Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröstkatarr (jfr Katarr), Lungkatarr, Bronkialkatarr, Bronchitis, katarr i luftrören och deras grenar - Bröstkörtel (Bröst), Mamma, anat. - Bröstnagel, krigsv., en på bakre delen af ett artillerifordons framvagn befintlig jernnagel - Bröstning, skeppsb. - Bröstning, byggnadsk. Se Bröstvärn - Bröstpanel, byggnadsk. Se Bröstvärn. 1 - Bröstpositiv, Bröstverk l. Öfververk, musikt. - Bröstpulsådern, Stora, anat. - Bröst-röst, det röstregister, som omfattar de djupaste tonerna - Bröstsköld, zool. - Bröstvattrade sångaren, zool. Se Hökfärgade sångaren - Bröstvattusot, patol. Se Vattusot - Bröstverk, musikt. Se Bröstpositiv - Bröstvårta, äfven Patt, Spene, anat. - Bröstvärn, byggnadsk. - Bröstvärn, skeppsb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan s. k. kapillär bronchitis. För behandlingen
fordras i främsta rummet, att den sjuke ej utsättes
för sådana skadligheter, som underhålla och
förvärra sjukdomen, sålunda att han framför allt
undviker förkylningar, inandning af kall luft
o. s. v. Den sjuke bör derför, om han under
vintern ådragit sig en akut bronchitis, hålla sig
inne och, om sjukdomen är svårare, ligga till
sängs. Svettkurer, turkiska bad o. d. användas ofta
för att häfva en akut katarr i dess första skede.
Nyttan af sådana medel är stundom obestridlig,
men de böra icke försökas utan läkares råd.
Den medikamentösa behandlingen är för olika
former af sjukdomen mycket vexlande, och
några allmänna regler derför kunna här ej
uppställas. Äfven om symptomen äro lindriga, bör man
ej underlåta att rådfråga läkare, enär en vanskött
lungkatarr lätt blir kronisk eller förorsakar
andra svårare följdsjukdomar och för öfrigt endast
den sakkunnige kan afgöra huruvida en enkel
bröstkatarr är för handen eller ett djupare
lidande, en börjande lungsjukdom e. d. Den
kroniska bronkiten fordrar ofta en mycket
långvarig behandling; ett fullkomligt ändradt
lefnadssätt, vistelse under vintern i varmare
luftstreck, bruns- och badkurer o. s. v. blifva ofta
nödvändiga. P. W.
Bröstkörtel (Bröst), Mamma, anat., en hos
menniskan, på hvardera brösthalfvans framsida,
befintlig körtel, som under vissa omständigheter
afsöndrar mjölk. Äfven apor och flädermöss
hafva bröstkörtlar, men hos de öfriga
däggdjuren motsvaras dessa af liknande körtlar på
buken eller endast i ljumskarna (jufver).
Bröstkörtel finnes hos båda könen. Hos mannen är
han dock vanligen rudimentär och saknar alltid
afsöndringsförmåga, hos qvinnan deremot
utväxer han fram emot pubertetsåldern starkare
samt får då sin karakteristiska storlek och
rundning. Det är likväl först under
hafvandeskap, som han når sin fulla utveckling såsom
afsöndrande organ. Efter slutad digifning
återgår han mer eller mindre fullständigt till sitt
förra tillstånd. Denne körtel hör till de
drufformige körtlarna, med kubiskt epitel, men
utmärker sig genom stor rikedom på bindväf
under sin period af hvila, genom stark
nybildning af körtelelement mot sin verksamhetstid
och genom sin egendomliga, på näringsämnen
rika afsöndring (mjölken). Den kullrige
bröstkörteln har hos den europeiska qvinnan i hennes
jungfruliga tillstånd en halfsferisk form, men är
hos negresser och hos qvinnor af åtskilliga
andra folkraser mera konisk, jufverlik. – Rummet
mellan brösten bildar en allt efter dessas storlek
mer eller mindre djup ränna, som kallas barm.
