Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Statistiska byrån; "Statistisk Handbok för Finland",
af K. E. F. Ignatius. E. s.
Finanser. Den finska statsbudgeten är uppställd i
tre särskilda "statsförslag": allmänna statsfondens,
som är budgetens hufvuddel, militiefondens, hvars
särskiljande beror derpå att indelningsverkets
kamerala organisation ännu icke är upphäfd, och
det statsförslag, som omfattar den på ständerna
ankommande delen af statsregleringen. För att erhålla
en fullständig bild af statshushållningens nuvarande
ståndpunkt, måste man sammanföra de tre statsförslagen
till ett helt. Budgeten för 1881 visar då följande
inkomster (i finska mark).
A. Af statens förmögenhet: arrenden af
domänlägenheter 560,000, kronoskogarna 850,000,
räntor och inbetalningar å statens fordringar
1,579,000, kanaler (brutto) 791,000, jernvägar
(netto) 1,175,000, bidrag från Finlands bank 249,541.
Summa: ............................ 5,204,541:00.
B. Skatter. 1. Direkta skatter. Grundskatter:
ordinarie ränta 2,649,500, kronotionde
385,000, vakansafgifter 1,443,000, diverse
titlar 85,900. Summa grundskatter: 4,563,400.
Personel skatt 1,450,000, näringsskatter 272,000,
inkomstbevillning 1,000,000. Summa direkta skatter:
7,285,400. – 2. Indirekta skatter: tullmedel
9,500,000, bränvinsskatt 3,620,000, diverse poster
15,376:20. Summa indirekta skatter: 13,135,376:20
– 3. Skatter af blandad natur: stämpelbevillning
830,000, diverse poster 422,000. Summa: 1,252,000.
Summa skatter .................... 21,672,776:20.
C. Afgifter för anlitande af statsanstalter:
postmedel 700,000, båkafgifter 380,000,
sjukhusafgifter 120,000, skolafgifter 72,000.
Summa: ............................ 1,272,000:00.
D. Diverse uppbörd ................ 439,507:50.
–––––––––––––––
Summa: 28,588,824:70.
Dertill komma tillskottsanslag för militära
organisationskostnader från besparade fonder och
reserverad bankovinst ............. 5,027,502:38.
–––––––––––––––
Summa statsinkomst: 33,616,327:08.
Statsutgifterna för 1881 utgöra i finska mark:
afkortning 157,800, kejsaren-storfurstens
dispositionsmedel 280,000, styrelseverken
1,485,190:40, justitiestaten (utom tingsgästningen)
775,778:33, militiestaten (organisationskostnader
inberäknade) 7,884,522:38, allmänna civilstaten
(omfattande såväl centrala verk som länsstaterna)
5,395,879:36, kleresistaten, läroverken och
vetenskaperna 2,833,156:42, folkskoleväsendet
735,068:33, sjukvårdsinrättningar 1,445,470:17,
fängelseväsendet 1,345,972:10, ränta och amortering
å statslån 4,027,200, byggnadskostnader och
sjömätningar 1,198,000, resekostnader och andra
extra utgifter 680,225:71, allmänna arbeten och
jordbruket 1,414,028:80, till Vasa jernväg 1,183,500,
pensioner och allmänna understöd 1,117,017:5, diverse
uppbördskostnader 355,300, diverse anslag 111,680:23,
kommunernas andel i bränvinsskatten 400,000.
Summa utgifter ................... 32,825,789:28.
Öfverskott (fördeladt på särskilda
titlar eller fonder) ................ 790,537:80.
––––––––
33,616,327:08.
F:s statsskuld utgjorde vid 1881 års ingång (i
runda tal):
inhemska lån à 4 1/2 proc., för inlösen af
donationsgodsen i Viborgs län, omkr. 11,500,000,
lån, kontraheradt i Ryssland 1859 à
4 proc. ............................. 6,170,000,
lån, kontraheradt i Frankfurt 1862 à
4 1/2 proc. ........................ 12,500,000
lån, kontraheradt i Frankfurt 1868,
med premier, ........................ 7,000,000,
lån, kontraheradt i Helsingfors och
Frankfurt 1874 à 4 1/2 proc. ....... 19,000,000,
lån, kontraheradt i Helsingfors och
Frankfurt 1880 à 4 1/2 proc. ........ 9,000,000,
––––––––––
Summa skuld: 65,170,000.
Alla dessa lån äro amorteringslån; sväfvande skuld
har finska staten ej. Om i betraktande tages, att
staten ensamt i sina jernvägar nedlagt ett kapital
af omkr. 68 mill. mark (oberäknadt Vasa-banan)
samt på kanalanläggningar omkr. 15 mill, så utvisar
redan detta ett gynsamt förhållande mellan tillgång
och skuld. Emellertid bör vidare märkas, att
lånen för donationsgodsens inlösen icke tynga på
budgeten, enär annuiteterna för dem bestridas
medelst godsens återförsäljning till bönderna på
amorteringsvilkor. Ytterligare förtjenar anmärkas,
att beräkningen af inkomsterna för budgeten i
allmänhet hålles mycket låg. Så t. ex. inbragte
tullen 1880 omkr. 12 mill., under det 1881 års
statsförslag upptager endast 9 1/2 mill. Emellertid
ställas nu, genom försvarsväsendets omorganisation
och skolväsendets ytterligare utveckling, ökade kraf
på statskassan, så att sannolikt nästa landtdag
måste, skrida till en något stegrad beskattning.
L. M.
Försvarsväsendet är ordnadt genom lagen af d. 27
Dec. 1878. Hvarje vapenför man är värnpligtig från 21
till 40 års ålder, då ej särskilda, i lagen angifna
omständigheter befria honom. Krigsmakten utgöres
af aktiva trupper, som äro i ständig tjenstgöring,
reserven, hvilken hufvudsakligen afser de aktiva
truppernas förstärkning till det för krig behöfliga
antalet, samt landtvärnet, bestående af alla dem,
som utträdt ur reserven. Hvarje uppbådad årsklass af
värnpligtige fördelas mellan den aktiva styrkan och
reserven genom lottning (före lottningen uppmanas de,
som företrädesvis vilja ingå i aktiv tjenst, att gifva
sådant tillkänna). Tjenstetid i aktiv trupp är tre
år för dem, som sakna skolbildning, två år för dem,
som genomgått folkskola eller annat lägre läroverk,
och ett år för dem, som genomgått högre läroverk eller
blifvit studenter. Från aktiva styrkan öfverföres
den värnpligtige till reserven, der han qvarstår,
tills fem år förflutit efter hans inskrifning i aktiva
armén. De, som omedelbart inträda i reserven, tillhöra
densamma i fem år; med dem anställas under de första
tre åren öfningar i sammanlagdt 90 dagar. Sålunda
blir hvarje värnpligtig öfvad i vapnens bruk. Från
reserven sker öfvergång till landtvärnet, hvilket
endast vid fientligt infall i landet kan uppbådas till
dess försvar. Den aktiva truppstyrkan är i fredstid
icke öfver 5,000 man (underbefäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
