Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskolelärare-seminarium - Folkskolelararinne-seminarium, en undervisningsanstalt för bildande af folkskolelärarinnor. Se Folkskolelärare-seminarium - Folkskolelärarnas enke- och pupillkassa. (Se under Folkskolelärarnas pensionsinrättning.) - Folkskolelärarnas pensionsinrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intagas i seminarium såsom elev fordras bland annat
att hafva uppnått 16 års ålder och hafva begått
Herrans nattvard. – Det ordinarie statsanslaget
för seminarierna utgör f. n. (1881) 259,725 kr.,
oberäknadt dock ett anslag af 75,000 kr. till
stipendier åt seminarie-elever; sådant stipendium,
högst 150 kr. årligen, kan innehafvas under 4 år. –
Höstterminen 1880 utgjorde elevernas antal vid
rikets 7 folkskolelärare-seminarier 1,011 och vid
de 5 folkskolelärarinne-semiriarierna 498, eller
tillsammans 1,509. Vid läseårets slut vårterminen
1880 undergingo 199 manliga och 108 qvinliga,
tillsammans 307 elever, afgångsexamen. Vid
folkskolelärarinne-seminarierna undergingo
vårterminen 1880 104 elever, som genomgått första
årets lärokurs, småskolelärarinne-examen. Under
höstterminen 1880 voro intagna vid seminariet i
Haparanda för bildande af lärare och lärarinnor
vid finska småskolan 29 elever och vid seminariet
i Jockmock för bildande af lärare och lärarinnor
vid lapska småskolan 16 elever, och utexaminerades
vid vårterminens slut s. å. från det förra 4 och
från det senare 6 elever. Vid de 12 af landsting
underhållna småskolelärare-seminarierna hafva
under 1880 tillsammans 328 elever undergått
den genom k. kungörelsen d. 11 Jan. 1878
föreskrifna afgångspröfning. Enahanda pröfning
har, med särskildt nådigt tillstånd, blifvit
anställd vid de 6 af enskilda personer inrättade
småskolelärare-seminarierna, med tillsammans 148
elever. S. N.
Folkskolelärarinne-seminarium, en undervisningsanstalt
för bildande af folkskolelärarinnor. Se
Folkskolelärare-seminarium.
Folkskolelärarnas enke- och pupillkassa. (Se under
Folkskolelärarnas pensionsinrättning.)
Folkskolelärarnas pensionsinrättning. Enligt 1842
års folkskolestadga berodde det af församlingens
och skolstyrelsens pröfning att åt en uttjent
skollärare, i mån af hans behof och tjenstgöringsår,
tilldela såsom pension större eller mindre del af
lönen. Vid 1847–48 års riksdag föreslog K. M:t,
att af besparingarna å de vid föregående riksdagar
beviljade anslag till understöd för folkskolelärares
aflöning måtte bildas en fond till pensionering
af sådana lärare, som hunnit en ålder af minst
55 år och, efter fulländad examen vid seminarium,
minst 30 år varit ordinarie lärare, samt att hvarje
församling måtte åläggas att till denna fond årligen
inbetala 3 rdr b:ko (4 kr. 50 öre). Detta förslag
blef likväl ej bifallet af riksdagen, som, med
hänsigt till folkskolelärare-befattningens egenskap
af kommunalbestyr, ansåg omsorgen om lärarnas
pensionering äfvensom bildandet af särskilda
för ändamålet afsedda fonder böra öfverlemnas åt
församlingarna sjelfva. Vid 1850–51 års riksdag aflät
K. M:t ny proposition i ämnet. Med erinran derom
att, i fall 30 års tjenstgöring efter genomgången
seminarie-kurs gjordes till vilkor för afsked med
rättighet till understöd, sådant skulle erfordras
först efter omkring 20 år, och då de fall torde
blifva jämförelsevis få, i hvilka behof af understöd
uppstode tidigare genom afsked på grund af
fortfarande sjuklighet, föreslog K. M:t, att den vid 1851
års slut befintliga besparing (uppskattad till minst
80,000 rdr b:ko) af anslagen till folkskolelärares
aflöning måtte afsättas till en fond för att
bereda medel till understöd åt folkskolelärare, som
till följd af ålderdom eller sjuklighet erhållit
afsked. Med anledning deraf beslöt riksdagen, att
af de vid 1851 års slut befintliga besparingarna
å de vid föregående riksdagar anvisade medel till
folkundervisningens befrämjande 80,000 rdr b:ko finge
afsättas, samt att, derest inom nästa riksdag åtgärder
blefve i ett eller flere stift vidtagna, till följd
hvaraf genom folkskolelärarnas och församlingarnas
bidrag en fond bildades inom hvarje särskildt
stift till lärarnas pensionering, samt reglementen,
byggda på vissa allmänna grunder, upprättades och
af K. M:t fastställdes, K. M:t då skulle ega att,
med beräknande af summans billiga fördelning mellan
alla stiften, af nämnda belopp tilldela ett bidrag för
en gång till grundfond åt hvarje sålunda tillkommen
pensionsanstalt. Vid följande riksdag blef det afsatta
beloppet stäldt till K. M:ts disposition äfven under
följande statsregleringsperiod. Likartade beslut
fattades vid de följande riksdagarna, hvarjämte
vid 1862–63 års riksdag till fondens förstärkande
anvisades den besparing, som för åren 1861–63 kunde
uppkomma å de till folkskoleväsendets befrämjande
af den personliga skyddsafgiften anvisade anslag. –
Endast inom 2 stift, Linköpings och Hernösands,
kommo pensionsinrättningar till stånd. Reglementena
för desamma blefvo 1856 fastställda af K. M:t, som
af de för ändamålet afsätta medlen tilldelade den
förra pensionsinrättningen såsom grundfond 7,540
rdr b:ko och den senare 4,500. Ännu 1864 omfattade
hvardera pensionsinrättningen endast ett mindre
antal af stiftets skoldistrikt och skollärare, och
inom dem båda yrkades på en omorganisering, så att
pensioner äfven måtte beredas skollärarnas enkor
och barn. Riksdagen, som 1857 på K. M:ts förslag
medgifvit en sådan förändring i förut bestämda
grunder, att tvänne eller flere närbelägna stift
finge förena sig om en gemensam pensionsinrättning,
anhöll slutligen 1863 hos K. M:t, att – enär antagligt
vore, att orsaken hvarför det afsedda ändamålet i så
ringa mån uppnåtts till väsentlig del kunde sökas i
den bestämmelsen att pensionsföreningarna skulle
ordnas till så stort antal samt hvar och en till
så ringa omfång – K. M:t måtte låta undersöka, på
hvilka grunder pensioneringen för folkskolelärare mest
ändamålsenligt skulle kunna ordnas. Sedan särskilde
kommitterade 1864 afgifvit "Betänkande angående
ordnandet af pensionsväsendet för folkskolelärarna
samt deras enkor och barn", hvari de utgått från
de grundsatserna att pensionsinrättningarna borde
omfatta hela riket samt att folkskolelärarnas
pensionering borde åligga kommunerna med understöd
af statsverket, men pensioneringen af enkor och barn
deremot skollärarna sjelfva, afgaf K. M:t proposition
i ämnet vid 1865–66 års riksdag. I hufvudsaklig
öfverensstämmelse med K. M:ts förslag medgaf
riksdagen, att såväl den ännu innestående delen,
101,940 rdr, af den för ändamålet afsedda fonden som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
