- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
669-670

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cuba (Kuba), den största af de vestindiska öarna, spaniorernas vigtigaste koloni - Cubiculum - Cubières, Amédée Louis Despans de C. - Cubitus - Cubras - Cucujo, zool. Se Eldflugor. - Cuculus, zool. Se Gökslägtet. - Cucumis - Cucurbita - Cucurbitaceae - Cuda - Cudbear

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likställighet med moderlandet och dessutom en jämnare
skattefördelning, bättre förvaltning och framför allt
slafveriets afskaffande. Men då spanska regeringen
vägrade att bevilja reformpartiets fordringar,
proklamerade detta parti i April 1869 C:s oberoende
och valde Cespédes till president för den provisoriska
regeringen. Kampen fördes med grymhet å båda sidor,
och stora sträckor af C. blefvo ödelagda. Intill 1876
lär denna kamp hafva kostat Spanien omkr. 150,000
soldater. Efter carlistupprorets undertryckande
(1876) blef general Martinez Campos sänd med
förstärkningar till C., och i Maj 1878 lyckades hans
efterträdare, Jovellar, betvinga det sista motståndet.

Cubiculum, Lat. (af cubare, ligga, sofva),
sofgemak; martyrgraf; bönhus, kapell (de förste
kristne begagnade nämligen martyrernas grafvar till
samlingsplatser under gudstjensten). – Cubicularius,
husslaf, kammartjenare, i synnerhet påfvens
kammartjenare.

Cubières [kybiar], Amédée Louis Despans de C.,
fransk officer och minister, f. 1786, deltog i
Napoleons krig, hvarunder han avancerade till öfverste
(1815), och i expeditionen till Morea 1828, blef
1830 divisionsgeneral och pär af Frankrike samt 1840
krigsminister i Thiers’ kabinett. 1847 invecklades han
i processen mot arbetsministern Teste och dömdes till
förlust af sitt adelskap samt till 10,000 fr. (7,200
kr.) i böter. 1852 blef han rehabiliterad. Död 1853.

Cubitus, Lat., armbåge, underarm; fornromerskt
längdmått, motsvarande armens längd från armbågen till
långfingrets spets. En cubitus innehöll 6 handbredder
(palmi) eller 1,5 pes = 0,425 m. (1,25 f.).

Cubras, Sp., sydamerikansk benämning på afkomlingar
af mulatt och neger.

Cucujo, zool. Se Eldflugor.

Cuculus, zool. Se Gökslägtet.

Cucumis L., Gurkslägtet, bot., växtslägte af
nat. fam. Cucurbitaceae, kl. Monoecia L.,
ordn. Triandria, innefattar ett fåtal (omkr. 25)
arter, som äro inhemska i de tropiska landen,
förnämligast i gamla verlden. Slägtet skiljes från
de närstående derigenom att ståndarens knappband är
uppåt förlängdt till ett bihang och derigenom att
klängena äro enkla. Arterna äro örter med klängande
eller på marken liggande stam, handnerviga, hela eller
flikiga blad samt gula blommor. – C. sativus L., den
vanliga gurkan, som tros härstamma från Ostindien,
odlas allmänt för sina frukter ("gurkor"), hvilka
i omoget tillstånd, färska eller på olika sätt
inlagda, nyttjas som sallad. Gurkor voro kända
redan af de gamle. Genom odling hafva en mängd
varieteter uppkommit. De, som i våra trädgårdar
vanligast odlas, äro: "slanggurkor", "drufgurkor",
"allmänna gröna gurkor" samt "Vesteråsgurkor", de
sistnämnda så kallade, emedan de i mängd odlas vid
Vesterås. Gurkor odlas hos oss dels på fritt land,
på för detta ändamål särskildt beredda s. k. "lister",
dels i drifbänk. – C. Melo L., den vanliga melonen,
härstammar från orienten, men odlas numera i
alla verldsdelar. Äfven af melonen finnas många
varieteter. Blommor och blad äro mindre än

hos den förra arten. De stora, rundade frukterna
("melonerna") utgöra i moget tillstånd en
välbekant läckerhet. Hos oss mogna de vanligen
icke på kalljord; man odlar dem oftast i drifbänk.
Ldt.

Cucurbita L., bot., växtslägte af
nat. fam. Cucurbitaceae, kl. Monoecia L.,
ordn. Syngenesia. Det innefattar 6–9 arter, alla
tropiska samt ettåriga (sällan fleråriga) örter,
med vanligen nedliggande stam, handflikiga blad,
greniga klängen, stora gula blommor och ofta mycket
stora frukter. – C. Pepo L., vanliga pumpan, äfven
kallad växtmärg och kurbits, hvilken allmänt odlas,
är en prydlig växt med nedliggande eller klängande,
ända till 40 f. (11,9 m.) lång stjelk och stora,
vackra blad. Pumpan härstammar från orienten. Hos
oss odlas den mest som prydnadsväxt. Ofta nyttjas den
till att öfverskyla gödsel- och skräphögar, hvartill
storleken och den snabbhet, hvarmed den växer, göra
den särdeles lämplig. Frukterna kunna begagnas som
födoämne. I södra Europa odlas den allmänt af de
fattigare folkklasserna; annanstädes nyttjas den
vanligen endast som föda åt boskap. Pumpan har en
mängd varieteter, af hvilka några blifvit uppställda
som egna arter, t. ex. melonpumpan, C. Melopepo L.,
och jättepumpan, C. maxima. Dessa varieteter öfvergå
dock utan bestämda gränser i den vanliga formen.
Ldt.

Cucurbitaceae, bot., naturlig växtfamilj af
dikotyledonernas afdelning. Dithörande växter
äro saftiga örter (sällan buskar) med svag stam,
som antingen ligger utefter marken eller håller
sig uppe medelst klängen, som hos dessa växter äro
förvandlade blad. Bladen äro oftast handnerviga,
flikiga och sträfva. Blommorna äro regelbundna,
enkönade, oftast gula eller hvita, med en vanligen
sambladig och femflikig krona, som jämte det
fembladiga fodret sitter i kanten af en skålformig
blombotten. Äfven ståndarna, vanligen tre, äro fästa
på blombottnen; eljest, när kronan är sambladig,
sitta de vanligen på denna. Pistillen är en enda
med undersittande fruktämne; frukten ett slags bär
("gurkfrukt"). – Familjen innefattar omkr. 500
arter, fördelade i 68 slägten, de flesta växande
i de tropiska landen. En art, den bekanta, som
klängväxt odlade hundrofvan, finnes vild (eller
kanske endast förvildad) i södra och mellersta
Sverige. – Hos cucurbitacéerna förekommer i större
eller mindre mängd ett bittert ämne. Derpå bero
flere arters, t. ex. koloqvintens, medicinska
egenskaper. Frukterna af åtskilliga arter äro bekanta
som läskande, kylande födoämnen. Somliga ätas omogna,
t. ex. gurkan (se Cucumis), pumpan (se Cucurbita),
andra endast mogna, t. ex. melonen (se Cucumis). Så
olika egenskaperna tyckas vara hos koloqvinten, "den
vidrigaste af alla frukter", och den läckra melonen,
finnes dock inom familjen en nästan oafbruten kedja
af öfvergångar mellan dessa båda ytterligheter.
Ldt.

Cuda l. Coa, biflod till Douro.

Cudbear [ködbär; så kalladt efter Cuthbert Gordon,
den förste som, 1777, tillverkade detta färgämne],
kem. tekn., ett färgstoff, som beredes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free