Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flyttblock l. Erratiska block - Flyttdufvan l. Vandringsdufvan - Flyttfoglar. Se Foglar - Flyttning - Flyttningsdag - Flyvende post, Kjöbenhavns. Se Heiberg, J. L. - Flåhackning - Flåvand. Se Bandaksvandet - Fläcka, skogsh. Se Blecka - Fläckebo - Fläckfeber. Se Fläcktyfus - Fläckpagellen - Fläckplanka, skeppsb. Se Berghult - Fläckskiffer - Fläcktyfus l. fläckfeber, exantematisk tyfus, hungertyfus, krigstyfus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flyttblock, som bevisligen härröra från Skandinaviens
berg. De block af granit m. m., hvilka nu befinnas
hvila på Jurabergets kalkstenar vid gränsen mellan
Frankrike och Schweiz, härstamma från Alperna, och de
hafva således måst passera den mellanliggande, djupa
och breda Schweizdalen, en af de största dalgångar i
verlden. Detta måste hafva skett på en tid, då nämnda
dal varit utfylld med is och alpglaciererna nått
ända fram till Jurabergen. E. E.
Flyttdufvan l. Vandringsdufvan, Columba migratoria,
zool., hörande till dufvornas slägte (Columba)
och duffoglarnas ordning (Pullastrae), är till
färgen skiffergrå, med bröstet brunaktigt och
buksidan nästan hvit samt mäter i längd omkr. 40
cm. Flyttdufvorna tillhöra Nord-Amerikas skogar,
der de i vissa trakter förekomma i svärmar på flere
millioner samt under starkt dån flaxa och trängas om
hvarandra från de lägre trädgrenarna ända upp till
trädens toppar. Vid deras häckplatser, hvilka stundom
hafva en längd af 60 km. och flere km. bredd, saknar
marken hvarje spår af grönska och är betäckt med ett
högt lager af spillning, med tjocka trädgrenar,
som afbrutits genom de tätt bredvid hvarandra
packade foglarnas tyngd, samt med nedfallna ägg och
ungar. Nästan hvarje träd är besatt med ända till
hundra bon, hvilka i allmänhet innehålla hvart och
ett endast en unge. Skaror af gamar, örnar och andra
roffoglar samla sig der och skatta flitigt dufvornas
bon. Är tillgången på födoämnen (bokållon, majs,
hampfrön m. m.) slut i häckplatsens närhet, bryta
dufvorna i täta skaror tidigt på morgonen upp till
ofta långt derifrån belägna trakter, men återvända
i allmänhet på eftermiddagen samma dag. Innan
ungarna ännu lemnat boet, drager befolkningen
i grannskapet till häckplatsen för att börja
den s. k. skördefesten. De på bon rikaste träden
nedhuggas, hvarvid ett enda träd kan lemna inemot
hundra unga dufvor. Dessa ätas antingen färska eller
rökta, och det rikliga fett, som de lemna, kommer
äfven till god användning. J. G. T.
Flyttfoglar. Se Foglar.
Flyttning. 1. Jur. a) Utbyte af en bostad mot en
annan. Den dag, då detta sker, kallas flyttedag eller
fardag och kan vara frivillig eller lagbestämd (se
Fardag), b) Ett lagstadt tjenstehjons frivilliga
inträde i tjenst eller utträde derur med husbondens
begifvande (se Flyttningsdag). – 2. Pedag., en eller
flere lärjungars förflyttning inom en skola från en
klass till en högre. Man skiljer mellan årsflyttning
och s. k. fri flyttning. Då lärjungarna i en klass
eller afdelning sammanhållas vid undervisningen, så
att de i alla ämnen intaga ungefär samma ståndpunkt
och på en viss, förut bestämd tid flyttas till
högre klass, följes grundsatsen af årsflyttning,
och sådana klasser kallas fasta eller slutna. Om
lärjungarna deremot erhålla tillfälle att oberoende
af hvarandra, efter olika anlag och flit, fortgå i
de särskilda ämnena och således kunna flytta till
högre klass hvar och en för sig och vid hvilken tid
af året som hälst, tillämpar man grundsatsen af fri
flyttning. Inom Nya
elementarskolan i Stockholm förekommer fri flyttning, fastän
numera i något modifierad form, och likaledes i
några privata läroverk i Stockholm och Göteborg. I
alla öfriga svenska och de flesta utländska
läroverk följes grundsatsen af årsflyttning.
1. A. Th. S. 2. G. S.
Flyttningsdag, jur., den dag, då lagstadda tjenstehjon
inträda i eller utträda ur tjenst. Enligt Legostadgan
d. 23 Nov. 1833 är flyttningsdag, såväl på landet som
i städerna, d. 24 Okt., med undantag för Stockholm,
der flyttning sker tvänne gånger årligen, nämligen
d. 24 April och d. 24 Okt. För inställelse i tjenst
eger dock tjenstehjon en respittid af 7 dagar på
landet och af 4 dagar i staden, derest ej annat
blifvit öfverenskommet vid städjandet. A. Th. S.
Flyvende post, Kjöbenhavns. Se Heiberg, J. L.
Flåhackning, landtbr., det odlingssätt, hvilket
oftast användes vid odling af tufvig och ojämn
mossmark, som ej beqvämligen kan odlas genom
skumplöjning. Hackningen förrättas med den s. k.
flåhackan, medelst hvilken det öfre moss– eller
jordlagret upphackas och omvändes, hvarefter detsamma
hopsättes i smärre högar och något torkas samt
sedermera brännes. – Odling genom flåhackning och
bränning har från äldre tider varit vanlig å moss-
och myrmarker; äfven å högländ mark har detta sätt
användts och användes ännu flerestädes. Emellertid
öfvergifves det nu mer och mer, sedan man lärt sig
inse den skada, som tillfogas odlingsfälten genom
bränningen, synnerligast der jorden endast har ett
tunnt matjordslager. J. A.
Flåvand. Se Bandaksvandet.
Fläcka, skogsh. Se Blecka.
Fläckebo, socken i Vestmanland, Vestmanlands
län, Norrbo härad. Arealen 12,681,6 har. 1,417
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:ndra kl.,
Vesterås stift, Fernebo kontrakt.
Fläckfeber. Se Fläcktyfus.
Fläckpagellen, Pagellus centrodontus, zool., en till
hafsrudornas familj (Sparides) bland de taggfeniga
fiskarna (Acanthoptergii) hörande fiskart, som har
en hög, från sidorna sammantryckt kropp och i längd
mäter omkr. 4,5 cm. Till färgen är han ljusröd med en
svartaktig fläck framtill på hvardera sidan; buksidan
är hvitaktig. Fläckpagellen, hvilken egentligen
tillhör Medelhafvet och de tempererade delarna af
Atlantiska hafvet, har någon gång blifvit funnen
äfven vid Sveriges vestra kust. J. G. T.
Fläckplanka, skeppsb. Se Berghult.
Fläckskiffer, petrogr., en art lerskiffer, hos
hvilken äro utvecklade små konkretionsliknande,
vanligen mörkare fläckar, som i allmänhet visat
sig ega samma sammansättning som bergarten för
öfrigt, men som stundom till större eller mindre
del bestå af klorit eller något annat mineral.
E. E.
Fläcktyfus l. fläckfeber, exantematisk tyfus,
hungertyfus, krigstyfus, med., en tyfös feber,
utmärkt genom sin stora smittosamhet och benägenhet
att uppträda i särskilda epidemier samt den stora
dödlighet den vanligen förorsakar. Förut ej säkert
känd, erhöll den i början af 16:de årh. en stor
spridning i Europa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
