Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekskog - Ekskogslösen - Eksta - Ekstas - Ekstjelk-gallstekeln, zool. Se Ekgallsteklar. - Ekstock - Ekström, Daniel, matematisk instrumentmakare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock äfven nyttjades om andra trädslag än ek) och den
öfriga skogen (döþviþer, undirviþer). På 1500- och
1600-talen tillerkände sig kronan rättigheten till
ekskogen å skatte- och kronoegor, deri inbegripna
allmänningar, först i enskilda landskap (Öland
m. fl.), till dess den i 1647 års stadga om bärande
träd framstår såsom fullkomligt fast och allmän,
och öfvergick derifrån i 13 kap. Byggningabalken
af 1734 års lag. Genom k. förordn. d. 21 Febr. 1789
erhöll väl egare af skattejord fri dispositionsrätt
öfver de för kronans behof icke tjenliga ekarna;
men med detta undantag lät 1805 års skogsordning
ekskogen förblifva kronan tillhörig, i det omfång den
förut varit det, allenast att egarna af skattejord
och innehafvarna af kronojord kunde, under vissa
kontroller, till sina hemmans behof erhålla
utsyning af ekar, som voro otjenliga för kronans
behof, s. k. "vrakekar". Sedan genom k. förordn.
d. 28 Okt. 1830 det blifvit egare af skattehemman,
berustade säterier och stadsjord af skattenatur
tillåtet att emot lösen erhålla fri dispositionsrätt
öfver den för kronans behof icke tjenliga ekskogen
– man glömde, att denna rätt var dem redan 1789
medgifven – äfvensom af den framdeles uppväxande,
blef genom k. förordn. d. 8 Okt. 1875 egare af
jord utaf nyssnämnda beskaffenhet rättighet tillagd
att utan lösen fritt disponera öfver å deras egor
växande ekskog, af hvad slag som hälst. Utsyning
af ek å kronohemman och boställen – hvilken får ske
dels till hemmanets behof och dels när eken behöfver
fällas för tilltänkt odling – beviljas numera, enligt
k. skrifvelsen d. 9 Dec. 1870, af Skogsstyrelsen och
verkställes af jägeripersonalen. Den ek, som fälles
för kronans behof, betalas efter taxa, och särskilda
premier lemnas för rarare ekpjeser. Undersökning
af ekskogen jämte utstämpling af den del deraf, som
vore för kronans behof tjenlig, har skett i de län,
der eken växer, och denna förrättning tillhör numera
jägeristaten, ehuru de med utstamplingen, fällningen
och forslingen förenade bestyren verkställas af
mariningeniörstaten. Jfr Ek, bot. Th. R.
Ekskogslösen, kamer., den lösen, som egare af
stadsjord, hemman och lägenheter af kronoskatte
natur samt berustade säterier fordom erlade för
redan växande ek (efter en vid k. förordn. af d. 28
Okt. 1830 fogad tariff) eller för framdeles uppväxande
ekskog (efter 75 öre för helt mantal). Genom
k. förordn. af d. 8 Okt. 1875 efterskänktes
denna beskattning, och all ekskog disponeras
nu fritt, utom på utarrenderade kronoegendomar
och allmänna boställshemman. Jfr Bärande träd.
Kbg.
Eksta (Eista), socken i Hablinge ting, Gotlands
södra härad. Arealen 4,992 hekt. (10,113 tnld). 647
innev. (1879). Tillsammans med Sproge utgör E. ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Visby stifts
södra kontrakt.
Ekstas l. Extas (Grek. ekstasis, egentl. bortryckande
från ett läge, af ek, ur, från, och stasis, ställe),
med., tillstånd i hjernan, under hvilket vissa
föreställningar, merendels af religiöst innehåll, så
rycka själen med sig, att den liksom kommer ur sitt
vanliga läge och varder mer eller mindre otillgänglig
för ytterverlden. I
sammanhang dermed röja sig oftast
sinnesvillor, som öfverensstämma med de
herskande föreställningarna. Muskelrörelserna
och talet äro dervid antingen hämmade eller
ganska lifliga, och sjelfva lifsverksamheten
ej sällan försvagad. Begreppet ekstas i
medicinsk mening uppfattas dock ej lika af
alla författare. Den s. k. predikosjukan anses
som en form af ekstas. – I dagligt tal nyttjas
ifrågavarande ord ofta i bet. öfverspändhet,
hänförelse. – Adj. Ekstatisk (Extatisk.
Sv. Ö.
Ekstjelk-gallstekeln, zool. Se Ekgallsteklar.
Ekstock (Eka), skeppsb., en på svenska insjöar
och åar allmänt begagnad farkost, som framdrifves
endast med rodd och som – allt efter sin längd,
hvilken varierar högst betydligt – är försedd med en
eller flere tullgångar på hvardera sidan. Ekstocken,
sådan den förekommer i sin allra enklaste form, har
en tvärskeppssektion, med bottenformen bestående
af en horisontal rät linie och sidoformen af två
endast obetydligt utåt lutande räta linier. Denna
sektionsform igenfinnes utefter båtens hela längd,
fastän sektionsarean aftager utåt båtens ändar, synnerligast
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
