Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fleming, Flemming l. Fläming, Paul - Flemming, Jakob Heinrich von - Flen l. Magflen - Flen, Flengräs l. Rör-flen - Flen (socken) - Flenhus - Flenninge l. Fleninge - Flens - Flensburg (Flensborg) - Flensburg, Vilhelm - Flentes - Fleringe - Flers - Flesch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Gamla svenska psalmboken införda psalmen N:o
334. Jfr Schmitt, "Paul Fleming" (1851).
Flemming, Jakob Heinrich von, grefve, tysk statsminister
och fältmarskalk, född d. 13 Mars 1667 i Pommern,
följde Vilhelm af Oranien på dennes expedition till
England, 1688, trädde 1689 i brandenburgsk och 1693
i kursachsisk tjenst. Dels genom skickliga underhandlingar,
dels genom mutor lyckades han, 1697, genomdrifva
den sachsiske kurfursten Fredrik Augusts val till
konung af Polen och förvärfvade sig derigenom
denne furstes ynnest. Han utnämndes 1699 till
generallöjtnant och fick befälet i Litaven mot
Sapiehas och Oginskis parti samt ledde invasionen
i svenska Livland och det misslyckade anfallet
på Riga (1700). Vid Klissov (1702) blef han
sårad, afgick 1703 såsom sändebud till Köpenhamn,
blef 1705 general och kabinettsminister för
krigsdepartementet, 1710 president i hemliga
krigsrådet, 1711 generalfältmarskalk och 1712
dirigerande kabinettsminister. Död d. 30 April
1728. – Med stor ärelystnad förenade F. tapperhet,
snabb uppfattning och outtröttlig verksamhet.
Han var den, som i den sachsiska politiken införde
"det lättsinne och det intrigmakeri, som sedan
dess utmärkt densamma, men skref på samma gång,
enligt tidens smak, filosofiska afhandlingar och
korresponderade om teologiska tvistefrågor".
Flen l. Magflen, gammal svensk benämning på magsyra
eller magkatarr.
Flen, Flengräs l. Rör-flen, Phalaris
arundinacea L., bot., ett mångårigt, styft, blågrönt,
1 à 1 1/2 m. högt gräs, med långa, något breda blad med
skärande kanter. Vippan är stor, ofta blekröd eller
ock hvitgrön samt slutligen hopdragen. Småaxen äro
borstlösa, egentligen tre-blommiga, ehuru blott den
mellersta blomman utvecklas (sidoblommorna förvandlas
till små tunna pensel-lika fjäll). Flenen är ett
af Sveriges större gräs, som allmänt förekommer
vid sjöstränder. I trädgårdar odlas en form med
hvitrandade blad, hvilken vanligen kallas "randgräs"
eller "bandgräs". Endast såsom ung ätes flenen af
kreaturen; då detta gräs blir äldre, är det för hårdt
till föda. O. T. S.
Flen, socken i Södermanland, Södermanlands län,
Villåttinge härad. Arealen 5,118 har. 1,080
innev. (1880). Annex till Lilla Mellösa, Strengnäs
stift, Domprosteriet. Enligt k. förordn. af d. 30
April 1881 skall F. från och med 1882 jämte sin
modersocken höra till Villåttinge kontrakt. Inom
socknen ligger Flens jernvägsstation, vid hvilken södra stambanan och
Oxelösund-Flen-Vestmanlands jernväg sammanträffa.
Flenhus. Se Aterom.
Flenninge l. Fleninge, socken i Malmöhus län, Luggude
härad. Arealen 2,214 har. 1,181 innev. (1880). Annex
till Allerum, Lunds stift, Luggude kontrakt.
Flens, ångm., en utstående kant på rör och vissa
maskindelar, afsedd att fästa desamma med skrufvar
eller bultar. O. E. G. N.
Flensburg (D. Flensborg), kretsstad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, ligger hästskoformigt
omkring den innersta bukten af
Flensburgsfjorden, en 30 km. lång vik af Östersjön. 30,956
innev. (1880). Staden har fyra evangeliska och en
katolsk kyrka, gymnasium, navigationsskola och
flere andra läroanstalter. Industrien är ganska
betydande; der finnas bl. a. brännerier, pappersbruk,
oljeqvarnar, jerngjuterier, sockerbruk och flere
skeppsvarf. Handeln aftog efter skilsmessan från
Danmark (1864), men har nu åter uppblomstrat. Hamnen
är förträfflig. – F. var redan en betydande stad,
då det 1284 af hertig Valdemar IV fick en särskild
stadslag. I midten af 14:de årh. omgafs staden med
murar och grafvar, hvarjämte samtidigt det fasta
slottet Duborg uppfördes. I F:s hamn dog drottning
Margareta, 1412. På dess kyrkogård ligga de danske
officerare och soldater begrafna, hvilka stupade i
slaget vid Isted (d. 25 Juli 1850). Det kolossala
lejonmonumentet, som danskarna reste till minne af
segern, flyttades 1864 till Berlin.
Flensburg, Vilhelm, biskop, född d. 3 Aug. 1819 i
Södra Rörums socken i Malmöhus län, blef 1834 student
i Lund och 1841 filosofie doktor. 1847 förordnades
han till docent i systematisk teologi, prestvigdes
1849 och utnämndes s. å. till teologie adjunkt samt
kyrkoherde i Stångby prebendepastorat. Efter att
på förordnande hafva skött åtskilliga professurer
inom teologiska fakulteten, utnämndes han 1858
till professor i dogmatik och moralteologi samt
till kyrkoherde i Hellestads prebendepastorat. 1860
blef han teologie doktor, var vid riksdagen 1865–66
fullmäktig för Lunds stift samt utnämndes 1865
till biskop öfver nämnda stift och prokansler för
Lunds universitet. Vid jubelfesten i Lund 1868
var F. promotor inom teologiska fakulteten. Såsom
sjelfskrifven ledamot deltog F. 1868, 1873 och 1878 i
kyrkomötena och var vid det sistnämnda vice ordförande
i kyrkolagsutskottet. Han tillhörde äfven den komité,
som tillsattes 1872 för att ombesörja en revision
af 1686 års kyrkolag. F. var, jämte E. G. Bring
och A. N. Sundberg, redaktör af Svensk kyrkotidning
(1855–63) och har för öfrigt från trycket utgifvit
åtskilliga akademiska afhandlingar och program samt
predikningar och religiösa tal. Bland de förra
märkas: De vero sensu parabolae Lucae XVI, 19–31
(1849), Om Guds allestädes närvarelse (1847), Kritisk
framställning af Schleiermachers lära om försoningen
(1865); Om den naturliga viljans förmåga i andligt
hänseende (1868) m. fl.
Flentes. Se Bot, sp. 961.
Fleringe, socken i Rute ting, Gotlands norra härad
och tingslag. Arealen 7,743,6 har. 415 innev. (1880).
Annex till Rute, Visby stifts norra kontrakt.
Flers [flär], stad i franska depart. Orne, vid
Vère. Omkr. 10,000 innev. F. är hufvudsätet för en
liflig industri, hvilken sysselsätter omkr. 50,000
arbetare och omfattar företrädesvis tillverkning
af linne, kattun, damast, möbeltyg och bolstervar,
till ett värde af 70 mill. fr. (50 mill. kr.).
Flesch (Fr. flèche l. redan), befästningsk., den
befästningsform, som uppkommer af tvänne räta linier,
hvilka med hvarandra bilda en mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
