Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Butjadingerland, marskland, som omfattar den nordöstre delen af storhertigdömet Oldenburg - Butler l. Buttler, Walther - Butler l. Buttler, Samuel - Butler, Benjamin Franklin - Buto, Egypt. mytol., en gudinna - Butomus umbellatus L., Blomvass, bot. - Buton l. Butong, ö i Ostindien - Butsch, Johan Albert - Butsmide, bergsv., en afart af det gamla tysksmidet. Se d. o. - Butta, zool. Se Piggvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Weser-flodens mynning. De äldste historiskt bekante
innevånarna i landet voro chaukerna; efter dem
kommo friserna. I förening med Friesland
utgjorde B. en fri republik, tills det i början af
1500-talet kom till Oldenburg, som det sedan
tillhört, med undantag af tiden 1676–1773, då
det var förenadt med Danmark.
Butler l. Buttler, Walther, Wallensteins
mördare, var till börden irländare, men ingick
som simpel soldat i tysk tjenst och stridde från
1632 med tapperhet under Wallenstein. Denne
gjorde honom till öfverste för ett
dragonregemente, visade honom stort förtroende och tog
honom i Febr. 1634 med sig till Eger.
Emellertid slöt B. sig till sin gynnares fiender, och
det var på hans anstiftan, som Wallenstein
mördades, d. 25 Febr. nämnda år. Till
belöning derför utnämnde kejsaren honom till
grefve och generalmajor. B. deltog med stor
tapperhet i slaget vid Nördlingen, d. 26 Aug.
(g. st.) s. å., men dog kort derefter.
Butler l. Buttler [bö’tler], Samuel, engelsk
skald, f. 1612, d. 1680, studerade i Cambridge,
men måste för medellöshet lemna universitetet
samt blef derefter skrifvare, först hos en
fredsdomare och sedan hos en af Cromwells officerare.
Han var författare till den på knittelvers skrifna
komiska hjeltedikten Hudibras (1663–78; en
upplaga utkom 1869), der han, med Cervantes’
Don Quijote till förebild, i sina bägge
hufvudfigurer, Hudibras och Ralf, förlöjligade
puritanernas hufvudmän. Dikten (som är ofulländad)
vimlar af grofheter i den tidens smak samt är
en förträfflig tids- och sedemålning. B. var
ifrig rojalist och katolik, men dog det oaktadt
i stor fattigdom. 1721 upprättades åt honom
en minnesvård i Westminster abbey. En fullt
tillförlitlig samling af hans arbeten utgafs 1759
af N. Thyer: Butler’s genuine remains in verse
and prose.
Butler [bö’tler], Benjamin Franklin,
nordamerikansk general, f. 1818 i New-Hampshire,
blef 1841 advokat i Lowell i Massachusetts
och invaldes 1859 i denne stats legislatur. Vid
inbördeskrigets utbrott, 1861, ingick han i
unionsarmén och eröfrade s. å. Fort Hatteras. 1862
deltog han i eröfringen af New-Orleans, var
derefter en tid guvernör öfver denne stad och
uppträdde som sådan med den största stränghet
mot anti-unionisterna derstädes. 1864 skickades
B. till östra Virginien, der han redan förut
kommenderat. För en misslyckad expedition
mot Wilmington (s. å.) blef han 1865 afskedad
från sitt befäl. Efter krigets slut ställde han
sig i den skarpaste opposition mot presidenten
Andrew Johnson.
Buto, Eyypt. mytol., en gudinna, som
företrädesvis dyrkades i staden Butos (på Nilens
delta), der hon hade ett praktfullt tempel.
Hennes orakel var det mest ansedda i Egypten.
När Isis flydde för Tyfon, öfverlemnade hon
åt B. sina tvänne barn, Horus (grekernas Apollo)
och Bubastis (grekernas Diana). B. sjelf anses
liktydig med grekernas Latona. Hennes symbol
var näbbmusen.
Butomus umbellatus L., Blomvass, bot.,
är en af våra allra prydligaste vattenväxter,
den enda svenska representanten af kl.
Enneandria L., i det naturliga systemet räknad till
fam. Alismaceae, underfam. Butomeae. Från den
krypande rotstocken uppskjuta smala,
trekantiga blad och en hög stängel, som i toppen bär
en rik flock af hvita, i rödlett skiftande
blommor. Den stärkelserika rotstocken kan
begagnas som nödbrödsämne. – Slägtet är kändt
från tertiär-aflagringar i Schweiz. S. A.
Buton l. Butong, ö i Ostindien, s. ö. om
ön Celebes. 4,773 qv.-kilom. (86 qv.-mil). Det
är rikt på tropiska produkter. Innevånarna, som
äro malajer, stå under en af Holland beroende
rajah.
Butsch, Johan Albert, biskop, föddes i
Borås d. 6 Febr. 1800, blef student i Upsala
1815, filos. doktor 1821 och teol. kandidat 1824.
Sistnämnda år förordnades han till docent i
teologiska prenotioner och kyrkohistoria,
prestvigdes 1827, utnämndes 1830 till e. o. teologie
adjunkt, aflade 1832 teologie licentiatexamen
och blef s. å. andre teologie adjunkt. Sedan
han flere gånger förestått olika
professorsbefattningar, utnämndes han 1836 till kalseniansk
professor (i teologiska prenotioner och
kyrkohistoria). 1837 blef han biskop i Skara. 1849
förordnades han till ordförande i komitén för
utarbetande af nya predikotexter, och 1852
blef han, likaledes såsom ordförande, ledamot
i en komité för granskning af svenska kyrkans
handbok och katekes. 1851 och 1855 var han
uppförd på förslag till ärkebiskopsämbetet, men
undanbad sig båda gångerna att komma i fråga
vid utnämningen. Alla konung Oskar I:s barn
bereddes af honom till sin första nattvardsgång.
B. dog d. 2 Mars 1875. Han åtnjöt stort
anseende såsom en ädel, samvetsgrann och från
ensidighet fri personlighet och var, synnerligen
i sin mannaålder, en verksam och noggrann
stiftschef. Hans historisk-kontemplativa
själsriktning, i förening med en viss ömtålighet i
lynnet, gjorde, att han oangenämt berördes af
de politiska och sociala stridsfrågorna för dagen,
och derför vände sig hans blick med förkärlek
mot det förflutna. När han andra gången
undanbad sig ärkebiskopsstolen, skedde det med ett
uttryck, hvarigenom han kännetecknade sig sjelf
och sitt förhållande till det politiska lifvet: "Jag
älskar lugnet och skuggan". – Hans konservatism
i kyrkliga frågor hindrade honom ej att, mer
än mången, som bär namnet liberal, gifva rätt
åt nyare åsigter, såvida de bjödo skäl för sig.
Om han hälst undvek att offentligen gifva sitt
bifall åt reformrörelserna på det kyrkliga
området, skedde detta mindre derför att han
ogillade ifrågasatta förändringar än af fruktan att
rörelsen, en gång kommen i fart, skulle
öfverskrida måttans gräns och bryta ned äfven det
goda och riktiga i kyrkans lära och
författning. – Utom några akademiska disputationer
på latin samt en och annan mindre afhandling
utgaf han åtskilliga öfversättningar från tyskan
(teologiska arbeten af Tholuck, Wiener, Lisco
m. fl.).
Butsmide, bergsv., en afart af det gamla
tysksmidet. Se d. o.
Butta, zool. Se Piggvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
