- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
681-682

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eris, Grek. mytol., tvedrägtens gudinna - Eristalis l. Syrphus, Slamflug-slägtet, zool. - Eristik, konsten att ur skebart riktiga premisser draga slutledningar, som stå i strid med erkända sanningar - Erisäpple, tvistefrö. Se Eris - Erivan (Pers. Revan). 1. Guvernement i ryska Transkaukasien - Erivan. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid floden Sanga - Erk, Ludwig Kristian - Erke- (Grek. archi-), i sammansättningar: den förnämste. Se Ärke- - Erkel, Franz - Erkelenz, kretsstad i preussiska regeringsområdet Aachen - Erker, T., en öfverbyggd balkon eller en framskjutande, oftast på konsoler hvilande tornlik utbyggnad på väggen eller på hörnen af ett boningshus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin lust åt blodbadet och jämmern. Bekant är hon
genom det ödesdigra split, hvilket hon, vid Peleus’
och Thetis’ bröllop, uppväckte mellan gudinnorna
(se Paris). Enligt en senare saga skall hon hafva
framkallat tvisten genom att i bröllopssalen
inkasta ett gyllne äpple med påskriften "till
den skönaste". Deraf uttrycket "erisäpple".
A. M. A.

Eristalis l. Syrphus, Slamflug-slägtet, zool.,
hörande till sväf-flugornas familj (Syrphidae),
ibland tvåvingarnas ordning (Diptera), igenkännes på
den stora, breda kroppen, de utspärrade vingarna och
de tämligen korta, nedböjda antennerna, hvilkas tredje
led är rundad och försedd med ett oftast naket borst
på ryggsidan. Bland de närmare 30 arter, som finnas
i Skandinavien, må här nämnas endast den vanliga
E. (S.) tenax, 1,5 cm. (0,5 t.) lång och svart med
mellankroppen gulaktig och gråluden samt bakkroppen
becksvart med två ojämna, afbrutna, brunröda band vid
basen. Denna slamfluga visar sig tidigt om våren på
blommor och liknar vid flyktigt påseende drönarna
ibland bina, om hvilka hon påminner i fråga om
storlek, form och sitt brummande läte. Icke sällan
hafva dessa flugor af nämnda orsak fått benämningen
"falska bin". För sitt svenska namn hafva de att
tacka sin larv, hvilken lefver i gytja och orenlighet,
i gödselpölar, rännstenar o. s. v. Den gråa larven
är jämntjock och af 2,5 cm. (0,8 t.) längd, med en
trådlik förlängning, en s. k. råttsvans, och bär
på buksidan en rad af borst, som underlätta hans
rörelser, i synnerhet då han lemnar sitt förra
hemvist för att förpuppas på ett annat ställe.
J. G. T.

Eristik (af Grek. eris, tvist), konsten att ur
skenbart riktiga premisser draga slutledningar,
som stå i strid med erkända sanningar. Uppfunnen
af Lasos från Hermione och vidare utbildad af
sofisten Protagoras öfvades denna konst i synnerhet
af sofister och megariker. De förre betraktade
den som ett medel att bibringa menniskor
den öfvertygelsen att det, som för talaren
vore nyttigt, men skadligt för hans åhörare, i
sjelfva verket skulle leda till de senares fördel.
L. H. Å.

Erisäpple, tvistefrö. Se Eris.

Erivan (Pers. Revan). 1. Guvernement i ryska
Transkaukasien. Arealen 27,822 qvkm. (505,3
qv.-mil). 547,693 innev. (1873). Landet är en
högslätt, öfver hvilken höja sig bl. a. Stora och
Lilla Ararat och Alagös, och som bevattnas af Aras
och dennas många bifloder. Vid norra gränsen ligger
Goktsja eller Sevangasjön. Erivans högslätt är
till en del en trädlös stepp, men eger, der den
är bevattnad, yppiga hvete- och bomullsfält samt
härliga vinplanteringar. Bomull, salt, vax och
honing utföras i stora qvantiteter. Mer än hälften
af innevånarna utgöres af armeniska kristna; nästan
alla de öfriga äro muhammedaner. – 2. Hufvudstad i
nämnda guvernement, vid floden Sanga. Omkr. 15,000
innev. Staden är säte för en armenisk biskop,
har ett citadell, flere moskéer och kyrkor,
en stor karavanseraj och ett kanongjuteri. Den
omkringliggande trakten producerar utmärkt vin. –
Staden har omvexlande tillhört turkar och

perser och eröfrades af de sistnämnde 1735. I det
rysk-persiska kriget 1826–28 intogs Erivan d. 13
Okt. 1827 af Paskevitj (som derefter fick titeln
Erivanskij), och i freden i Turkmantsjaj, d. 22
Febr. 1828, afträddes den jämte hela guvernementet
till Ryssland.

Erk, Ludvig Kristian, tysk musiker, f. 1807, var
1836–77 musiklärare vid k. seminariet i Berlin,
hvarest han äfven 1843 grundade en hufvudsakligen
åt folkvisor egnad sångförening för mansröster och
1853 en liknande förening för blandad kör. Han har
gjort sig förtjent om folksången, så väl genom egna
kompositioner som genom talrika samlingar af folkvisor
samt skol- och kyrkosånger, hvilka erhållit stor
spridning. Bland dessa samlingar må nämnas: Deutsche
volkslieder
(1838–39), Deutscher liederhort (1855),
Volksklänge (1866) och Deutsches volksgesangbuch
(1869). A. L.

Erke- (Grek. archi-), i sammansättningar: den
förnämste. Se Ärke-.

Erkel, Franz, ungersk tonsättare, f. 1810, blef 1838
förste kapellmästare vid den nya nationalteatern
i Pest. Hans kompositioner äro framgångna ur en
lycklig sammansmältning af nationella folkvisor och
högre modern musikstil samt hafva hos hans landsmän
vunnit stor popularitet. Hans opera Hunyady László
(1844) upplefde inom 30 år 200 representationer och
gäller för Ungerns yppersta nationalopera. Bland hans
andra operor märkas Ersébet (1857), Bank Bán (1861)
och Dósza György (1867). A. L.

Erkelenz, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Aachen (Rhenprovinsen), nära floden Roer. Omkr. 4,200
innev.

Erker, T. (trol. af Lat. arca, kista), en öfverbyggd
balkon eller en framskjutande, oftast på

illustration placeholder

Fig. 1.

konsoler hvilande tornlik utbyggnad på väggen eller
på hörnen af ett boningshus. Erkern bildar vanligen
en halfpolygon och är försedd med fönster på alla
sidor för att kunna gifva utsigt äfven längs efter
gatan. Sådana utbyggnader förekomma ymnigt i de äldre
tyska städerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 13:54:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free