Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flugsvamp - Flugumyri - Fluidal-struktur. Se Struktur - Fluid-extracts. Se Extrakt - Fluiditet - Fluidum - Fluktuation - Fluktuera - Flumendosa - Flundre - Flundre-artade fiskar l. Flatfiskar - Flundre-slägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flugsvampen har sitt namn deraf att bitar af densamma, lagda i
mjölk eller vatten, utgöra en anrättning, af hvilken
flugor dö. Man uppgifver, att somliga folkstammar
i nordligaste Asien (samojeder, kamtjadaler) skulle
förtära torkade bitar af flugsvampen, hvarpå kallt
vatten drickes, och att derigenom ett rus, med vildt
raseri, inom kort åstadkommes, hvilket slutar med
sömn eller död. Flugsvampen förekommer under hösten
allmänt i Sverige, i synnerhet i löfskogar. En
art, som nästan endast tillhör Sveriges sydligaste
landskap, är den ofläckade flugsvampen, Agaricus
(Amanita) phalloides Fr., hvilken skiljes från den
föregående derigenom att det yttre hyllet öppnar sig
i spetsen och sålunda kommer att bilda en slida kring
fotens bas. De vårtlika fläckarna saknas på hatten,
hvars färg vexlar mellan hvitt och ljusgult eller
ljusgrönt, stundom brungrönt. En tredje art, Agaricus
(Amanita) Mappa Fr., kallad den fläckiga flugsvampen,
har hyllet uppspringande på midten och derigenom
qvarstannande i oregelbundet strödda bitar å den
hvita eller ljusgula hatten. Dessa båda sistnämnda
arter hafva en frän lukt, i synnerhet A. Mappa. De
äro mycket giftiga. O. T. S.
Flugumyri, gård i Skagafjords syssel, i norra
delen af Island, var under Sturlungatiden flere
gånger höfdingesäte och är namnkunnigt genom det
öfverfall, som der gjordes på Gissur Þorvaldsson
(Flugumyrarbrenna), och som var nära att kosta denne
höfding – sedermera Islands förste jarl – lifvet.
C. R.
Fluidal-Struktur. Se Struktur.
Fluid-extracts. Se Extrakt.
Fluiditet (af Lat. fluidus, flytande), de minsta
delarnas förskjutbarhet och lättrörlighet hos gaser
och vätskor.
Fluidum, Lat., allt som är eller tänkes i flytande
form, sålunda äfven hypotetiska fluida, t. ex. de
elektriska.
Fluktuation (se Fluktuera), egentl. böljande rörelse;
ostadighet, föränderlighet; vacklande, obeslutsamhet. –
Med., det tecken, hvarpå man direkt igenkänner
närvaron af en vätska (vattenaktig eller var), hvilken
samlat sig antingen i någon af kroppens håligheter,
som äro tillgängliga för direkt undersökning, eller i
en tillfällig sådan hålighet, abscess. Vid de minsta
samlingarna kan för undersökningen endast ett finger
användas; vid tryckning med fingerblomman kännes i
sådana fall en egendomlig, mera mjuk elasticitet. Är
massan af flytande ämne större, begagnas två fingrar,
bäst ett från hvardera handen. Det ena hålles stilla
vid ena gränsen af det misstänkta stället, med det
andra trycker man på en motsatt punkt. Derigenom
skjutes vätskan eller varet till en del undan,
och man känner anslaget deraf mot det förstnämnda
fingret, hvilket liksom lyftes. Tid större samlingar,
t. ex. i buk-kaviteten, begagnas på samma sätt båda
flathänderna. Ligger samlingen djupt in i kroppen,
under muskler, kan symtomet vara rätt svårt att
framkalla. Dess iakttagande fordrar en ganska uppöfvad
förmåga och utgör derför en verklig probersten på
en kirurgs färdighet, så mycket hällre, som hans
handlingssätt i många vigtiga fall är beroende deraf.
Rsr.
Fluktuera, (Lat. fluctuare, af fluctus, bölja), föras
af vågen, kastas hit och dit, stiga och falla; vexla,
vara ombytlig; vackla, vara obeslutsam.
Flumendosa, flod på östra kusten af ön Sardinien. Den
rinner upp på Monti del Grennargentu och har en
längd af omkr. 75 km.
Flundre, härad och tingslag i Vestergötland, Elfsborgs
län. Arealen 15,278 hår. 5,973 innev. (1880). Häradet
hör till Väne fögderi, Flundre, Väne och Bjerke
domsaga samt består af socknarna Romeled, Fors,
Upphärad, Fuxerna och Åsbräcka.
Flundre-artade fiskar l. Flatfiskar,
Pleuronectoidei, zool., en underordning under
mjukfeningarnas ordning (Anacanthini) ibland
fiskarna, utmärkt genom det lilla hufvudet, med
båda ögonen belägna på samma sida, kroppssidornas
olika färg o. s. v. Underordningen omfattar familjen,
flundrefiskar (Pleuronectidae), med en sammantryckt,
plattad, af mycket små fjäll betäckt kropp, hvars
ena sida, hvilken alltid hålles uppåt, är färgad
och den nedåtvända hvit, med ovanligt långa rygg-
och analfenor o. s. v. De vistas hälst på sandig
botten, i grundare vatten, der de simma på snedden,
med ena kroppssidan vänd uppåt och den andra nedåt,
och ligga ofta stilla på hafsbottnen, icke sällan
djupt nedgräfda i sanden. Deras föda utgöres af fisk,
kräft- och blötdjur m. m. – Af de 5 skandinaviska
slägtena inom denna familj lemnas följande öfversigt:
I. Rygg- och analfena icke nående till stjertfenan:
A. Ryggfenan börjar öfver det öfre ögat:
1. Munöppningen stor, med alla tänderna lika
utbildade.
a. Ögonskilnaden tämligen bred och öfverkäkens
tänder i åtminstone tvänne rader.
Hälleflundre-slägtet (Hippoglossus).
b. Ögonskilnaden smal och öfverkäkens tänder i en
rad. Lerskädd-slägtet (Hippoglossoides).
2. Munnen liten, med tänderna mera utbildade på den
ofärgade kroppssidan. Flundre-slägtet (Pleuronectes).
B. Ryggfenaii börjar framom öfre
ögat. Hvar-slägtet (Rhombus).
II. Rygg- och analfena sammansmältande
med stjertfenan. Tung-slägtet (Solea).
J. G. T.
Flundre-slägtet, Pleuronectes, zool., hörande
till flundrefiskarnas familj (Pleuronectidae),
har en nästan rutformig kropp, ögonen i allmänhet
belägna på högra sidan o. s. v. De fem i Skandinavien
förekommande arterna skiljas sålunda:
I. Analtagg finnes.
A. Sidolinien starkt böjd öfver bröstfenorna.
P. limanda.
B. Sidolinien nästan rät.
1. Bakom ögonen en rad af fem eller sex knölar.
P. platessa.
2. Bakom ögonen icke någon rad af knölar.
a. Kroppssidorna mer eller mindre taggiga vid
sidolinien samt vid rygg- och analfenans rot.
P. flesus.
b. Kroppssidorna släta. P. cynoglossus.
II. Analtagg saknas. P. microcephalus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
