Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eon de Beaumont, Charles Geneviève Louis Auguste André, chevalier d'E, fransk diplomat - Eophyton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offentliggöra de politiska hemligheter han hade i sitt
våld. Samtidigt började han trakassera den franske
ambassadören, hvilken han bl. a. anklagade att hafva
begått mordförsök mot honom (oaktadt anklagelsens
grundlöshet blef ambassadören af stora juryn i London
förklarad skyldig till ett sådant försök). Trots E:s
vanvördiga och fientliga uppträdande mot franska
regeringen och hennes sändebud inlät sig Ludvig
XV, genom åtskilliga agenter, i underhandlingar
med E. för att återfå sina depescher och bref till
denne. Slutligen (1766) lyckades man förmå E. att
utlemna den för konungen mest komprometterande
skrifvelsen, mot det att Ludvig förband sig att
till E. utbetala en årlig pension af 12,000 livres
(8,500 kr.). Sedermera blef E. åter använd i den
hemliga diplomatien och levererade till Versailles en
mängd ganska spirituella skildringar af det engelska
parlamentslifvets kulisshemligheter. Emellertid
uppvägde icke innehållet i E:s bref obehaget af
hans ständiga kraf på penningeförskott och af hans
hotelser att offentliggöra de politiska bref han ännu
egde qvar. Man tröttnade derför slutligen vid honom
och beslöt att göra sig honom qvitt. Vid Ludvig XVI:s
tillträde till regeringen (1774) sattes detta beslut
i verkställighet. Caron de Beaumarchais, författaren
till "Figaros bröllop", åtog sig att underhandla med
E. Det gällde i främsta rummet att förmå denne att
utlemna de handlingar, med hvilkas offentliggörande
han hotade. Efter vidlyftiga ofverläggningår afslöts
slutligen en skriftlig öfverenskommelse, genom hvilken
E., mot utlemnande af de ifrågavarande papperen,
fick sin pension förändrad till en lifränta och
dessutom erhöll en betydlig penningesumma. Kontraktet
undertecknades af Beaumarchais, å konungens vägnar,
och af "demoiselle d’Eon de Beaumont". Denna för
en dragonkapten och juris doktor nog egendomliga
benämning står i samband med några högst märkliga
och äfventyrliga omständigheter i E:s lif. Vid 43
års ålder (1771) började han offentligt uppträda
i fruntimmersdrägt och tillät de mest vidunderliga
rykten om hans kön obehindradt kringlöpa. Orsaken
till denna metamorfos, hvilken gifvit anledning
till de mest orimliga historier, var ingen annan
än begäret att till hvarje pris väcka uppseende,
och de stora vad, som excentriska engelsmän afslöto
rörande hans person, voro för honom välkomna medel i
detta hänseende. Hans fint byggda, qvinligt rundade
gestalt och nästan skägglösa ansigte bidrogo högst
väsentligt till att dupera hans samtid. Till och med
den spirituelle och skarpsinnige Beaumarchais lät lura
sig och tyckes i början nästan hafva varit intagen
af en ömmare känsla för "madame la chevaliére". I det
kontrakt han afslöt med E. inrycktes, på befallning
af polislöjtnanten de Sartines, att E. i framtiden
endast finge uppträda i fruntimmersdrägt. (Nyare
forskningar hafva visat, att skälet till denna
bestämmelse var, att man genom att låta E. gå och
gälla för qvinna ville skydda honom för den hämd hans
vedersakare i Guerchyska familjen voro sinnade att
taga på honom.) E. förblef under återstoden af sitt
lif trogen den rol han
antagit, och han torde hafva skördat icke få fördelar
af att i kjortlar och med Ludvigskorset på bröstet
uppträda som fäktare i Londons fäktsalar. Franska
revolutionen beröfvade honom den lifränta han vetat
förskaffa sig under "l’ancien régime". Han dog i London
d. 21 Maj 1810 i armod. Den läkarebesigtning hans döda
kropp undergick intygade fullkomligt hans manliga
kön. Till sin karakter var E. grällysten, fåfäng
och ränkfull. Uti intellektuelt hänseende var han
ganska rikt begåfvad; som diplomatisk skriftställare
utvecklade han ej ringa skicklighet. En stor del af
E:s skrifter äro samlade i Loisirs du chevalier d’Eon
(1779). Det under La Fortelles namn utgifna arbetet
"La vie militaire, politique et privée de m:lle d’Eon"
(1779) är författadt af E. sjelf och utgör en djerf
blandning af dikt och sanning. Det mörker, som länge
omgaf E:s lefnad och person, har blifvit skingradt
genom hertig de Broglies "Le secret du Roi" (1879)
och L. de Loménies "Beaumarchais et son temps"
(1855). F. Gaillardets "Mémoires sur madame la
chevalière d’Eon" kan endast i sin andra uppl. (1866;
1:sta uppl, 1836, var en fullständig mystifikation)
anses för ett någorlunda tillförlitligt arbete.
B. F. O.
Eophyton, Torell, paleont., namn på några först i
Sverige uppmärksammade föremål, hvilka till en början
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
