Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breitenfeld, en 10 kilom. n. v. om Leipzig belägen by - Breithaupt, en tysk familj - Breithaupt, Johann Kristian - Breithaupt, Heinrich Karl Wilhelm - Breithaupt, Friedrich Wilhelm - Breithaupt, Georg August - Breuthaupt, Johann August Friedrich - Breitheim, stad i Baden. Se Bretten - Breitinger, Johann Jakob - Breitkopf, Johann Gottlob Immanuel - Breitkopf, Kristoff Gottlob - Breitkopf & Härtel, Tysklands f. n. äldsta och mest berömda musikförlagsfirma - Brelin, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskarnas venstra flygel. Sedan Pappenheim
måst vika, ryckte emellertid svenskarnas midt
och återstoden af deras högra flygel framåt, togo
fiendens på åsen qvarlemnade kanoner, vände
dem mot honom sjelf och hotade honom i
venstra flanken. Tilly gaf då slaget förloradt, och
hans här flydde i vild oordning. Svenskarna
hade mist 2,100 man, sachsarna 4,000 och de
kejserliga 11,000 man (af hvilka 3,500 i fångar).
Denna svenskarnas seger vållade ett omslag i
den politiska ställningen: hela det protestantiska
Tyskland slöt sig kring den segerkrönte hjelten.
– Det andra slaget vid B. stod d. 23 Okt. 1642,
då Torstensson med 15,000 man (hvaraf 9,000
kavalleri) der stötte på fiendens i framryckning
stadde 19,000 man (hvaraf 13,000 kavalleri).
Båda härarnas högra flyglar trängde framåt,
men efter två timmars strid måste österrikarnas
kavalleri taga till flykten, och slutligen måste
äfven infanteriet vika. Efter denna seger
belägrade Torstensson Leipzig, som dagtingade
d. 27 Nov. – På samma slagfält utkämpades
en del af det stora slaget "trekejsarslaget", d.
16 Okt. 1813. C. O. N.
Breithaupt, en tysk familj, som bland sina
medlemmar räknat flere berömda vetenskapsmän:
1. Johann Kristian B., f. 1736, d. 1800, blef
1768 hofmekanikus i Kassel och vann rykte
genom en af honom konstruerad murqvadrant
och en distansmätare, hvars konstruktion i
senare tid ofta återupptagits. – 2. Heinrich
Karl Wilhelm B., den förres son, f. 1775,
d. 1856 som professor i Bückeburg, skref inom
den använda matematiken och teknologien en
mängd arbeten, bland hvilka främsta rummet
intages af Beschreibung eines neu erfundenen
markscheide-instruments (1800). – 3.
Friedrich Wilhelm B., den förres broder, f. 1780,
d. 1855 efter att en längre tid hafva varit
konservator vid Kassels museum. Han
konstruerade utmärkta grufkompasser, matbord,
bussol-apparater och nivelleringsinstrument samt
(1836) de förste grufteodoliterna (till en del
efter sin broders idéer), införde användningen
af differentialskrufven och var i Tyskland den
förste, som förfärdigade de stora, förträffliga
cirkeldelningsmaskinerna (1803–1818). 1827
började han utgifva "Magazin neuester
mathematischer instrumente" (2:dra h. 1835, 3:dje h.
1846). – 4. Georg August B., den förres
son, f. 1806, förfärdigade 1850 en stor
längddelningsmaskin, som utan afbrott indelar en
meter i hvarje åstundadt förhållande, ända till 1/1000
af en millim. Han har dessutom gjort många
förbättringar på de geodetiska instrumenten
samt uppfunnit den mindre grufteodoliten och
flere nivelleringsinstrument. 1860 utgaf han
4:de och 5:te häftena af "Magazin neuester
mathematischer instrumente". B. efterträdde
sin fader såsom konservator vid Kassels
museum.
Breithaupt, Johann August Friedrich,
tysk mineralog, f. 1791, blef 1813 inspektor
öfver de akademiska samlingarna i Freiberg och
lärare vid bergsakademien derstädes samt 1827
professor i oryktognosi (mineralkännedom). Död
1873. Af hans skrifter må nämnas Ueber die
echtheit der krystalle (1816), Vollständige
charakteristik des mineralsystems (1820, 3 uppl.
1832), hvari han framställer ett eget
mineralsystem, Die paragenesis der mineralien (1849)
och, hans förnämsta verk, Vollständiges
handbuch der mineralogie (1836–47).
Breitheim, stad i Baden. Se Bretten.
Breitinger, Johann Jakob, schweizisk
estetiker, f. 1701 i Zürich, d. 1776 som professor vid
dervarandegymnasium, var i förening med
Bodmer verksam för utbredande af en bättre smak
inom den tyska literaturen och den s. k.
schweiziska skolans ledare i den vittra striden mot
Gottsched och hans anhängare. En afhandling
af B., Kritische dichtkunst (1740), gaf den
närmaste anledningen till stridens utbrott.
Breitkopf. 1. Johann Gottlob Immanuel
B., tysk boktryckare, f. 1719 i Leipzig, der
hans fader 1719 upprättat ett boktryckeri och
stilgjuteri, som inom kort vann högt anseende.
Genom sin förbättring af fraktursnittet,
grundadt på Albr. Dürers försök till en geometrisk
konstruktion af bokstäfverna, räddade han den
tyska skriften från att utträngas af den latinska.
Äfven de latinske typerna gaf han en behagligare
form. Af stor vigt är den af B. åvägabragta
omgestaltningen af nottrycket med rörliga typer.
Äfven kartor och kinesisk skrift försökte han
trycka med rörliga typer och tecken. I afseende
på stilgjutningen lättade och förbättrade han
arbetet, derigenom att han gaf metallen större
hårdhet och införde en enklare gjutningsmetod.
Derjämte utöfvade han en ganska betydande literär
verksamhet. B. dog 1794. Han är
grundläggaren af den under namnet "Breitkopf und
Härtel" berömda bokförlagshandeln i Leipzig. –
2. Kristoff Gottlob B., den förres son,
boktryckare och bokförläggare, f. 1750, öfvertog
1794 faderns affär, hvilken han betydligt
utvidgade. I förening med Härtel och Fr.
Rochlitz grundade han 1798 den första musikaliska
tidskriften i Tyskland, "Allgemeine musikalische
zeitung". Död 1800.
Breitkopf & Härtel, Tysklands f. n. äldsta
och mest berömda musikförlagsfirma. Bland de
omkr. 13,000 nummer, som förlaget omfattar,
intages hedersrummet af de storartade
upplagorna af Bach, Händel och Beethoven. A. L.
Brelin, Nils, prest och vetenskapsman, f. i
Grums socken i Värmland 1697, började sin
bana som jurist och tjenstgjorde någon tid som
notarie vid rådhusrätten i Karlstad. Sedan begaf
han sig på resor och blef derunder med våld
tvungen att taga värfning i ett preussiskt
garnisonsregemente. Slutligen lyckades han fly och
vandrade sedan genom flere land i Europa,
hvarunder han uppehöll sig med att förfärdiga
musikinstrument. 1721 led han skeppsbrott vid Fyen
och gjorde då det löftet att blifva prest, om
han räddades ur den hotande faran. Till följd
af detta löfte började han vid återkomsten till
fäderneslandet s. å. åter egna sig åt studier och
blef, sedan han tagit filosofiska graden och
prestexamen, 1727 utnämnd till lärare vid skolan i
Karlstad och 1732 till konsistorii-notarie
derstädes. I anledning af oenighet med Karlstads
domkapitel rörande en befordringsfråga lemnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
