Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falke, Jakob, tysk kulturhistoriker, estetiker - Falkenau - Falkenberg, stapelstad - Falkenberg, kontrakt - Falkenberg, stad i kretsen Bolchen - Falkenberg, svensk adlig ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialhistoriska arbetet Die ritterliche gesellschaft
im zeitalter des frauencultus (1862). Kort derpå
(1865) utnämndes F. till förste kustos vid det nya
österrikiska museet för konst och industri, och dermed
öppnades för honom en ny, betydelsefull bana, i det
han nu egnade sig åt den teoretiska utredningen af
konstslöjdens historia och lagarna för dess utveckling
i sund riktning samt den praktiska tillämpningen
af de derigenom vunna resultaten. Raden af de
arbeten, i hvilka han uttalat sina åsigter i de
många hithörande frågorna, öppnades med Geschichte
des modernen geschmacks (1866), hvarpå följde hans
spirituella studier Die kiunstindustrie der gegenwart,
studien auf der pariser weltausstellung 1867 (1868)
och Die kustindustrie auf der Wiener weltausstellung
(1873). Mellan dessa publikationer faller hans besök
i Stockholm, dit han ankom på kallelse af Karl XV
för att uppgöra en vetenskaplig förteckning öfver
denne konungs dyrbara konstindustriella samling,
hvilket arbete, Die kunstsammlungen Karls XV,
utgafs i Wien 1871. Samma år utkom äfven ett af hans
vigtigaste arbeten på den praktiska konstestetikens
område, Die kunst im hause (2:dra uppl. 1873, ny,
illustr. uppl. under utgifn., 1881; "Konsten i
hemmet", 1876). Bland hans öfriga skrifter på andra
områden förtjena i synnerhet nämnas Geschichte des
fürstlichen hauses Liechtenstein (1868–77) samt
det populära praktverket Hellas und Rom (1878–80) och
den 1880 började Costümgeschichte der culturvölker.
F. är inom den tyska literaturen den talangfullaste
och mångsidigaste målsmannen för de nya idéer, hvilka
i vår tid gjort och göra sig gällande på konstslöjdens
område. Han har med skärpa och klarhet uppvisat de
svåra brister, som vidlåda samtidens ädlare slöjd,
den okunnighet, i hvilken hon trefvar, samt de svåra
försyndelser mot en äkta konstsmak, till hvilka hon
gjort sig skyldig. Han har tillika med orubblig
följdriktighet och ovanligt mod uppvisat och i
enskildheter påpekat medlen att omdana konstslöjden;
han har varit en af de ifrigaste och lyckligaste
förkunnarna af det nya budskapet om återgången till
antiken, renaissancen och naturen såsom säkra botemedel
för alla bristfälligheterna och förvillelserna. F:s
framställningsgåfva har förträffligt egnat sig
för detta värf, genom den intagande klarhet och
finhet samt den på en gång skarpa och humana
form, hvilka utmärka den. Hans verksamhet såsom
lärare vid en af de europeiska medelpunkterna
för den nya rörelsen skattas äfven högt. För
Sverige eger han betydelse genom sin förträffliga
förteckning öfver konung Karl XV:s utmärkta, nu
i statens ego befintliga konstindustrisamling,
med hvilken förteckning F. gifvit ett
vigtigt uppslag till vetenskapligt studium och
vetenskaplig metod i denna del af konsthistorien.
-rn.
Falkenau, stad i nordöstra Böhmen, regeringsområdet
Falkenau, vid Eger. Omkr. 3,400 innev. Glas- och
alunbruk. Det första glasbruk i Böhmen anlades
i denna stad 1443.
Falkenberg, stapelstad i Hallands län, Faurås härad,
på vestra stranden af Ätran, nära hennes
utlopp i Kattegat. 1,600 innevånare
(1880). Stadsplanen upptager en areal af omkr. 13
har; hela stadsområdet är 466,2 har, hvaraf 447,9 har
land, satt till 7,43 mtl. 1875 var taxeringsvärdet
870,275 kr., hvaraf 206,775 kr. för jord. Staden
är byggd längs efter Ätran till en längd af
omkr. 1,200 m. och en medelbredd af 120 m. Gatorna,
följa åns krökningar och äro följaktligen tämligen
oregelbundna. Kyrkan (S:t Laurentii) är af gråsten. I
staden finnas sparbank, afdelningskontor för Hallands
enskilda bank, en enklassig pedagogi samt en
slöjdskola för flickor. Innevånarnas näringsfång
är laxfiske, handel, sjöfart, handtverk samt
åkerbruk. Spanmål, trävaror och lax exporteras. 1879
hade F. 4 fabriker (deribland ett ullgarnsspinneri),
med 18 arbetare och ett tillverkningsvärde af
27,500 kr., 49 handtverkare, med 71 arbetare,
samt 21 handlande, med 25 biträden. Stadens
handelsflotta utgjordes s. å. af 8 fartyg, om 633 tons
drägtighet. Antalet år 1879 inkomna och utgångna
fartyg var 795, om 30,416 tons drägtighet. En ny,
tämligen djup hamn anlades 1862, men är till följd af
uppgrundningar vid inloppet tillgänglig för högst 2,2
m. djupgående fartyg. Angbåtsförbindelse med städerna
på vestkusten samt Köpenhamn och Lybeck. – I kyrkligt
afseende bildar F. med annexet Skrea ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift, Falkenbergs
kontrakt. Tillsammans med städerna Laholm, Varberg
och Kungsbacka väljer F. en riksdagsman till Andra
kammaren. – Redan på 1200-talet fanns vid Ätran, i F:s
närhet, sannolikt längre uppåt ån, en mindre köpstad,
hvilken förstördes af norrmännen 1256, men hvars
namn är obekant. I slutet af 1200-talet omtalas för
första gången Falkenbergs slott, hvilket låg på en
höjd vid en krökning af ån, så att det beherskade
inloppet. 1434, under den engelbrektska resningen,
uppbrändes slottet af svenskarna. Några ruiner af
murarna visa än i dag stället, der det stått. F:s
slottslän bestod af Halmstads och Årstads härad. Vid
detta slott, men på åns motsatta strand, uppstod
sedan en ny stad. Under den senare medeltiden nämnas
både ett Ny-F. och ett Gamla-F., men dessa orters
läge kan ej bestämmas. 1508 utfärdades befallning
till både Gamla och Ny-F:s borgare att flytta
till Halmstad. 1558 fick F. äldre stadsprivilegier
bekräftade, och genom kungabref af d. 28 Dec. 1866
erhöll det stapelstadsrätt.
Falkenberg, kontrakt i Göteborgs stift, Hallands
län. 20,726 innev. (1880). Det omfattar följande
pastorat: Morup, Falkenbergs stadsförsamling med
Skrea, Vinberg med Stafsinge, Ljungby med Alfshög,
Sibbarp med Dagsås, Okome med Köinge och Svartrå,
Fagerred med Källsjö och Ullared samt Gällared med
Gunnarp.
Falkenberg (Fr. Falquemont), stad i kretsen Bolchen,
regeringsområdet Lothringen (Elsass-Lothringen), vid
Deutsche Nied. 1,226 innev. (1875). Fordom fästning.
Falkenberg, svensk adlig, från Mark-Brandenburg
härstammande ätt, som 1595 inkom från Livland till
Sverige med Henrik von F. Denne blef 1608 krigsråd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
