Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falsk angivelse - Falsning och falsmaskiner. Se Bokbinderi - Falso bordone - Falstaff, Sir John - Falster - Falster, Kristian - Falsterbo och Skanör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Falsk angifvelse. Se Angifvare.
Falsning och falsmaskiner. Se Bokbinderi.
Falso bordone, Ital. (Fr. faux bourdon, falsk
bas), hos äldre kontrapunktister en af qvart- och
sextparalleller ledsagad cantus firmus. Se Canto.
A. L.
Falstaff [fålstäff], Sir John, den originellaste och
mest beundrade af alla Shakspeares komiska figurer,
förekommer i skådespelet "Konung Henrik den fjerde"
(båda delarna), inom hvilket "den tjocke riddaren"
tager ett större utrymme, än som betingas af hans
betydelse för handlingens utveckling. Med afseende
på denna är F. en person, hvars egentliga uppgift är
att utgöra en folie åt den ungdomligt öfverdådige,
älskvärde och ridderlige prins Henrik (sedan Henrik
den femte), men han är på samma gång ett älsklingsbarn
af skaldens humoristiska fantasi och utvecklar sig
till en fullt sjelfständig karakter, hvilken eröfrar
läsarens eller åskådarens intresse i lika, om ej
högre, grad än hufvudpersonerna. F. är i sjelfva
verket motsatsen till all idealitet. Gråhårig, däst
och njutningslysten, begifven på kapuner, sekt och
lättfärdiga qvinnor, är han ej noga med medlen för
tillfredsställandet af sina sinliga drifter, utan
begagnar krediten, så länge den räcker, bedrager och
stjäl, är feg, lögnaktig och storskrytande, hedras af
sina vänner med namnen "tjocka Hans", "talgkluns" och
"fläskfastage", men kallar sig sjelf, ej utan rätt,
"sir John för hela Europa". Hvad som förlänar en så
sedligt låg natur ett så stort estetiskt välbehag,
vid sidan af och öfver de ridderligaste gestalter,
är den sinnets frihet, med hvilken han gör sig till
herre öfver äfven de vidrigaste situationer och
öfver hvarje enskildt patos samt upplöser det genom
humorn. Huru hårdt han än drabbas af rättänkandes
förakt och sina stallbröders ironi, höjer han sig
dock öfver dem genom sin fullt medvetna sjelfironi,
hvilken äfven omedelbart träffar det upplösta
samhällstillstånd, i hvilket han lefver, hvilket utgör
det historiska vilkoret för hans framträdande, och
hvilket han samt hans omgifning hafva till uppgift att
parodiera. – Shakspeare har ytterligare användt F. i
den farsartade komedien "Muntra fruarna i Windsor",
enligt uppgift författad på 14 dagar, på drottning
Elisabets särskilda befallning, hvilken, förtjust
i F:s komiska figur, önskade se honom invecklad i
kärleksförhållanden; men denne F. har sjunkit ned
från den högkomiska ståndpunkt, som han i Henrik
den fjerde intager, till blott en lekboll för groft
skämt af andra. – Den verklige John F. (Fastolf)
säges hafva varit en riddare, som utmärkte sig
i slaget vid Azincourt samt blef ståthållare
i Anjou och Maine, strumpebandsriddare m. m.
A. F.
Falster, dansk ö i Östersjön, skiljes från Själland
genom Vordingborg-bukten, från Möen genom Grönsund
och från Låland genom Guldborgsund, öfver hvilket
leder en bro. Arealen 463 qvkm. Största längden
(från Orehoved till Gjedserodde) 46 km.; bredden
vexlar mellan 3,7 och 26 km. Omkr. 28,000 innev. Ön
har formen af en triangel. Den mot s.
riktade spetsen slutar i en lång kil, på hvilken
ligger den nu till största delen torrlagda sjön
Bötönoer. Från öns södra spets framskjuter i
sydöstlig riktning det en mil långa Gjedserrev. Ön,
som i allmänhet är flack, är högst i n. och n. ö.;
högsta punkten, Bavnehöi, stiger endast 44 m. öfver
hafvet. Nordöstra kusten är skogbevuxen och stupar
tämligen brant mot hafvet. Jorden, som nästan
öfverallt är fruktbar, består i allmänhet af lera, i
n. och n. ö. blandad med sand. Omkr. 1/8 af öns areal
är skogbevuxen. F. har en jernväg, från Orehoved till
Nykjöbing (öppnad d. 22 Aug. 1872), samt två städer
Nykjöbing och Stubbekjöbing. F. bildar tillsammans
med Låland och några mindre öar Låland-Falsters stift
(sedan 1803) och Maribo amt; i judicielt hänseende
indelas det i två stadsjurisdiktioner och tre
härad (Stubbekjöbing, Nykjöbing och Falsters vestre
herred). – Under den tidigare medeltiden var F. ofta
utsatt för anfall af de hedniske venderna och skall
slutligen hafva affallit till dem. Valdemar den store
ämnade 1159 bekriga ön. Under 16:de årh. slog sig
en liten holländsk koloni ned på ön (vid Bötö). Från
äldre tid hade konungarna gods på F., och efter hand
blef nästan hela ön kronoegendom. Dessa kronogods
indelades under Kristian V:s regering (1670–99)
till ett af Danmarks tolf ryttaredistrikt. Genom
ryttaregodsens försäljning, 1766, kommo egendomarna
å nyo i enskild ego.
Falster, Kristian, dansk skald och filolog,
f. 1690, blef 1708 student samt 1712 konrektor
och 1722 rektor i Ribe. Död 1752. Det erbjöds honom
flere gånger att blifva professor vid Köpenhamns
universitet, men han vägrade att mottaga anbudet. Som
filolog förvärfvade han sig ett ansedt namn äfven
i utlandet, förnämligast genom sina Amaenitates
philologicae och sina kommentarier till Gellius. Hans
öfversättning af Ovidii elegier, hvilken troget
återgaf den vemodiga tonen i originalet, var
mycket läst i Danmark. Mest berömd blef F. genom
sina förträffliga Satirer, som äro skrifna med
Juvenalis till förebild och hårdt gisslade lasterna
hos de rike och förnäme. En god och med anmärkningar
försedd upplaga af dessa satirer utgafs 1840 af
Kr. Thaarup. F:s öfriga dikter äro mindre betydande.
Falsterbo och Skanör, tvänne sjöstäder i Malmöhus län,
Skytts härad, på en landtunga i Skånes sydvestligaste
del, omkr. 2,5 km. från hvarandra. Sedan 1754
utgöra de båda städerna en kommun med gemensam
jurisdiktion och administration under en borgmästare
samt tvänne rådmän. Stadsplanen för F. uppgifves
till omkr. 11,5 har, för S. till 24 har. Städerna
tillhörig jord upptager 1,561,5 och är satt till
9 mtl. Taxeringsvärdet var 1875 451,200 kr. hvaraf
243,500 kr. för jord. Vid 1880 års slut hade F. 339
och S. 710 innev. År 1879 egde städerna tillsammans
2 handlande, 8 handtverkare samt 2 segelfartyg,
om 353 tons drägtighet, båda använda till utrikes
sjöfart. S. ligger vid en lagun af några tums djup,
utanför hvilken sträcker sig en sandbank; på denna
följer en långgrund sträcka af minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
