Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brennus, namn på flere galliska furstar och härförare - Brenta, flod i öfre Italien - Brenta, vinmått i Itailen och Schweiz - Brentano, Klemens - Brentano, Lorenz - Brentano, Ludvig Joseph (Lujo) - Brentford, stad i engelska grefskapet Middlesex - Brra, ett ståtligt palats i Milano - Brescello, köping i italienska prov. Reggio - Bresch, Fr. brèche, med våld gjord öppning i en vall eller mur - Brescia, provins i Italien (Lombardiet) - 2) Hufvudstad i nyssnämnda provins - Brescia, Arnold från, en reformationens förkämpe från 12:te årh. Se Arnold från Brescia - Bresilja l. Bresiljeträ, tekn. Se Fernbock - Bresiljeväxt, bot. Se Cæsalpinia - Breslau, katolskt biskopsstift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inbröto i Italien. Han slog romarna vid Allia
s. å. och sköflade Kom, med undantag af Capi-
tolium, som lian förgäfves "belägrade. Slutligen
förband lian sig, mot en ersättning af 1,000
skalp, guld, att aftåga. När summan uppvägdes
åt honom, lär han hafva kastat sitt svärd i vigt-
skålen under utropet Vce victis! ("Ve de be-
segrade!"). Enligt någras uppgift blef han kort
derefter slagen af Camillus. - En annan B. var
anförare för de galler, som 278 f. Kr. inträngde
i Grekland och blefvo slagna vid Delphi.
Brenta (romarnas Medoacits major], flod i
öfre Italien. Hon rinner upp ur Lago di Cal-
donazzo i södra Tyrolen, ej långt från Trient,
blir segelbar vid Dolo och faller ut i Venetian-
ska viken, vid Chioggia. Längd 208 kilom. (28
mil). Åt flere håll utgå från B. segelbara kana-
ler. Flodens stränder äro öfversållade med villor,
parker, byar och trädgårdar.
Brenta, vinmått i Italien och Schweiz. Stor-
leken är olika på olika orter: 37.5 liter (14,33
knr) -175,023 liter (66,8? knr).
Brentäno, Klemens, tysk skald af den ro-
mantiska skolan, broder till Bettina v. Arnim,
föddes d. 9 Sept. 1778 i Frankfurt a. M., stu-
derade i Jena och uppehöll sig derefter på olika
ställen i Tyskland (Heidelberg, Wien, Berlin
m. fl.). Hans första arbete var romanen Godwi
(1800-02), som han utgaf under pseud. Maria.
Sedan följde lustspelet Ponce de Leon (1804).
Under en vistelse i Böhmen skref B. det histo-
risk-romantiska skådespelet Die grilndung Prags
(1815), som är hans förnämsta dramatiska verk.
Några år senare diktade han den intagande be-
rättelsen Cfeschwhte vom braven Kasper l und
der schönen Annerl (1817), som är ett slags
byhistoria. Hans sista arbete är den bekanta
sagan Gocikel, Hinkel und Gakeleja (1838; "Sa-
gan om Gockel, Hinkel och Gackeleia" 1876).
B:s största literära förtjenst består deri att han,
jämte sin svåger Achim v. Arnim, 1806-08
utgaf Des knaben wimderhorn, en samling tyska
folkvisor. Hans lefnad var i hög grad orolig.
1818 öfvergick han till katolicismen och vista-
des derefter sex år i ett kloster. Slutligen fram-
trädde hos honom alla tecken till sinnesförvir-
ring. Han dog i Aschaffenburg d. 28 Juli 1842.
- B. egde en yppigt rik, men högst nyckfull
fantasi och en djup känsla, men han saknade
nästan alldeles förmåga att gifva sina arbeten
sant konstnärlig form. - Äfven hans maka. S o -
phie, f. 1761, d. 1806, utgaf dikter och ro-
maner. , F. B.
Brentäno, Lorenz, tysk demagog, f. 1312 i
Mannheim, sedan 1872 amerikansk konsul i
Dresden, gjorde sig bekant under revolutionen
i Baden 1848.
