Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Félibre-förbundet, Académie des félibres - Felicitas - Felicitas Julia - Felicitera - Felina - Felinski, Alois - Felipe, San (San Felipe de Játiva) - Felis - Felix, Antonius l. Claudius - Felix, Eugen - Felix (romerska biskopar eller påvar) - Felix (biskop i Spanien) - Félix - Felix Valesius (från Valois) - Fellah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger vid bröstet". Den senare anmärker också,
att "F. de la lei" tolkas med "lagens skötebarn",
hvilken benämning de provencalske skalderna valt
såsom apostlar för en nationel idé, en sammanhållande
nationallag. Förbundet omfattar sju klasser, med sju
ledamöter i hvarje. De förnämste medlemmarna äro,
jämte Roumanille, dennes lärjunge Frédéric Mistral
och Théodore Aubanel, den nya provençalska skolans
tvänne störste skalder. Sin förnämsta verksamhet har
förbundet utvecklat i den sedan 1855 på Roumanilles
förlag utgifna kalendern "Armana provençau",
som utkommer i en upplaga af 7,000 exemplar och
anses hafva en läsekrets af 30,000 personer.
A. F.
Felicitas, Rom. mytol., lyckans gudinna
(motsvarande grekernas Eytychia), brukar af den
bildande konsten (i synnerhet ofta på mynt)
framställas såsom en rikt draperad romersk
matrona med ymnighetshorn och häroldsstaf
(caduceus). F. hade i Rom ett af Lucullus grundlagdt
tempel, hvilket nedbrann under kejsar Claudius.
A. M. A.
Felicitas Julia, romarnas benämning på Lissabon.
Felicitera (Fr. féliciter, af Lat. felicitare göra
lycklig, af felix, lycklig), lyckönska, gratulera.
Felina. Se Katt-djur.
Felinski, Alois, polsk skald, f. 1771, d. 1820
såsom lärare i polska språket vid och direktör
för gymnasiet i Krzemieniec, öfversatte flere
franska diktverk samt skref sorgespelet Barbara
Radzivillovna. Hans ryktbaraste dikt är den polska
folkhymnen Boie cos’ Polske ("Polens frihetsbön",
öfversatt af H. Wieselgren), hvilket gripande
stycke vid resningen 1861 blef en verklig folksång,
som af tusentals sorgklädde uppstämdes i kyrkorna
och sedermera införlifvats med den europeiska
literaturen. F:s samlade arbeten utgåfvos 1816–21.
Felipe, San (San F. de Játiva), stad, fordom
fästning, i spanska provinsen Valencia. 14,534
innev. (1877). Liflig industri, bl. a. siden-
och linneväfveri, samt pappersfabrikation. Härlig
omnejd. Staden, (romarnas Setabis), som under morernas
tid var en blomstrande ort, har genomgått många
belägringar och uppbrändes helt och hållet under
spanska arfföljdskrisret
Felis. Se Kattslägtet.
Felix, Antonius l. Claudius, romersk frigifven,
broder till Pallas (en af Neros gunstlingar) och
förmäld med tre qvinnor af furstlig slägt, bland dem
Drusilla, dotterdotter till triumviren M. Antonius
och Kleopatra, samt en annan Drusilla, dotter till
Herodes Agrippa. F. var 52–60 e. Kr. ståthållare
i kejsarens ställe i Judeen, der han gjorde
sig hatad genom en egenmäktig och tyrannisk
förvaltning. Denna oroades äfven af inre strider,
hvilka slutligen kufvades med hjelp af ståthållaren
i Syrien, Qvadratus. Troligen genom sin mäktige
broders beskydd undgick F. straffet för sina dåd.
R. Tdh.
Felix, Eugen, österrikisk målare, f. 1836 i Wien,
började sina studier hos Waldmüller och utbildade
sig vidare i Paris (hos Cogniet).
Han målar genrestycken samt historiska och mytologiska
scener (Pan bland bacchantinnor m. m.), men har skapat
sitt rykte förnämligast genom sina utmärkta porträtt
(hertig Filip af Würtemberg m. fl.).
Felix är namnet på fem romerska biskopar eller påfvar:
1. S:t F. I, påfve 269–274, dog som martyr.
2. S:t F. II, motpåfve, valdes 355 af arianerna
i stället för Liberius, men fördrefs åter 358.
Död 365 Han kanoniserades 1582.
3. F. III, påfve 483–492, bannlyste 484 patriarken
Acacius i Konstantinopel och föranledde derigenom
en 34-årig schism mellan öster- och vesterländska
kyrkan.
4. F. IV gjordes 526 till romersk biskop af
östgötakonungen Teoderik. Död 530.
5. F. V, påfve 1439–49. Se Amadeus VIII.
Felix, biskop i Urgel i Spanien, död 816, var jämte
ärkebiskop Elipandus i Toledo upphofsman till den
s. k. adoptianismen. Se Adoptianer.
Félix [felix], fransk skådespelerska. Se Rachel,
Elisa.
Felix Valesius (F. från Valois), fransk
religionssvärmare, död 1212, stiftade 1198 jämte
Johannes de Matha trinitariernas orden.
Fellah, Arab., plur. fellahin (af falaha, arbeta
i jorden), "jordbrukare", det allmänna namnet
på Egyptens fasta åkerbrukande befolkning, till
skilnad från stadsboarna å ena sidan och den nomadiska
öckenbefolkningen (beduinerna) å den andra. Fellaherna
äro till allra största delen muhammedaner, blott
ett fåtal äro kopter, hvilka i sådant fall hvarken
till utseende eller lefnadssätt skilja sig från
sina muhammedanska ståndskamrater. Till rasen
härstamma fellaherna enligt all sannolikhet från de
gamle egypterna, ehuru den från monumenten bekanta
rena egyptiska typen mindre ofta anträffas bland
fellaherna än bland de koptiske stadsinnevånarna. Den
ganska märkbara fysiska olikheten mellan dessa bägge
från samma ras härstammande folkklasser beror dels
på olikheten i lefnadssätt, dels ock på fellahernas
starka uppblandning med arabiskt blod. Fellahen eger
vanligen en högväxt och kraftig kroppsbyggnad, är
oftast mager och smärt, men saknar den äkta beduinens
smidiga och spänstiga gestalt. Den unga egyptiska
bondflickan är utomordentligt fin och späd, men
detta behag öfvergår mycket tidigt i en afskräckande
knotighet och torrhet. Hudfärgen är i allmänhet
kaffebrun och ofta mörkare än de mera sydligt boende
nubiernas, hvilkas hy stöter i rödbrunt. Den genom
europeiska konstnärers verk välbekanta egyptiska
ansigtstypen – "mandelformiga" ögon, raka, täta,
men aldrig buskiga ögonbryn, långa, täta, ögonhår, en
djup insänkning vid näsroten, starkt framskjutande
kindknotor och stor bred mun med tjocka läppar – är
i de flesta fall hemtad från fellaherna. Huruvida
denna typ, liksom de ur ett mycket ofullständigt
kraniologiskt material hemtade etnografiska måtten,
mer närma sig till de asiatiska folkens eller till
de afrikanska negerstammarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
