Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dyle - Dyle-departementet - Dylta - Dylta å - Dymmeldagar - Dynamid - Dynamik - Dynamiker - Dynamism - Dynamit - Dynamologi - Dynamometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig i prov. Antwerpen med Nethe samt kallas derefter
Rupel.
Dyle-departementet [dil-], ett af fransmännen år
1794 upprättadt och efter floden Dyle uppkalladt
administrativt område i Belgien. Det hade bestånd
till 1814. Bruxelles var departementets hufvudstad.
Dylta, bruk i Axbergs socken, Örebro härad och
län i Nerike. Det lär hafva grundats 1575 och
har varit utrustadt med en mängd privilegier. Nu
tillverkas der förnämligast rödfärg och jernvitriol:
1869–78 i medeltal 141,677 kilogr. (3,333
ctr) rödfärg och 27,672 kilogr. (651 ctr)
jernvitriol. Svafveltillverkningen, som förr var
hufvudsak, är numera obetydlig. Sedan 1872, då
den utgjorde 32,646 kilogr. (768 ctr), har ingen
tillverkning uppgifvits. Bruket har länge tillhört
Åkerhjelmska slägten och eges nu af friherre
C. V. Åkerhjelm.
Dylta å kallas i sitt nedre lopp, närmast före
utloppet i sjön Väringen, den från Bergslagen kommande
Järle-ån, Arboga-åns vestliga källflod.
Dymmeldagar (Fornn. dymbildagar, af dymbill,
träkläpp, som troligen är bildadt af Eng. dumb bell,
"stum ringklocka"), benämning på dagarna i veckan
före påsk, dymmelveckan (Fornn. dymbildagavika
och dymbilvika, D. dimmeluge), egentl. endast
de tre dagarna närmast före påskafton: onsdagen
(dymmelonsdag), torsdagen och fredagen. På Island
hade man under påskveckan träkläppar i ringklockorna,
och i andra delar af Skandinavien höllos klockorna
uppbundna för att ej gifva ljud, "liksom orgelmusiken
i våra kyrkor intill år 1823 var inställd under
hela fastlagstiden före påsk". Jfr Askonsdag och
Påskvecka.
Dynamid (af Grek. dynamis, kraft), fys. Enligt
atomläran består hvarje kropp af oföränderliga
smådelar, atomer, hvilka äro skilda genom
jämförelsevis stora mellanrum. Dessa atomer, som
äro ytterst små, attrahera hvarandra, hvarigenom
föreningar af flere bland dem, af samma eller olika
slag, kunna uppkomma. En sådan förening utgör en
molekyl. Mellanrummen mellan atomerna äro fyllda af
eter, hvars atomer äro ytterligt små i förhållande
både till sina inbördes afstånd och till de materiella
atomerna. Eter-atomerna verka repellerande på
hvarandra, men attraheras af de materiella atomerna,
till följd hvaraf hvar och en af en kropps atomer
omgifves af ett eterhylle. En atom tillsammans
med sitt eterhylle kallas af J. F. Redtenbacher
en dynamid. En förening af flere atomer med
gemensamt eterhylle utgör en sammansatt dynamid.
K. L.
Dynamik (af Grek. dynamis, kraft), läran om kroppars
rörelsekrafter. Jfr Fysik och Mekanik. – Dynamisk,
sjelfverkande, verkande genom egen kraft (jfr
Mekanisk). – Dynamisk elektricitet och Dynamisk
geologi. Se Elektricitet och Geologi.
Dynamiker (af Grek. dynamis, kraft), fys., anhängare
af den dynamiska teorien, enligt hvilken materien är
resultatet af två motsatta krafter, en attraherande
och en repellerande; filos., anhängare af dynamismen
(se Dynamism);
teol., motståndare till treenighetsläran (se
Antitrinitarier).
Dynamism (Fr. dynamisme, af Grek. dynamis, kraft),
filos., den verldsåsigt, enligt hvilken alla
naturens företeelser och produkter måste förklaras
ur fysiskt verkande krafter. Denna åsigt utgår från
den riktiga iakttagelsen att materien icke endast
eger kraften till väsentlig bestämning, utan tillika
för medvetandet reducerar sig till ett helt af
krafter. Att emellertid en fullständig förklaring
af naturen ej kan lemnas af dynamismen såsom sådan,
inses lätt, om man besinnar, dels att det på denna
ståndpunkt varder omöjligt att komma fram till
någon fullständig enhet i verlden, enär all enhet
här måste vara en enhet af motsatta och såsom sådan
en ofullständig enhet (all i sinneverlden verkande
kraft är nödvändigt hämmad af andra sinliga krafter),
och dels att den ändamålsenlighet, som obestridligen
röjer sig i naturen, måste på denna ståndpunkt
förblifva oförklarlig. Den förra omständigheten
visar det relativt berättigade i den mekaniska
verldsåsigten, den senare innebär en hänvisning på den
teleologiska, enligt hvilken naturen fattas såsom ett
organiskt och såsom sådant ändamålsenligt verkande
helt, inom hvilket förändringen, fullständigt
betraktad, får karakteren af utveckling. –
Dynamiker l. dynamist, anhängare af dynamismen.
L. H. Å.
Dynamit (af Grek. dynamis, kraft), bergsv., ett
sprängämne, som består af 30–20 proc. kiselgur och
70–80 proc. nitroglycerin. Dess kraft som sprängämne
beror på halten af nitroglycerinen. Kiselguren
tjenar endast till att uppsupa och sålunda till en
degig massa utblanda den flytande nitroglycerinen
samt derigenom underlätta transporten af densamma
och minska farligheten af dess användning. Dynamiten
fryser redan vid flere grader öfver 0 och måste
derför, för att kunna användas, ofta upptinas, hvilket
bör ske med stor försigtighet. Såsom sprängämne är
den mycket kraftig, men enär många faktorer verka
vid sprängning, kan man ej säga huruvida den har
företräde framför sebastin, petralit eller andra
nitroglycerinpreparat, som användas till samma
ändamål. Någon bestämd skilnad i verkan vid lika
procenthalt nitroglycerin är näppeligen konstaterad
af några andra än fabrikanternas agenter. Jfr
Nitroglycerin. Th. N-m.
Dynamologi (af Grek. dynamis kraft, och logos,
läran om de särskilda naturkrafterna.
Dynamometer (af Grek. dynamis, kraft, och metron,
mått). 1. Mek. En apparat, afsedd för uppmätning af
en mekanisk kraft eller af det arbete (se d. o.),
som en sådan kraft förrättar. För krafters uppmätning
utgöres dynamometern vanligen af en fjäder, hvars
böjning kan bestämmas. Genom belastning med vigter
kan den graderas. Man uppmäter en krafts storlek
genom att undersöka huru stor böjning fjädern lider
genom kraftens inverkan, och storleken angifves genom
den vigt, som förmår utöfva en lika stor verkan. I
många fall kan fjäderdynamometern begagnas äfven
för uppmätning af det mekaniska arbetet. Apparaten
verkställer då automatiskt multiplikation af
kraftintensiteten och vägelementet. Sådana
s. k. totaliserande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