Brentäno, Ludvig Joseph (Lujo), tysk
nationalekonom, f. 1844 i Aschaffenburg, led-
sagade 1868 E. Engel på en studieresa till
England, hvarunder han trädde i beröring med
framstående fackmän och utgaf såsom resultat
af denna resa Die arbeitergilden der gegenwart
(1871-72). 1871 blef han privatdocent i stats-
vetenskap i Berlin, begaf sig 1872 åter till Eng-
land. Sistnämnda år kallades han till Breslau
såsom e. o. professor i statsvetenskaperna samt
utnämndes 1873 till ordin, professor derstädes.
B. gäller mångenstädes såsom stiftare af den s,
k. katedersocialismen. Han har åtminstone varit
en af densammas kraftigaste ledare. Bland hans
senare arbeten må nämnas Ueber einigungs-
ämter (1873) och Ueber das verhältnis von ar-
beitslohn und arbeitszeit zur arbeitsleistung
(1876). Från och med 1877 utgifver han, i för-
ening med F. von Holtzendorff, "Jahrbuch fur
gesetzgebung, verwaltung und volkwirthschaft
im Deutschen reich."
Brentford, stad i engelska grefskapet Midd-
lesex, vid Themsen, s. v. om London. 11,091
innev. (1871). I granskapet ligger Sionhouse,
fordom nunnekloster, numera ett hertigen af
Northumberland tillhörigt landtställe. I B. äro
de vattenverk anlagda, som förse vestra Lon-
don med vatten.
Brera, ett ståtligt palats i Milano, fordom
säte för jesuitkollegiet derstädes. Numera inne-
sluter B. konstakademien, ett stort bibliotek och
andra vetenskapliga samlingar samt ett berömdt
tafvelgalleri (Eafaels "Sposalizio" m. m.).
Breseello [-sjallå], köping i italienska prov.
Eeggio, vid Po. 4,803 innev. (1871). Hette
fordom Brixellum.
Bresch, Fr. bréche, med våld gjord öppning
i en vall eller mur, särskildt de ingångar, som
en belägrande här, eller trupp, medelst eld från
breschbatterier, åstadkommer i vallar och murar
på en befäst plats; skada, afbräck. w. G. B.
Brescia [brasjia]. 1) Provins i Italien
(Lombardiet), v. om Gardasjön. Arealen 9,600
qv.-kilom. (84 qv.-mil). 456,023 innev. (1871).
- 2) Hufvudstad i nyssnämnda provins, vid
floden Garza, vid Alpernas fot. Omkr. 40,000
innev. Biskopssäte. Många lärda samfund och
rika konstsamlingar. Betydande handel och in-
dustri. Staden eger flere märkliga byggnader,
såsom ett 1820 upptäckt Herkules-tempel af
marmor (bygdt 72 e. Kr. under Vespasianus),
många enskilda palats, en katedral, byggd 1604
-1825 (i form af ett grekiskt kors), och en
domkyrka från 7:de årh. B. var ursprungligen
en gallisk och sedan, under namnet Brixia, en
romersk stad. Under medeltiden led det myc-
ket af inre och yttre oroligheter, var en längre
tid sjelf ständigt, men kom 1426 under Venezia
och 1814 under Österrike. Det tog liflig del i
frihetsstriden 1848-49. Stadsboarna nödgade
då en österrikisk garnison att kapitulera. Först
efter ett fruktansvärdt bombardement (d. 30
Mars-d. 2 April 1849) och en blodig gatu-
strid - som förskaffade segraren, general Hay-
nau, öknamnet "hyenan från B." - kufvades
staden fullkomligt. 1859 tillföll B. konungariket
Italien.
Brescia [brä’sjia], Arnold från B., en re-
formationens förkämpe från 12:te årh. Se Ar-
nold från Brescia.
Bresilja 1. Bresiljeträ, tekn. Se Fem-
bock.
Bresiljeväxt, bot. Se Caesalpinia.
Brestau. 1) Katolskt biskopsstift, f. n. om-
fattande nästan hela preussiska Schlesien, en
del af österrikiska Schlesien samt de katolska
församlingarna i Brandenburg och Pommern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
