Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Douglas, svensk greflig ätt - Douglas, Stephen Arnold, nordamerikansk statsman - Douglass, Frederick, nordamerikansk talare och skriftställare - Dour - Douro - Dousa, Janus, holländsk statsman - Douw, holländsk målare. Se Dov. - Douville, Jean Baptiste, fransk geograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1654 grefve. En af hans sonsöner, Gustaf Otto D.,
introducerades på estländska riddarhuset.
1. Robert D., grefve, fältmarskalk, f. 1611 i
Skotland, kom 1631 till Sverige med de skotska
trupper, som markisen af Hamilton då hitförde,
anställdes först som page hos Gustaf Adolf, blef
1632 major vid ett dragonregemente, utnämndes 1647
till generallöjtnant och deltog som sådan i Karl
X:s polska krig till 1657, då han blef fältmarskalk
och riksråd. 1658–60 kämpade han framgångsrikt
i Livland och Kurland, hvarunder han bl. a. eröfrade
Wollmar samt öfverrumplade Mitau och tog Kurlands
hertig till fånga. 1651 upphöjdes han i friherrligt
och 1654 i grefligt stånd. Död 1662.
2. Gustaf Otto D., den förres sonson, grefve, svensk
(rysk) militär, född d. 23 Febr. 1687, var 1703
kaptenlöjtnant vid Uplands regemente och blef 1704
löjtnant vid Dalregementet. Sedermera var han en af
Karl XII:s drabanter och föll som sådan i fångenskap
vid Pultava (1709). Efter en tids fängelse i Vologda
ingick han i rysk tjenst och utnämndes 1717 till
landshöfding i Åbo län i Finland, hvilket då hölls
besatt af ryssarna. Han utsög allmogen, stack in en
mängd finnar i de ryska leden och lade intet band
på sin egen eller den ryska soldateskens råhet. I
Sverige, dit ryktet om hans beteende snart hann,
troddes allmänt, att han gaf de ryska galererna en god
vägledning vid deras mordbrannarefärd längs svenska
kusten. 1721 blef D. ordförande i den stora
estländska kommissionen och 1737 general en chef.
1737–41 var han guvernör i Reval, och 1751 gick han
ur statens tjenst. Död efter 1763.
Douglas [dö’glas], Stephen Arnold, nordamerikansk
statsman, f. 1813 i staten Vermont, arbetade först
som finsnickare, men slog sig 1834 som sakförare
ned i Illinois. 1843–47 var han ett af nämnda stats
ombud i kongressens representantkammare och 1847–61
i senaten. D. var en ifrig talare på det demokratiska
partiets sida och arbetade verksamt i slafegarnas och
"folksuveränitetens" intresse, såsom då han förordade
Tejas’ annexion och kriget mot Mejico samt då han
i Jan. 1854 uppsatte det utskottsbetänkande rörande
organisationen af territorierna Kansas och Nebraska,
genom hvars antagande Missouri-kompromiss-akten af
1821 blef upphäfd. 1856 var han jämte Buchanan det
demokratiska partiets kandidat till presidentplatsen,
och 1860 uppställdes han af samma parti i de norra
staterna såsom motkandidat till Abraham Lincoln. Död
1861.
Douglass [dö’glas], Frederick, nordamerikansk
talare och skriftställare, f. 1817, var son af en
negerslafvinna och en hvit man. Af sin moders
egare såldes han 1827 till en skeppsbyggare i
Baltimore, der han i hemlighet lärde sig läsa och
skrifva. 1838 undandrog han sig slafveriet genom
att fly till New-York. Sedermera slog han sig ned i
New Bedford (Massachusetts), der han fick arbete som
skeppsbyggare. På ett möte i Nantucket 1841 talade
D. mot slafveriet och utvecklade vid detta tillfälle
en så stor vältalighet, att han blef utsedd till
kringresande ombud för "Massachusetts’ antislavery
society". Sedan han i några år med
stor framgång skött denna befattning, begaf han sig
1846 till England, der hans föredrag om slafveriet
väckte allmän beundran. En subskription, som i detta
land föranstaltades till hans förmån, satte honom i
tillfälle att köpa sig fri. Vid sin återkomst till
Amerika, 1847, uppsatte han i Rochester veckotidningen
"Frederick Douglass’ paper" och började kort derefter
tillika utgifva tidningen "North står". 1870
upprättade han i Washington tidningen "National
era". D., som under inbördeskriget 1861–65 ifrigt
förfäktade nordstaternas sak, var regeringen till
god hjelp vid ordnandet af de nya förhållanden,
som inträdde genom slafemancipationen. Skrifter: My
bondage and my freedom (1845; ny, tillökad upplaga
1855) och The nature, character and history of the
antislavery movement (1855) m. fl.
Dour, stadslik landtkommun i Belgien, prov.. Hainaut,
nära Mons. 9,850 innev. (1877), till största delen
arbetare vid dervarande rika stenkolsgrufvor.
Douro, Port., l. Duero, Sp., flod på Pyreneiska
halfön. Den rinner upp på de berg, som skilja Ebros
floddal från Gamla Kastiliens högslätt, flyter åt
v., genom Gamla Kastilien och Leon, till Portugals
nordöstra hörn, vänder der mot s. v. och bildar på en
sträcka af 75 kilom. (10 mil) gräns mellan Spanien
och Portugal, genombryter sedan i en långsträckt
båge mot norr Portugals högslätt och faller ut i
Atlantiska oceanen, straxt nedanför Oporto. Längd
omkr. 670 kilom. (90 mil). De förnämsta bifloderna
äro, från h.: Pisuerga, Valderaduey, Esla och
Sabor, från v.: Riaza, Cega, Tormes och Agueda, af
hvilka den sistnämnda är gränsflod mellan Spanien
och Portugal. D:s högdal i Spanien var för tre
århundraden sedan den rikaste trakten i detta land,
men är numera utarmad och folktom. Kring flodens lägre
lopp i Portugal herskade fordom fattigdom och elände,
men genom vinodlingen har denna trakt sedan början
af 1700-talet blifvit en af de rikaste på halfön.
A. G.
Dousa, Janus, l. Jan van der Does, holländsk statsman,
krigare och författare, f. 1545, anklagades 1565
för delaktighet i en sammansvärjning mot den spanska
styrelsen, var 1572; 1584 och 1585 sändebud i England,
för att utverka hjelp under frihetsstriden, ledde 1574
det berömda försvaret af Leiden, blef till belöning
derför det 1575 i nämnda stad stiftade universitetets
förste styresman, utnämndes sedermera derjämte till
holländsk statsarkivarie och vardt 1591 medlem af
generalstaterna. Död 1604. – D. författade flere band
latinska verser (Poemata, 1575) och kommentarier
till Horatius m. fl. romerska skalder. Hans förnämsta
arbete är Annals of Holland, hvilket 1599 utgafs
i metrisk form, men 1601 utkom på prosa under
titeln Bataviae Hollandiaeque annales.
Douw [dau], holländsk målare. Se Dov.
Douville [-vil], Jean Baptiste, fransk geograf,
f. 1794, utgaf 1832 ett digert verk, Voyage au Congo
et dans l’intérieur de l’Afrique équinoxiale, hvari
han redogjorde för en upptäcktsresa, som han påstod
sig under tiden 1828–30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
