, Sudan och Central-Afrika. Äfven
från Arabien och östra Afrika är K. den förnämsta
afsättningsorten, och såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
