Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiske - Fiskeby - Fiskebäck l. Gustaf Adolf - Fiskebäckskil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmännaste och för fisket vigtigaste. – Sverige är ett
bland de sjörikaste land i Europa, och många bland
dess sjöar hafva ännu god tillgång på fisk, om
än den länge hörda klagan öfver fiskets aftagande
utan tvifvel i många fall kan vara berättigad. Af
Sveriges stora sjöar äro Hjelmaren och Mälaren kända
för sin fiskrikedom.
Insjöfisket drifves, utom vid de största sjöarna,
der åtskilliga egentliga fiskare finnas, nästan
uteslutande såsom binäring till åkerbruket. Huru stort
antal af landets kustbefolkning som lifnärer sig
uteslutande af fiske, är icke fullt bekant. Enligt
inkomna uppgifter utgjorde 1875 antalet egentliga
fiskare med hustrur och barn inom Skåne, Bleking
och Gotland tillsammans omkr. 15,000 personer. 1880
var antalet inom de båda skånska länen 8,456. Med
undantag af Bohuslän samt Skåne och Bleking utgöres
den fiskeriidkande befolkningen öfvervägande
af kust-allmogen, som jämte fiske äfven idkar
åkerbruk. I åtskilliga norrländska städer finnes
en del fiskare, som sedan gammalt räknas bilda en
särskild afdelning af borgerskapet, s. k. fiskarskap.
Ehuru fisket i Sverige lemnar ett betydande bidrag
till befolkningens födoämnen, är det likväl ej på
långt när tillräckligt för fyllande af behofvet, och
införseln af saltad och torkad fisk är fortfarande
betydlig. Sådant var förhållandet äfven fordom;
och redan under medeltiden, då befolkningens antal
var betydligt mindre än nu, infördes torrfisk från
Norge. Enligt Kommerskollegii berättelse öfver rikets
handel gestaltade sig Sveriges införsel af fiskevaror
under åren 1870 och 1879 på följande sätt:
Införsel: 1870 1879
värde, kronor:
färsk fisk ......... 2,509 ctr 4,997 ctr 37,478
Torr eller rökt:
Gråsidor eller sej ....... 86,440 ctr 49,144 ctr 605,286
Andra slag ............... 10,549 ctr 29,297 ctr 410,158
Saltad eller inlagd:
Strömming ............... 45,561 kbf. – – – –
Sill .................. 1,234,666 kbf. 775,885 kbf. 4,843,257
Ansjovis, sardeller m. m. 3,572 sklp. 743 sklp. 2,113
Summa: 5,898,292
Utförseln är i jämförelse med införseln obetydlig
och utgöres af lax, som, packad i is,
utföres till England och Tyskland, ansjovis (från
Bohuslän), färsk fisk, som af skånska fiskare
afsättes i Köpenhamn, ål, som uppköpes af tyska
fiskhandlare och utföres lefvande, hufvudsakligen
till Berlin. Största delen af exporten synes ej
vara intagen uti nedanstående, ur nyss nämnda källa
hemtade uppgifter.
Utförsel: 1870 1879
värde, kronor:
färsk fisk ......... 979 ctr 10,116 ctr 75,870
Saltad eller inlagd:
Ansjovis ................. 5,437 sklp. 311,938 sklp. 93,581
Strömming ................ 10 kbf. – – – –
Sill ..................... 7,048 kbf. 31,101 kbf. 155,505
Torr eller rökt:
Gråsej ................... – – 1,739 ctr. 20,085
Ej specificerad .......... 5,548 ctr. 5,178 ctr. 72,492
Summa: 423,533
R. L.
Fiskeby, pappersbruk nära Fiskeby jernvägsstation på
östra stambanan, i Östra Eneby socken, Östergötlands
län. Redan på 1700-talet fanns vid det derstädes i
Motala ström befintliga vattenfallet ett pappersbruk,
hvilket senare förändrades till bresiljeqvarn
(nedbrunnen 1855). 1872–73 uppfördes på samma
plats ett storartadt bruk för tillverkning af
förhydningspapp och omslagspapper. Bruket, som
eges af Fiskeby fabriks-aktiebolag, drifves af
5 turbiner om tillsammans 130 hästkrafter. 1874
utgjorde tillverkningen 15,750 rullar förhydningspapp,
766 rullar grålumppapp. 3,810 rullar tjärad och 422
r. otjärad takpapp. 1,082 r. tjärad väggpapp samt
44,910 ris och 600 rullar omslagspapper, till ett
sammanlagdt värde af 296,690 kr.
Fiskebäck l. Gustaf Adolf, kapellförsamling i
Skaraborgs län, Vartofta härad. Arealen 10,739
har. 1,692 innev. (1880). Annex till Habo, Skara
stift, Redvägs kontrakt.
Fiskebäckskil, fiskläge i Göteborgs och Bohus
län, Orusts vestra härad, på ön Skaftölandet,
vid södra stranden af Gullmarsfjorden, snedt
emot köpingen Lysekil. 720 innev. (1881). Husen,
alla af trä, ligga saminangyttrade på och emellan
strandklipporna. Kyrkan, äfvenledes af trä, är bekant
genom sina naiva tak- och väggmålningar, framställande
scener ur Gamla och Nya testamentet. F. har
poststation, folkskola, småskola, 10 handlande och
13 handtverkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
