Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskodling - Fiskolja - Fiskplanka - Fiskregn - Fiskskinn - Fisktionde - Fisktärnan - Fiskumfos - Fiskus (Fiscus) - Fisk-uttern - Fisk-åt - Fisk-ödla - Fisk-örn - Fiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiskarter är påtaglig: man har lyckats med
framgång utkläcka laxrom från Europa i Australien
samt från Kalifornien i Europa. Genom fiskodlingen
hafva fiskarter blifvit inplanterade i vattendrag,
der de förut ej funnits, och har tillgången på redan
befintliga fiskarter otvifvelaktigt ökats, ehuru den
af helt naturliga skäl mången gång varit svår att
bevisa, emedan en tillökning äfven kan tillskrifvas
andra orsaker. Bland folk, som med synnerlig ifver
och duglighet sysselsatt sig med fiskodling, intaga
nord-amerikanerna ett framstående rum. I Nord-Amerika
hafva åtskilliga förbättringar vidtagits uti de
hittills brukliga fiskodlingsapparaterna, och man
har der med mycken framgång företagit odling af
såväl laxartade fiskar, särskildt foreller, som af
åtskilliga i Amerika inhemska fiskarter, specielt
the shad (Alora praestabilis, en till sillfamiljen
hörande fiskart, som från hafvet uppstiger i
floderna). Fiskodlingen der pågår efter en mycket
storartad måttstock, och försök att i stor skala
fortplanta torsk och andra egentliga hafsfiskar
hafva äfven börjat anställas. Något resultat deraf
har dock ännu ej hunnit visa sig. Hvilket uppseende
fiskodlingsförsöken i Frankrike väckte i hela den
civiliserade verlden är redan nämndt. Kännedomen
derom spreds äfven till Sverige genom öfversättningar
af utländska arbeten samt uppsatser i tidningar och
tidskrifter, och försök i mindre skala anställdes
ganska snart. Ordentliga laxodlingsanstalter
upprättades vid midten af 1860-talet, då
statens normal-laxodlingsanstalt i Östanbäck vid
Ångermanelfven inrättades. Dylika anstalter hafva
sedermera uppstått vid de flesta af landets laxförande
elfvar, och för närvarande (1881) finnas i Sverige
mellan 50 och 60 laxodlingsanstalter. I största skala
bedrifves laxodlingen i de halländska elfvarna,
der ett bolag arrenderat en stor del laxfisken
och nedlagt betydande kostnader för dessa fiskens
uppdrifvande. Fiskodlingen har hufvudsakligen
omfattat de laxartade fiskarna. I fråga om dylika
åtgärder till förökande af öfriga sötvattensfiskar
kan Sverige sägas hafva gått i spetsen. De första
hittills kända försök i denna väg anställdes nämligen
i förra århundradet uti sjön Roxen af en rådman Lund i
Linköping, hvilken i Vetenskapsakademiens handlingar
1761 offentliggjorde ett af honom uppfunnet sätt att
utkläcka abborrar m. fl. insjöfiskar uti invändigt
med ris beklädda sumpar, i hvilka fiskarna insläpptes
för att leka. Detta enkla och praktiska sätt att
utkläcka fisk råkade dock, liksom Jacobis ungefär
samtidiga upptäckt af sättet att odla laxartade
fiskar, i glömska och har först med fiskodlingens
återupplifvande i senare tider å nyo och med framgång
upptagits. Kännedom om dessa och andra åtgärder för
fiskodlingen sprides genom fiskeritjenstemännen och
de från fiskareskolorna utgångna eleverna. Flere
landsting och hushållningssällskap hafva beviljat
anslag till spridande af kännedom om fiskodling (genom
kringresande undervisare) och fiskets bedrifvande i
öfrigt. R. L.
Fiskolja. Se Fisklefverolja.
Fiskplanka, skeppsb. Se Fisk, skeppsb.
Fiskregn, fiskars nedfallande ur luften, har några
gånger observerats, t. exf i Madras 1775
under en storm. Genom skydrag hade fiskarna då ryckts
upp i luften tillika med hafsvattnet. Detta kunde
man finna deraf att det fallande vattnet var salt.
Fiskskinn, handelsnamnet på den gulgråa, torkade,
med hårda taggar besatta huden af flere olika
fiskarter, företrädesvis hajar (arter af slägtet
Squalus), men äfven rockor m. fl. Fiskskinn nyttjades
förr ofta till slipning af träarbeten o. d., men
begagnas numera hufvudsakligen till beredning af
s. k. fiskskinns-chagrin (till etuier o. d.), hvarvid
taggarna först bortslipas, och sjelfva huden garfvas
samt ofta färgas. S. J-n.
Fisktionde var en afgift, som utgjordes till
presterskapet af dem, hvilka idkade fiske såsom
näring. – Då den allmänna uppfattningen af
tionden fordrade delaktighet för pastorn i produkten af
hvarje näringsfång, kunde en i Sverige jämförelsevis
så betydande förvärfskälla som fisket ej undgå denna
beskattning, för hvars behöriga ordnande finnas
gifna bestämmelser ej blott i de stora allmänna
författningarna angående presträttigheterna, af åren
1617 och 1681, samt 1723 års speciella författning
i detta hänseende för Skåne, utan jämväl i en
mångfald af andra författningar och resolutioner, som
utfärdats för särskilda landsändar och för särskilda
fall (anförda i Wilskmans "Ecclesiastique werk",
1781). Fisktionden är nu, såsom annan presttionde,
genom de, på grund af k. förordn. d. 11 Juli 1862
om allmänt ordnande af presterskapets inkomster,
fastställda löneregleringarna, utbytt mot kontant
afgift. A. Th. S.
Fisktärnan. Se Tärne-slägtet.
Fiskumfos, ett stort vattenfall i Namsen-elfven i
Norge, Nordre Trondhjems amt.
Fiskus, Lat. Fiscus (se d. o.), kallas
inom finansrätten staten såsom subjekt för
förmögenhetsrättigheter. Sammanfattningen af de
fiskus tillerkända rättsliga förmåner, bestående i
särskilda privilegier i afseende på preskription,
panträtt o. s. v., utgör den fiskaliska rätten. I
trängre mening förstås med fiskalisk rätt äfven
en bestämd inkomst eller finanskälla för staten,
nämligen rätt till böter och förbrutet gods enligt
strafflagar, polisförordningar, tull- och andra
förordningar rörande skatteväsendet; rätt till
olagliga gåfvor, såsom mutor o. d.; rätt till
efterlemnadt gods, till hvilket arfvinge icke finnes
(dana-arf, bona vacantia); rätt till herrelösa ting
(adespota). – I svensk rätt brukas uttrycket Kronan
(se d. o.) i stället för fiskus för att beteckna
staten såsom förmögenhetsrättsligt subjekt.
A. Th. S.
Fisk-uttern. Se Utter-slägtet.
Fisk-åt, zool., namn på en mängd små
hafsdjur, t. ex. Calanus m. fl. slägten,
hvilka höra till klyffotingarnas ordning
(Entomostraca) bland kräftdjuren, och som
tjena till föda åt fisk, företrädesvis sill.
J. G. T.
Fisk-ödla, paleont. Se Ichthyosaurus.
Fisk-örn. Se Fiskgjuse-slägtet.
Fiss (Fr. fa dièse, Eng. f sharp), den med en
half ton höjda tonen f eller sjunde tonen i
vår kromatiska skala, förvexlas enharmoniskt med
gess. – Fississ kallas f, höjdt med två
halftoner,
A. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