– Vanligen äro mjölkkörtlarna två och belägna
som ofvan är sagdt, men man har äfven funnit
ett större antal (och då oftast tre) samt att de
haft sin plats på axeln, ryggen, ljumsken, eller
låret. Jfr Bröstvårta. G. V. D.
Bröstnagel, krigsv., en på bakre delen af
ett artillerifordons framvagn befintlig jernnagel,
medelst hvilken fram- och bakvagn kunna
förenas med hvarandra, derigenom att nageln
inpassas i ett på bakvagnens främre del
befintligt hål, som kallas bröstnagelshål. W. G. B.
Bröstning. 1) Skeppsb. Den infällning, som
göres på det ställe, der två timmer, hvilka korsa
hvarandra, sammanfogas. – 2) Byggnadsk. Se
Bröstvärn.
Bröstpanel, byggnadsk. Se Bröstvärn. 1.
Bröstpositiv, Bröstverk l. Öfververk,
musikt., ett i orgelprospektens midt beläget
sjelfständigt verk, som spelas medelst egen klaviatur
ofvanför hufvudmanualen och genom koppel kan
förbindas med denna. Bröstpositivets stämmor
omfatta vanligen det mellersta tonläget och hafva
en mild klang. A. L.
Bröstpulsådern, Stora, anat., den del af
aorta (se d. o.), som är innesluten i
brösthålan och går från hjertats venstre kammare först
i en båge uppåt och bakåt, tvärs öfver
ryggradens framsida, sedan nedåt, längs hennes
venstrå sida, sist framför honom ut genom
mellangärdet. På vägen afsänder denna åder grenar till
bröstets inelfvor och väggar samt till hufvudet,
halsen och de öfre lemmarna. G. V. D.
Bröst-röst, det röstregister, som omfattar de
djupaste tonerna. Från hufvudrösten och
falsetten skiljer bröströsten sig genom
fylligare klang och större styrka. A. L.
Bröstsköld, zool. 1) Hos sköldpaddorna:
den del af hudskelettet, som upptager den
plattade buksidan och är sammansatt af nio mer
eller mindre utvecklade benstycken: ett främre
oparigt samt fyra par sidostycken. – 2) Hos
insekter, spindeldjur och krustacéer:
bröstregionens undre pansarlika betäckning, från
hvars sidor extremiteterna utgå. A. Sg.
Bröstvattrade sångaren, zool. Se
Hökfärgade sångaren.
Bröstvattusot, patol. Se Vattusot.
Bröstverk, musikt. Se Bröstpositiv.
Bröstvårta, äfven Patt, Spene, anat., den
från mjölkkörtelns yta eller spets
framspringande tapp, i hvilken körtelns utförsgångar
utmynna. Den fina, genomskinliga hud, som
betäcker bröstkörtelns sidor, ändrar utseende och
beskaffenhet i närheten af vårtan. Hon bildar
kring denna en cirkelrund fläck, som kallas
vårtgården och som ar blekt brunröd hos blonda,
mörk ända till svartbrun hos brunetta samt
knottrig, fint veckad och sammandraglig tillföljd
af deri liggande muskelväf. Under vårtgården
framgå de der vidgade mjölkgångarna radiärt
mot vårtan, som höjer sig klubblik ur gårdens
midt. Äfven vårtan är mörkare än omgifvande
hud samt på ytan ojämn, liksom klyftad; å
spetsen, som är blekt rosenfärgad, utmynna de
15–20 utförsgångarna från körteln. Vårtan är
erektil, hvarför hon både till form och storlek
vexlar hos individen under olika förhållanden.
Hos olika personer är hon mycket olika och kan
ibland vara dubbel. Jfr Bröstkörtel. G. V. D.
Bröstvärn. 1) Byggnadsk. a) Låg mur eller
genombruten hägnad (af sten, metall eller trä)
kring balkonger, altaner, terrasser, broar o. s. v.;
kallas äfven bröstning. Jfr Balustrad. –
b) Den del af ett rums vägg, som är mellan
fönstret och golfvet. Bröstvärnets
brädbeklädning kallas bröstpanel.
2. Skeppsb. En mindre bruklig term, nästan
af samma betydelse som brädgång. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
