Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ericsson, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begära afsked från regementet och 1826 öfverflytta
till England för att bättre kunna tillgodogöra sig
sin uppfinning. Hans förhoppningar blefvo likväl
der svikna: eldmaskinen visade sig oanvändbar med
de i England såsom bränsle nästan uteslutande
använda stenkolen. E. kom derigenom i en svår
ställning, men tappade dock icke modet. Snart nog
framträdde han med andra vigtiga uppfinningar,
som vunno framgång. Sålunda fick han under sin
vistelse i England patent å en ångpanna, vid hvilken
draget erhålles medelst fläkt, och han tillämpade
denna uppfinning vid ångvagnen. Derigenom blef
det möjligt att uppdrifva dennes hastighet långt
utöfver hvad förut ansetts möjligt. Vid den täflan
mellan de olika ångvagnarna, hvilken direktionen för
Liverpool–Manchester-jernbanan lät anställa i Oktober
1829, visade sig E:s ångvagn, "the Novelty", under
sju dagars färd vara den snabbaste af alla. Men den
åttonde täflingsdagen gick ångpannan sönder, hvarför
uppfinnaren gick miste om priset, hvilket i stället
tillföll den berömde engelske ingeriiören
Stephenson. E. tillämpade då sin nya ångpanna vid sprutan
och blef derigenom uppfinnare af ångsprutan, hvilken
sedermera vunnit användning i nästan alla större
städer. Vidare uppfann han i England ytkondensorn,
djuplodet, en länkrörelse för omkastning af sliden
i ångmaskinen, varmluftsmaskinen och propellern. Af
dessa är i synnerhet propellerns uppfinning af stor
betydelse. E. byggde en liten ångbåt, vid hvilken det
nya fortskaffningsmedlet nyttjades; men det engelska
amiralitetet uttalade sig mot detsamma, oaktadt
försöken ingalunda utfallit otillfredsställande. Men
fastän de förnämsta auktoriteterna i England
förnekade propellerns användbarhet, förlorade E. icke
modet. Uppmuntrad af en kunskapsrik amerikansk
sjöofficer, kapten Stockton, att i Nord-Amerikas
förenta stater söka ett rättvisare omdöme öfver
sin stora uppfinning, afreste E. 1839 till Amerika,
der han sedan dess varit bosatt i New-York. – Det
lyckades E. att få sin propeller använd på en stor
amerikansk ångfregatt, "Princeton", som blef färdig
1843. Detta försök lyckades fullständigt. Vid täflan
d. 20 Okt. nämnda år mellan det nya fartyget och det
såsom det bästa dittills ansedda af ånga drifna
skepp, nämligen hjulångfartyget "Great western",
vann det förra en lysande seger, och propellern har
sedan den dagen med rätta betraktats såsom en bland
de vigtigaste uppfinningar i alla tider. Visserligen
gifves det flere personer utom E., hvilka kommit på
den tanken att genom en skrufapparat framdrifva
fartyg; men E. är otvifvelaktigt den förste, som
fullständigt lyckats att praktiskt tillgodogöra
den. Det snille han dervid utvecklat och de hinder
han förstått öfvervinna berättiga honom till det
förnämsta rummet bland propellerns upphofsmän. En
annan uppfinning, med hvilken E. redan under vistelsen
i England varit sysselsatt, tog efter flyttningen
till Amerika hans uppmärksamhet i förnyadt anspråk:
det var varmluftsmaskinen. År 1833 hade han i London
förevisat sin första varmluftsmaskin, som väckte ett
mycket stort uppseende. Det var i sjelfva
verket en ny och sinnrik idé att med användande af
luft, i stället för ånga, erhålla drifkraft. Det
dröjde dock flere år, innan E. i större skala
tillämpade sin uppfinning. Detta skedde nämligen
först 1852, då ett i New-York bygdt stort fartyg
försågs med varmluftsmaskin. Denna, som i storlek
öfverträlfade alla dittills utförda maskiner för
fartygs framdrifvande, var af utmärkt sinnrik
konstruktion och ansågs af många såsom E:s
mästerstycke. De glänsande förhoppningar, som till
en början fästes vid densamma, hafva likväl icke
gått i fullbordan. Varmluftsmaskinen har nämligen
visat sig lämplig endast vid de tillfällen, då
blott en ringa drifkraft fordras. E. har för detta
ändamål konstruerat en särskild varmluftsmaskin,
som af amerikanska vetenskapsakademien belönats
med Rumfordsmedaljen och blifvit i flere land
patenterad. I många afarter har den vunnit icke
ringa användning inom den mindre industrien, der den
lemnat ett beqvämt och billigt medel för erhållande
af rörelsekraft till smärre arbetsmaskiner m. m. Den
af E:s uppfinningar, som mer än någon annan gjort hans
namn verldsbekant, är det slag af pansarskepp, hvilket
kallas monitorer. Dessa krigsfartyg framträdde under
förhållanden, som gåfvo dem världshistorisk betydelse;
och inom den praktiska mekanikens område torde det
näppeligen gifvas någon annan uppfinning, som straxt
efter sin fulländning utöfvat ett så afgörande
inflytande på ett lands försvarsförmåga. Redan
d. 26 Sept. 1854 hade E. för Napoleon III framlagt
ritningar till ett nytt slags krigsfartyg, med
pansarbeklädnad och kupol; men fastän den franske
kejsaren prisade idén, gjorde han icke något för
att bringa den till utförande. Det dröjde i åtta
år, innan uppfinnaren fick tillfälle att bringa
förslaget till verkställighet. När inbördeskriget
utbröt i Nord-Amerika, skyndade sydstaterna att
pansarkläda sina krigsfartyg, och de hade redan
fem ångrammar färdiga eller under byggnad, innan
nordstaterna hade något enda fartyg, som kunde
mäta sig med en dylik ram. Men sedan kongressen,
i Augusti 1861, anvisat medel för byggandet af sådana
fartyg, och på grund deraf en inbjudning till täflan
blifvit utfärdad, inlemnade E. en modell jämte
ritningar och beskrifningar till sin monitor, ett
fartyg af alldeles olika konstruktion mot hvad man
dittills sett. Det höjer sig endast obetydligt öfver
vattenytan, med undantag af ett torn, hvilket står
något för om midten, och som med ångmaskin kan
kringvridas. I detta skottsäkra torn stå bredvid
hvarandra två stora kanoner, hvilka kringvridas
på samma gång som tornet. Den öfre pansrade delen
af monitorn öfverskjuter för och akter den undre
opansrade delen, på hvilken fartyget flyter. Derigenom
skyddas ror, propeller och ankare. Flere andra
vigtiga detaljer vid monitorn, såsom portstoppare,
kanonlavett med friktionsinrättning, däcksskrapa
(till att skydda däcket mot äntring af fienden),
bottenskrapa (för att undanrödja hinder i fartygets
väg), styrinrättning, ventilationsapparat m. m.,
voro fullkomligt nya uppfinningar. Det är icke
förvånande, att förslaget att bygga fartyg af så
egendomlig konstruktion och med så många oförsökta
anordningar väckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
