Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fideikommiss (af Lat. fideicommissum, det, som blifvit anförtrodt åt någons ärlighet, åt någons tro och heder) - Fideikommissarie, Lat. fideicommissarius. Se Fideikommiss - Fideikommissbref. Se Fideikommiss - Fidel, trogen, trofast - Fideles, de trogne - Fidelis, "trogen" - Fidelis, den helige (hette först Marcus Roy) - Fidlis, Fortunato - Fidenæ, stad i det fornitalienska landskapet Latium - Fides - Fidias, Greklands förnämste bildhuggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,843,000 kr., den å landet befintliga till
83,727,318 kr. Den senare var satt till 3,218,320
mtl, utgörande 4,86 % af hela landsbygdens
mtl. Fideikommiss finnas inom alla län, med
undantag af Gotlands, Vesternorrlands, Jämtlands och
Norrbottens län. Göteborgs och Bohus, Kopparbergs,
Gefleborgs och Vesterbottens län hafva hvardera
endast ett fideikommiss. Södermanlands län företer
högsta antalet fideikommissmantal, med 505,265 mtl,
l. 15,19 % af hela landsbygdens mtl, och relativt
högsta taxeringsvärdet, 11,639,554 kr., l. 14,43 %
af landsbygdens taxeringsvärde. Högsta absoluta
taxeringsvärdet af fideikommissegendom finnes
i Malmöhus län, uppgående till 22,005,200 kr.,
l. 9,77 % af landsbygdens taxeringsvärde. 1875 var
antalet innehafvare af fideikommissegendom 160,
af hvilka 140 voro af adlig, 20 af ofrälse börd. De
fideikommissegendomar, som innehafvas af ofrälse
slägter, utgöra 114,839 mtl med ett taxeringsvärde
af 2,382,700 kr., d. v. s. de upptaga till mantalet
föga mer än 3 % och till taxeringsvärdet
omkr. 2,78 % af all fast fideikommissegendom i
riket. Den till taxeringsvärdet största massan af
fideikommissegendom samlad på en hand innehafves
af grefliga ätten Trolle-Bonde af Björnö och är
uppskattad till 5,236,370 kr. A. Th. S.
J. Th. W.
Fideikommissarie, Lat. fideicommissarius. Se
Fideikommiss.
Fideikommissbref. Se Fideikommiss.
Fidel (Fr. fidèle, Lat. fidelis), trogen, trofast;
inställsam. – Fidelissimus, Lat., den aldra
trognaste (titel för konungarna af Portugal). –
Fidelitet (Fr. fidélité), trohet, pligttrohet.
Fideles (pl. af fidelis, trogen, af fides, tro),
Lat., de trogne, de troende, de kristne i allmänhet, i
motsats till de otrogne (infideles); på kyrkofädernas
tid särskildt de genom dopet till fullmyndiga
församlingsmedlemmar upptagne katekumenerna, i
motsats till de kristne i allmänhet.
Fidelis (pl. fideles), Lat., "trogen", kallades
i medeltidens feodala samhällen och särskildt i
det frankiska riket under merovingerna en vasall i
förhållande till sin senior (länsherre). Fideles
böra ej förblandas med de s. k. antrustionerna
(se d. o.), d. v. s. de, som voro anställda vid den
kungliga hirden.
Fidelis, den helige (hette först Marcus Roy),
katolsk missionär, f. 1577 i Sigmaringen, var
en tid advokat, men inträdde 1612 i kapucinorden,
hvarvid han erhöll namnet Fidelis. 1622 insattes
han af den romerska propagandan i styrelsen för
den för Rhaetien inrättade missionen, hvilken,
understödd af militär, skulle till katolicismen
omvända innevånarna i de landsdelar, hvilka Österrike
fråntagit kantonen Graubünden. Der ihjälslogs han
s. å. af de förbittrade bönderna.
