Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formosa, Kin. Taivan, ö vid sydöstra kusten af Kina - Formosa-viken l. Umgama-viken, hafsvik på östafrikanska kusten - Formosus, påfve - Formsnitt, benämning på de äldsta, företrädesvis tyska träsnitten - Formstycke. Se Afgjutning - Formtal, skogsv. - Formula concordiæ, Lat. Se Konkordieboken - Formulär, mer eller mindre allmängiltig form för en tabell, ett kontrakt, en skrifvelse o. d. - Formyl, kem. - Fornander, Andreas - Fornarina, La, Ital., namn på Rafaels älskade - Fornbaktriska. Se Ariska språk och Zend - Fornegyptiska. Se Afrikanska språken - Fornelius, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kang-hi, och sedan denna tid utgör ön en del af det
kinesiska riket. Hufvudstad är Taivan, med 30,000
(eller enl. andra 100,000) innev. Hamnarna Tainsui
och Kelung i n. samt Takao och Taivan i s. äro öppna
för europeiska skepp. Den vigtigaste handelsstaden för
te är den vid Tamsuifloden belägna staden Banka; den
bästa hamnen är Kelung. Exportvaror äro kamfer, te,
stenkol och ris; den vigtigaste importartikeln är
opium. – Tidigt riktade Europas sjöfarande nationer
uppmärksamheten på F. 1634 anlade holländarna
i Taivan ett befäst handelsfaktori och ett fort,
Zeelandia, men de blefvo redan 1661 tvungna att lemna
denna plats. Äfven spaniorerna, som slagit sig ned i
Kelung, blefvo samtidigt utdrifna. I nyare tid hafva
Förenta staterna, England och äfven Preussen riktat
tanken på F., för att der anlägga flottstationer
och handelsplatser, men dessa planer hafva hittills
ej blifvit utförda. I senaste årtiondet hade den
omständigheten att besättningen på ett 1872 vid F:s
östkust strandadt japanskt skepp till största delen
blef mördad af de ofvannämnda barbariska folkstammarna
till följd att japanerna besatte en del af ön,
hvarigenom krig var nära att utbryta mellan Japan och
Kina. Tvisten bilades dock genom engelsk bemedling.
Formosa-viken l. Umgama-viken, hafsvik på
östafrikanska kusten, under 3° s. br. I viken utmynna
floderna Osi och Dana.
Formosus, påfve 891–896, kallade till hjelp mot
Guido af Spoleto den tyske konungen Arnulf af
Kärnthen, hvilken han sedermera krönte till romersk
kejsare. Efter F:s död lät en af hans närmaste
efterträdare, Stefan VII, af förbittring öfver att
han inkallat tyskarna, uppgräfva hans lik, afhugga
tre fingrar på detsamma och kasta det i Tibern.
Formsnitt, benämning på de äldsta, företrädesvis
tyska träsnitten från 1400- och 1500-talet, hållna
i handteckningsmanér, med endast konturerna och
de starkaste skuggorna angifna. Se Träsnitt.
Upk.
Formstycke.Se Afgjutning.
Formtal, skogsv. Oäkta formtal eller reduktionsfaktor
kallas det tal, som angifver det geometriska
förhållandet mellan kubikinnehållet af ett träd och
en cylinder eller kon, som har lika höjd med trädet,
och hvars bottenyta är lika med trädets bottenyta
vid brösthöjd. Med äkta formtal menas det tal,
som angifver det geometriska förhållandet mellan
kubikinnehållet af ett träd och en lika hög cylinder,
hvars diameter är lika med trädets diameter vid
1/n (vanligen 1/20) af trädets höjd. Absolut formtal
beräknas deremot endast för den del af stammen, som
är belägen ofvanom en konstant mäthöjd, vanligtvis
1,3 m. från roten. C. G. H.
Formula concordiae, Lat. Se Konkordieboken.
