Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folcher, Johannes - Foldalen - Folden - Fole - Folembray - Folengo, Teofilo (Geronimo) - Foley, John Henry - Folgefonnen - Foliant - Foliation - Folie l. foliering - Folie d’Espagne - Foliera och Foliering - Foligno l. Fuligno - Folio - Folium - Folkare - Folkbank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säges i Stockholms konsistorium hafva vid hans
afsättning betygat på samvete, att han icke ansåg
honom hysa några irrläror. Hans skrifter utgöras
hufvudsakligen af latinska dissertationer och
orationer.
Foldalen, dalgång i Hedemarkens amt, i Norge,
genomflytes af Glommens biflod Folla. Odlingen
går der ända till omkr. 1,000 m. högt öfver hafvet.
Y. N.
Folden är namn på två stora fjordar i Norge. 1. F.,
fjord i Nordre Trondhjems amt, är tätt omgifven af
vilda fjäll. Äfven hafvet utanför fjorden kallas
F. och är beryktadt som en af de farligaste passager
vid Norges kust. 2. F., fjord i Nordlands amt, är med
sina många armar (Nord- och Sörfolden, Sjonkfjorden,
Lerfjorden, Sagfjorden, Törfjorden o. a.) Norges
mest förgrenade fjord. På dess kuster ligger Foldens
socken. Y. N.
Fole, socken i Gotlands norra härad, Bro ting. Arealen
2,575 har. 469 innev. (1880). Tillsammans med Lokrume
utgör F. ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Visby stifts norra kontrakt.
Folembray [fålangbrä], by i franska
depart. Aisne. 1,500 innev. Ett af de största glasbruk
(Vivier) i Frankrike.
Folengo, Teofilo (egentl. Geronimo), italiensk
skald, f. i byn Cipada, nära Mantua, 1491, ingick vid
sexton års ålder i benediktin-orden, men lemnade den
efter några år, till följd af en abbots förföljelser,
och förde sedan under elfva år ett kringirrande
lif, hvarunder han författade sina under pseudonymen
Merlino Cocaio utgifna s. k. makaroniska dikter. Tio
år tillbragte han på Sicilien vid vicekonungen
Ferrante Gonzagas hof, der han skref flere, i
likhet med några af hans öfriga arbeten, aldrig
tryckta skådespel. Död 1544 i ett kloster nära
Bassano. – F. är den ypperste representanten för den
makaroniska poesien såväl inom som utom Italien. Han
firades under sin lefnad af hela det bildade Europa,
som läste, beundrade, efterbildade och öfversatte
hans af en ny, bisarr och rikt flödande fantasi
utmärkta dikter. De vigtigaste äro: La Zanitonella, i
parodisk pastoralstil skildrande Zaninas och Tonellos
kärleksäfventyr; Maccaronicum (1518), ett poem i
tjugofem maccaronee l. böcker, afhandlande Baldo di
Cipada och hans ridderliga bedrifter (satir mot de
utländska legotrupper, som öfversvämmade Italien);
La moschetde, i tre böcker besjungande striden mellan
flugor och myror, är hållen i en ädlare ton och ofta
utmärkt af en dristigt poetisk lyftning. Dertill
kommer en bok epigram. Samtliga dessa poem äro
affattade på omvexlande hexameter och s. k. elegiskt
versmått samt på en komisk blandning af elegant
latin och latiniserad italienska. En samling af
F:s dikter utgafs under titeln: Teophili Folengi
vulgo Merlini Cocaii Maccaronicum, utgifven,
med falskt datum, i Amsterdam 1768–1771.
Hj. Sdg.
Foley [fålj], John Henry, engelsk bildhuggare,
f. 1818, d. 1874 i London, af hvars kongl. akademi
han blef medlem 1858. Ett af hans tidigare arbeten,
Yngling vid en flod (1844),
visar en lycklig förening af antikt behag med
natursanna former och skaffade F. bl. a. beställningar
på statyer för det nya parlamentshuset i London. Hans
bästa verk tillhöra porträttskulpturens område:
Lord Hardinges ryttarestaty (1856, i Kalkutta),
Sir J. Outrams staty i London, Prins Alberts staty
i Hydepark, London, m. fl.
Folgefonnen är näst Jostedalsbräen och möjligen
Svartisen Norges största glacier. Det ligger på ryggen
af det fjäll, som begränsas af Hardangerfjorden
med dess armar, Sörfjorden och Åkrefjorden, samt
höjer sig ända till 1,654 m. öfver hafvet. Dess
största utgreningar äro Bondhusbräen i v. och
Buarbräen i ö., den senare bekant genom sin raska
framskridning. F. är icke ett sammanhängande helt,
utan består af tre mindre partier, som skiljas från
hvarandra af djupa dalar. Y. N.
Foliant. Se Folium.
Foliation. Se Blomknopp.
Folie (af. Lat. folium, blad) l. foliering,
beläggning på speglar, består af tenn och
qvicksilfver, s. k. tenn-amalgam. Tennet utvalsas
till mycket tunna skifvor l. blad, s. k. stanniol,
hvilka utbredas på ett horisontelt underlag, som ej
angripes af qvicksilfver. Stanniolen öfvergjutes med
qvicksilfver, och glaset, sorgfälligt rengjordt,
skjutes derefter öfver, så att det på alla punkter
kommer i beröring med qvicksilfret, utan att
skada stanniolen. Derefter pressas glasskifvan mot
stanniolen. Mindre glas kunna genast tagas ur pressen,
men större få vanligen qvarligga en dag i densamma.
L. A. F.
Folie d’Espagne [fåli despanj],
gammal spansk solodans, i 3/4 takt, af
gravitetisk karakter. Använd af Cherubini
i uvertyren till "L’hôtellerie portugaise".
A. L.
Foliera och Foliering. Se Folie och Folium.
Foligno [-linjå], l. Fuligno stad i
italienska prov. Perugia (Umbrien), vid
floden Topino. 22,500 innev. (1878) i hela
kommunen. Biskopssäte. Tillverkning af yllevaror,
siden, papper, vaxljus och såpa. – F. var i forntiden
ett romerskt municipium, Fulginium, och under
medeltiden, då dess namn var Fulignum, ett oberoende
samhälle, tills det 1439 förenades med Kyrkostaten.
Folio. Se Folium.
Folium (pl. folia), Lat., blad, sida i en bok. –
Folio, förk. fol., egentl. abl. af folium, (på
en viss) sida i en bok (jfr Pagina); bokformat,
som uppkommer derigenom att hvarje pappersark vikes
endast en gång (i två blad l. fyra sidor). – In
folio, i folioformat. – Foliant, bok i folioformat. –
Foliera, numrera sidorna i en bok (jfr Paginera);
belägga med folie (se d. o,). – Folioräkning, upp-
och afskrifningsräkning. Se Bank, sp. 1520.
Folkare, härad och tingslag i Kopparbergs län,
Hedemora domsaga, Näsgårds fögderi. Arealen 65,258
har. 12,943 innev. (1880). Häradet omfattar socknarna
Grytnäs, Avesta, Folkärna och By.
Folkbank, förening af smärre handtverkare och andra
yrkesidkare samt arbetare, eller i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