Fidelis (Fedele), Fortunato, siciliansk läkare,
död 1630, är namnkunnig isynnerhet såsom den förste
bearbetaren af stats- och rättsmedicinen, i sitt
i Palermo 1602 utgifna arbete De relationibus
medicorum libri quattuor, in quibus ea omnia,
quae in forensibus ac publicis causis a
medicis referri solent, plenissime traduntur.
F. B.
Fidenae, stad i det fornitalienska landskapet Latium,
vid venstra stranden af Tiber, omkr. 8 km. n. ö. om
Rom. Redan på Romuli tid skola fidenaterna hafva
kämpat mot Rom, och fientligheterna fortforo
med få afbrott ända till 426 f. Kr., då staden
efter ett tolfårigt krig intogs och plundrades af
romarna. Under republikens senare tid och under
kejsaredömet var F. en obetydlig ort. Under Tiberii
regering vann det en sorglig ryktbarhet, då genom en
amfiteaters instörtande nära 50,000 menniskor lära
hafva omkommit. Några ruiner af F. finnas ej. På
samma plats ligger nu Castello Giubileo.
Fides, Lat. 1. Trohet, ordhållighet. – Fidei
defensor, trons försvarare. Se
Defensor. – Fides punica, punisk (kartagisk) trohet,
d. v. s. trolöshet. – Bona fides, god tro; bona
fide, på god tro, uppriktigt, på heder och tro, i god
afsigt (Motsats: mala fide). – In fidem, till
bestyrkande af riktigheten eller trovärdigheten. –
2. En personifikation af troheten och ordhålligheten
dyrkades i Rom såsom gudinna (F. publica l. F. populi
romani) och hade ett tempel på Capitolium. Vid den
åt henne helgade gudstjensten, hvars inrättning
tillskrifves Numa Pompilius, hade presterna sina
händer omlindade med hvita bindlar såsom en symbol
af handslagets helighet. Gudinnan sjelf afbildades
i hvit drägt och kallades derför stundom
F. candida. 2. A. M. A.
Fidias (Lat. Phidias, Grek. Feidias),
Greklands förnämste bildhuggare, son af Charmides,
föddes i Athen efter all sannolikhet i 70:de olymp.,
omkr. 500 f. Kr., så att han vid tiden för slaget vid
Salamis (480 f. Kr.) var omkr. tjugo år gammal. Vid
denna tid anses han äfven hafva börjat att vara
verksam inom konsten. Hans lärare voro först Hegias
från Athen, sedan den berömde Ageladas från Argos,
hvilken äfven var lärare åt Myron och Polyklet,
d. v. s. åt den grekiska blomstringstidens förnämste
mästare inom bildhuggarekonsten. F:s ungdom infaller
sålunda under den tid, då Grekland i yttre hänseende
lefde sina storhetsdagar och uppfyllde sin kallelse
såsom den vesterländska odlingens skyddande förpost
mot inkräktarna från östern. Sedan han fullbordat
sina studier, hvilka äfven gällde måleriet, började
han vid ungefär trettio års ålder sin sjelfständiga
verksamhet såsom konstnär, vid begynnelsen af
Cimons förvaltning af den atheniensiska staten, och
den första ungdomligare delen af denna verksamhet
sammanfaller med Cimons styrelsetid (470–460
f. Kr.). Då derefter Perikles kom till makten, blef
F. denne store statsmans personlige vän och själen
i hans planer för den konstnärliga pånyttfödelse
af det genom perserna ödelagda Athen, hvilken redan
påbegynts af Cimon. Under medverkan af F. och hans
skola fullbordades Parthenon, 437–432. Vid mer än
sextiotre års ålder kallades mästaren med stora
ärebetygelser till Olympia för att gifva, Zevs’
tempel dess konstnärliga utstyrsel. Följd af en mängd
lärjungar begaf han sig dit, och efter fullbordandet
af sitt största mästerverk, kolossalbilden af den
olympiske Zevs, återvände han till Athen 432. Der
hade emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