Formulär (Fr. formulaire, Lat. formula, dimin. af forma,
form), mer eller mindre allmängiltig form för en
tabell, ett kontrakt, en skrifvelse o. d.; sjelfva det
papper, som (i tryck eller skrift) upptager ett sådant
formulär, med tomrum för det speciella innehållet. Jfr
Blankett. – Formulera (Fr. formuler), gifva en
bestämd (skriftlig eller muntlig) form åt ett påstående,
ett förslag o. s. v.
Formyl, kem., en hypotetisk, sammansatt radikal,
CHO, som antages ingå i myrsyra CHO . OH.
P. T. C.
Fornander, Andreas, skulptör, föddes i Kalmar 1820,
blef 1845 lärjunge vid konstakademien och egnade
sig åt skulpturen, efter att äfven hafva studerat
komposition. Redan 1848 kunde han uppträda som
utställare inom akademien, och 1853 blef han
agré. Det är isynnerhet jagtdjuren, vanligast
återgifna i terracotta och i mindre skala, åt hvilka
han egnat sig. Bland hans bekanta arbeten i denna
väg må nämnas: Kolossalt lejon (modellen visad
vid skandinaviska industriutställningen 1866),
uppstäldt å Luolais malm i Finland, En dalkarl
som fångar en varg, Stridande hundar m. fl. F. har
äfven sysselsatt sig med landskapsmålning samt med
mineralogiska och kemiska undersökningar. Han har
utgifvit en liten skrift, Om nya malmupptäckter
och tankar om Sveriges skattkammare m. m. (1865).
-rn.
Fornarina, La, Ital., egentl. "bagerskan"
l. "bagaredottern", namn på Rafaels älskade samt på
hennes i Palazzo Barberini i Rom befintliga och af
mästaren sjelf målade porträtt. Ett i Tribuna i Uffizi
(Florens) befintligt qvinnoporträtt (sign. 1512),
som länge med orätt gällt för Fornarinas porträtt,
har af den nyare forskningen tillskrifvas målaren
Seb. del Piombo.
Fornbaktriska. Se Ariska språk och Zend.
Fornegyptiska. Se Afrikanska språken.
1. Fornelius, Lars, universitetslärare, estetiker,
född 1606 i Fornåsa socken i Östergötland, af
bondeslägt, blef 1624 student i Upsala.
1628 reste han i Nederländerna, disputerade
1629 utan preses i Leiden och vardt "der hedrad
med Gradu Magisterii". Derefter begaf han sig
till Tyskland, uppsökte Gustaf Adolf i lägret vid
Nürnberg och åtföljde sedan konungen, tills denne
stupade i slaget vid Lützen (1632). 1634 blef han
k. bibliotekarie i Stockholm, utnämndes 1635 till
poeseos professor i Upsala, men utbytte 1646 denna
professur mot en inom teologiska fakulteten. Död
d. 7 Juli 1673. – F. var en underlig, men högt bildad
man, synnerligt namnkunnig för sitt mästerskap
i den klassiska, särdeles romerska, poesien.
Utom en mängd latinska tillfällighetssånger och
dissertationer skref han tvänne hjeltedikter öfver
Gustaf I:s och Gustaf II Adolfs bedrifter, den senare
i en stil, så fullkomligt liknande Virgilius’, att
man efter den lärde biskop Wallius’ omdöme,
"skall inthet annat weta, än som sjelffue Virgilius
skreffuo thet"; en "comoedia", enligt Wieselgren
uppförd vid drottning Kristinas kröning, m. m.
Hans förnämsta arbete är emellertid Poetica tripartita
(1643). Arbetet omfattar, såsom af titeln synes,
tre särskilda afdelningar: 1. poesiens ursprung,
natur, användning och omfång; 2. skaldestyckens
indelning, afhandlande de olika skaldeslagen:
epos, drama och lyra, samt dessas olika arter;
3. stilen, hvilken kan vara antingen hög (sublim,
tragisk, patetisk), lagom ("behagskön"), eller låg
(komisk). För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
