Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fessan l. Fezzan - Fessels rotationsapparat - Fessenden, William Pitt - Fessler, Ignaz Aurelius - Fessler, Joseph - Festa, Costanzo - Festina lente - Festivitet - Festivo l. Con festività - Feston - Fest-tempel - Festuca, Svingel - Festus, Sextus Pompejus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medelhafvet och negerrikena i s. Deremot blomstrar
slafhandeln ännu. Innevånarnas antal är svårt att
bestämma. Vogel uppskattade dem (1853) till 54,000,
Richardson (1850) till endast 26,000, under det
Rohlfs, som besökte F. 1865, anser 200,000 vara en
måttlig summa. Nachtigal (1870) anser, att hela
befolkningen icke öfverstiger 40,000. Innevånarna
äro otvifvelaktigt ett blandfolk, som uppstått
af de kringboende teda och bornu i s., tuareger i
v. samt berber och araber i n. Färgen vexlar från
djupt svart till rent hvit, dock är den malajiskt
gula färgen förherskande. Det språk, som mest
talas i F., är kanuri- eller bornu-språket samt
arabiska; många förstå äfven targisch-, teda- och
haussaspråken. Fessanerna äro godmodiga och
milda, men i hög grad sedeslösa. Den herskande
religionen är islam. – F. är indeladt i sju
mudirijer (distrikt), hvilkas styresmän (mudirer)
tillsättas af den i hufvudstaden Mursuk residerande
kaimakamen. Förvaltningen är mycket godtycklig. Trots
sin rikedom lemnar landet blott omkr. 800,000 piaster
(omkr. 130,000 kr.) årligen i direkt inkomst.
Fessels rotationsapparat. Se Rotations-apparat,
Rotationsmaskin.
Fessenden, William Pitt, nordamerikansk statsman,
f. 1806 i New Hampshire, blef 1827 advokat i
Portland i Maine och invaldes 1831 i sistnämnda
stats lagstiftande församling, hvarest han, ehuru
den yngste medlemmen, inom kort utmärkte sig som en
af de mest framstående talarna. 1840 utsågs han af
whig-partiet till ledamot af representanternas hus,
men 1843 undanbad han sig att blifva återvald. Från
1854 var han medlem af unionens senat och uppträdde
vid flere tillfällen, i synnerhet i Nebraska-frågan,
på ett särdeles glänsande sätt. Under inbördes kriget
var han omkr. åtta månader (från d. 30 Juni 1864)
finansminister, och det var genom hans kloka och
energiska åtgärder, som unionens kredit under dessa
brydsamma tider kunde upprätthållas. F. var en af
de sju senatorer, som (1868) röstade för presidenten
Johnsons frikännande. Död 1869.
Fessler, Ignaz Aurelius, tysk prest, f. 1756 i Ungern,
blef 1773 medlem af kapucin-orden, utnämndes 1784 till
lektor och kort derpå till professor i orientaliska
språk vid universitetet i Lemberg, invecklades 1787
i en process med anledning af sin tragedi Sidney,
såg sig derför nödsakad att fly, öfvergick 1791
till protestantismen och var ifrån 1796 i Berlin
sysselsatt med literära arbeten. 1809 blef han hofråd
samt professor i orientaliska språk och filosofi
i Petersburg. Men äfven denna befattning förlorade
han snart, då man trodde sig spåra ateism i hans
föreläsningar. Han dog 1839 som generalsuperintendent
öfver den lutherska församlingen i Petersburg. Redan
i sin ungdom blef F., genom en hemlig skrifvelse till
kejsar Josef II, orsaken till upphäfvandet af alla
klosterfängelser i den österrikiska monarkien. Under
sin vistelse i Berlin grundade han "Mittwochs- und
humanitäts-gesellschaft". F. skref åtskilliga mycket
lästa historiska romaner, frimurareskrifter och
historiska arbeten (Geschichte der
Ungarn und deren landsassen, 1812–25;
2:dra uppl. 1867, m. fl.). Intressant är hans
sjelfbiografi: Rückblicke auf meine siebzigjährige
pilgerfahrt (1824).
Fessler, Joseph, österrikisk biskop, f. 1813, d. 1872,
var först professor i teologi i Wien och sedan biskop
i S:t Pölten. Han gjorde sig mest bekant under det
vatikanska konciliet 1870, före hvars öppnande han
offentliggjorde ett mycket diplomatiskt skrifvet
arbete om konciliets uppgift. Såsom sekreterare vid
detta möte arbetade han ifrigt för antagandet af
dogmen om påfvens ofelbarhet.
Festa, Costanzo, italiensk komponist, inträdde 1517
såsom sångare i påfliga kapellet och dog 1545. Han
betecknas af både Burney och Baini såsom den mest
betydande italienske tonmästare före Palestrina. Af
hans kompositioner äro endast få tryckta: trestämmiga
motetter, madrigaler och litanior. Ett Tedeum af
F. sjunges än i dag vid påfve- och kardinalsval
äfvensom på Kristi lekamens dag och lär vara af
beundransvärd skönhet. A. L.
Festina lente, Lat., skynda långsamt!, d. v. s. skynda
utan att fjäska!
Festivitet (Lat. festivitas), festlighet, högtidlighet.
Festivo l. Con festività, Ital., musikt., med
högtidligt föredrag.
Feston [-ång; men uttalas oftast försvenskadt:
-on], Fr. (Ital. festone, sannolikt af Lat. festus,
högtidlig, glad), naturlig eller genom bildande konst
(i sten, gips o. s. v., till prydande af byggnadsverk
m. m.) framställd sammanflätning af blommor, löfverk,
frukter o. d.
Fest-tempel. Se Agonal-tempel.
Festuca L., Svingel, bot., växtslägte, hörande
till gräsens familj (Gramineae), kl. Triandria L.,
ordn. Digynia. Arterna äro vanligen fleråriga gräs
med trinda, jämnbredt-lansettlika, i vippa sittande
småax. De äro för öfrigt af vexlande utseende. I
Sverige finnas 8 arter vilda. Flere af dessa odlas
som fodergräs, i synnerhet F. elatior L., den
allmänna ängssvingeln, samt F. arundinacea Schreb.,
strandsvingeln, hvilken såsom vild mest förekommer på
hafsstränder. F. ovina L., fårsvingel, gifver
ett ypperligt fårbete. Äfven F. rubra L., rödsvingel,
lemnar ett godt bete. Båda dessa sistnämnda arter växa
allmänt vilda. "Som foderväxter räknas svingelarterna
bland de bästa, såväl till qvalitet, som den ej ringa
grad, hvari flere af dem ingå i bildandet af de goda
naturliga ängarna och betesmarkerna." Ldt.
Festus, Sextus Pompejus, romersk grammatiker, lefde
troligen i 2:dra århundradet e. Kr. Han gjorde en
bearbetning af forskaren och samlaren M. Verrii
Flacci under Augustus utgifna verk, särskildt det om
ordens betydelse, hvarvid han dock äfven begagnade
andra källor. Festus’ arbete omfattade 20 böcker
och var uppstäldt i alfabetisk ordningsföljd. Det
behandlade en mängd äldre ords och termers betydelse
samt redogjorde jämväl för många forntida inrättningar
och bruk af religiös och politisk art. Under Karl den
store bearbetades ifrågavarande verk af prestmannen Paulus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
