Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska konstföreningen - Finska litteratursällskapet - Finska läkaresällskapet - Finska nationella församlingen i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5,000 m. till inköp af konstverk for samlingarna,
3,000 m. till resestipendium för sjelfständigt
arbetande finske målare och skulptörer, 1,200 m. till
understöd åt yngre artister m. m. 1869 emottog
föreningen som gåfva af enkefru J. C. Lindemarck ett
hemman. Denna donation uppgår f. n. (1881) till något
öfver 12,000 m., hvaraf räntan skall användas, så
snart kapitalet vuxit till 14,000 m., till understöd
åt yngre finske målare vid studier utomlands. Utom
dessa donationer har föreningen icke sällan
ihågkommits med gåfvor i penningar eller konstverk,
dels utaf sin beskyddare, tronföljaren, dels af
enskilda personer. – Föreningens angelägenheter skötas
närmast af en direktion i Helsingfors, bestående af
ordförande och 6 ledamöter. Ordförandeplatsen, har
innehafts af: geheimerådet K. Walleen (1846–49),
guvernör K. Cronstedt (1849–55), generalen
K. v. Kothen (1855–61), senator S. Gripenberg
(1861–63), statsrådet F. Cygnaeus (1863–78)
och professor K. G. Estlander (från 1878). Genom
föreningens prisnämnd har under senare år utdelats en
af staten anslagen summa af 2,000 m., fördelad i ett
pris om 1,200 m. och ett accessit om 800 m., första
året åt landskapsmålare, andra året åt genremålare
och tredje året åt bildhuggare. H. af S.
Finska literatursällskapet stiftades i
Helsingfors d. 16 Febr. 1831 af ett antal
yngre universitetsmedlemmar, bland hvilka må
nämnas lektorn i finska språket K. N. Keckman,
den sedermera såsom svensk riksarkivarie kände
J. J. Nordström, professorn I. Ilmoni, docenterna
G. Rein, J. A. Gadolin, B. O. Lille, J. L. Runeberg
och kandidaten E. Lönnrot. I sällskapets nu gällande
stadgar, af d. 30 Mars 1858, angifves dess syftemål
vara befordrandet af kunskapen om fäderneslandet och
af finska språkets odling genom att 1. insamla ej
allenast arbeten (vare sig tryckta eller i handskrift,
på finska eller andra språk) rörande Finlands
historia, poesi, mytologi, geografi, statistik, språk
och öfriga liknande fosterländska ämnen, utan äfven
finska sånger, traditioner, fornsaker och böcker i
hvad ämne som hälst, blott de äro på finska språket
affattade, samt att, såvida tillgångarna medgifva,
såväl låta trycka arbeten, som äro af gagn för
landets historia och literatur, som ombesörja en
särskild tidskrift för dessa ämnen; 2. att genom
utfästa premier uppmuntra till publikation af arbeten
på finska språket; 3. att bestämma täflingsämnen
inom de literaturområden, åt hvilka sällskapet egnar
sig. Sällskapet sammanträder en gång i hvarje månad,
med undantag af Juli och Augusti, och firar sin årsdag
d. 16 Mars (H. G. Porthans dödsdag), då ordförande,
vice ordförande, sekreterare, bibliotekarie och
skattmästare väljas. Inom sällskapet finnas trenne
sektioner, den historiska, den skönliterära och
den lingvistiska, hvilka väsentligen verka såsom
granskningsutskott. Jämte en tidskrift "Suomi", hvars
innehåll under senare tiden varit nästan uteslutande
lingvistiskt, utgifver sällskapet "Toimituksia"
(verk), hvaraf 63 nummer utkommit, omfattande den
unga finsk-språkiga literaturens hufvudarbeten,
t. ex. Lönnrots betydelsefulla samlingar och
publikationer, jämte en mängd
ordböcker och läroböcker. Sällskapet åtnjuter ett
statsunderstöd af 10,000 mark och eger dessutom
till sitt förfogande betydande fonder, bildade
dels genom ledamotsafgifter, dels genom enskilda
donationer. Sällskapet, som firade sin femtioårsfest
d. 30 Juni–2 Juli 1881, har utöfvat ett mäktigt
inflytande på den finsk-språkiga literaturen.
M. G. S.
Finska läkaresällskapet i Helsingfors stiftades,
på förslag af t. f. generaldirektören för
medicinalväsendet K. D. v. Haartman, d. 11
Okt. 1835. Sällskapet söker åstadkomma ett literärt
samband mellan Finlands läkare och genom uppköp
af tidskrifter m. m. förskaffa dem tillgång till
nyare medicinsk literatur. Tjenstemännen äro
en för året vald ordförande jämte sekreterare,
skattmästare och bibliotekarie, hvilka utses för
en tid af tre år. Sällskapet håller årligen 10–
20 sammanträden, deribland ett årsmöte, vanligen
i Januari eller Februari. Inkomsterna utgöras af
statsbidrag och ledamotsafgifter. Sällskapet utgifver
"Finska läkaresällskapets handlingar". 1849–69 utgaf
det äfven "Notisblad för läkare och farmaceuter".
M. G. S.
Finska nationella församlingen i Stockholm. Finsk
församling, bestående af i Stockholm bosatte eller
såsom främlingar der sig upphällande finnar, har
funnits ända sedan reformationen, men ej haft
egen kyrka, utan varit inhyst än i en, än i en
annan kyrka, tills församlingen omsider, 1725, af
hofrådet Beyers arfvingar inlöste det s. k. Lilla
bållhuset, hvilket inreddes till nuvarande kyrkan,
som invigdes d. 19 Dec. s. å. och kallades Fredcrici
kyrka. Genom slottsplanens utvidgande och planerande
1793, Gamla bållhusets nedrifvande, Indebetouska
trädgårdsmurens borttagande m. m. har läget blifvit
mera fritt och öppet samt kyrkan mera synbar. Hon
har hvarken torn eller klockor, hennes inre
liknar en gammal landskyrkas, och hon eger ingen
märkvärdighet att visa. Till en början begagnades
finska språket uteslutande vid gudstjensten,
men genom K. brefvet d. 16 Juni 1741 påbjöds, att
svensk gudstjenst skulle hållas hvarje sön- och
helgdag mellan finska högmässan och aftonsången,
och genom K. br. d. 5 Maj 1841 förordnades, att
finsk gudstjenst skulle förrättas hvarje söndag
under Juni–Oktober, men den öfriga delen af året
endast hvar tredje söndag samt dessutom alla helg-
och bönedagar äfvensom aftonsångsgudstjenst hvarje
Långfredag. Medlemmar af finska församlingen äro,
enligt K. br. d. 21 Dec. 1840, personer födda
i Finland eller annanstädes af finska föräldrar,
män af finsk börd och deras hustrur, äfven om dessa
härstamma från annan nation än den finska, äfvensom
barn, styf- och fosterbarn af finska föräldrar, så
länge de tillhöra dessas hus och äfven sedermera, om
de sådant önska. Medlemmarnas antal var vid 1879 års
slut 1,213 och vid 1880 års slut 1,164. Församlingen
är ett regalt pastorat af 1:sta kl. Sedan församlingen
kallat profpredikanter och bland dem anställt val,
nämner K. M:t en bland de tre, hvilka erhållit de
flesta rösterna. Komministraturen skall, enligt
K. br. d. 21 Aug. 1846, tillsvidare blifva obesatt,
med förbindelse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
