Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bunsen, Kristian Karl Josias - Bunsen, Robert Wilhelm - Bunsens brännare, fys. - Bunsens fotometer, fys. Se Fotometer - Bunsens stapel, fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprättandet af ett preussisk-engelskt biskopsdöme
i Jerusalem. Från 1848 deltog: B. med stor ifver
i behandlingen af den slesvig-holsteinska frågan
och skref 1849 en Memoir on the constitutional
rights of the dutchies of Schlesvig and Holstein,
som öfverlemnades till lord Palmerston. S. å.
förde han å Preussens vägnar
fredsunderhandlingarna, och 1850 protesterade han mot
London-protokollet, men måste icke dess mindre
underteckna London-traktaten. 1854
återkallades han från London, derför att han vid
Krim-krigets utbrott afgjordt tagit parti för England
mot Ryssland samt uttalat, sig medlande om
Preussens då varande reaktionära inrikespolitik.
På teologiens område vann B. ett ansedt namn
genom flere kyrkohistoriska arbeten: Ignatius
von Antiochia und seine zeit (1847),
Hippolytos und seine zeit (1853) m. fl. Ännu större
anseende vann han genom Zeichen der zeit
(1855), ett inlägg för samvetsfriheten, och Gott
in der geschichte (1857), en framställning af
uppenbarelsens universalitet. Hans
hufvudarbete är emellertid Bibelwerk für die gemeinde
(1858–70; efter hans död fullbordadt af
Kamphausen och Holtzmann), hvilket storartadt
anlagda verk återgifver de heliga skrifternas text
i en kritiskt rensad öfversättning, förenad med
förklaringar, kompletteringar och hänvisningar.
Dessutom må nämnas Egyptens stelle in der
weltgeschichte (1845–57). Som statsman var
B. motståndare till det preussiska junkerdömet,
men alltför konteinplativt anlagd för att kunna
främja sina idéer i den praktiska politiken. Han
blef friherre 1857 och dog d. 28 Nov. 1860.
Bunsen, Robert Wilhelm, tysk kemist och
fysiker, f. 1811 i Göttingen, blef 1836 professor
vid polytekniska skolan i Kassel, 1838 vid
universitetet i Marburg, 1851 i Breslau och 1852
i Heidelberg. Han har riktat vetenskapen med
en mängd upptäckter. Af stor betydelse äro
i synnerhet hans undersökningar öfver krutet,
dubbelcyanurer, kakodylserien, den kemiska
frändskapen, den specifika vigten, lagarna för
gasabsorptionen, tryckets inflytande på smälta
ämnens öfvergång till fast form (vigtiga för
teorien om de plutoniska bergarternas bildning),
diffusionen och företeelserna vid gasers
förbränning, den elektrolytiska metoden för vinnande
af alkali-metaller och slutligen fotokemien, vid
hvilken sistnämnda undersökning han biträddes
af Roscoe. B:s namn är äfven fäst vid
åtskilliga förbättrade apparater, såsom Bunsens
brännare, Bunsens stapel, Bunsens
fotometer (se d. o.) m. fl. 1846 företog B. en
mängd kemisk-geologiska undersökningar på
Island, hvars varma källor han studerade. 1860
gjorde han den för fotografien betydelsefulla
upptäckten af en ny ljuskälla (som vinnes
derigenom att magnesiumtråd förbrännes i en vanlig
sprit- eller gaslåga), hvars fotografiska kraft är
endast 36 gånger svagare än solens. Mest
betydande blef B. genom den af honom och H.
Kirchhoff gjorda upptäckten af
spektralanalysen (1861), som åstadkommit ofantligt stora
framsteg inom kemien, fysiken och astronomien.
Rörande denna upptäckt utgåfvo de båda lärde
tillsammans Chemische analyse durch
spektralbeobachtungen (1861). Af de skrifter, som B.
ensam, utgaf, må nämnas: Enumeratio ac
descriptio hygrometrorum (1830), Das eisenoxidhydrat,
ein gegengift des weissen arseniks oder der
arsenigen säure (2:dra uppl. 1837), Gasometrische
methoden (1857) och Anleitung zur analyse der
aschen und mineralwasser (1874).
Bunsens brännare, fys. När man med en
gaslåga vill åstadkomma stark upphettning, måste
man hafva en annan brännare än den vanlige.
I de kemiska laboratorierna använder man för
detta ändamål Bunsens brännare, hvilken är
inrättad på följande sätt. (Se fig.). Gasen
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
