Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breflåda. Man anser, att breflådorna leda sitt ursprung från Frankrike - Brefmålare, Illuminister, en skråmässig klass af skrifvare - Brefmärke. Se Frimärke - Brefpostering, milit. - Brefställare, egentl. en person, som författar bref åt andra - Breftryckare, benämning på brefmålare - Brefvik, oriktigt namn på en socken i Skaraborgs län. Se Bredvik - Breg, en af Donaus källfloder. Se Donau - Bregendahl, Laurids Nörgaard - Bregentved, grefskap på Själland - Bregenz, hufvudstad i österrikiska Vorarlberg - Bergninge kyrkbacke, den högste punkten på ön Tåsing i Danmark - Bréguet, Abraham Louis - Bréguet, Louis François Clément - Bréguet's metalltermometer, fys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej fingo inlemnas vid mer än en enda postlucka,
näml. vid Rue S:t Jacques, och då polisagenter,
för att upptäcka alla hemligheter, som
föranledde korrespondensen, lurade vid denna lucka,
uppstod helt naturligt bland allmänheten mycken
harm öfver detta tvång. Hofvet, ja till och med
den unge Ludvig XIV, rönte obehag af detta
spioneri, och generalintendenten för
postväsendet, Fouquet, fann sig då föranlåten att på flere
ställen i staden låta upprätta små lådor, i hvilka
den, som så önskade, kunde omedelbart och
obemärkt nedlägga sina bref. Dessa borde vara
försedda med ett slags frimärken. 1653
påbjöds i en kongl. förordning uppsättandet af
breflådor och införandet af lokalfrimärken. I
Sverige infördes breflådor i sammanhang med
postreformen 1855. G. N. S.
Brefmålare, Illuminister, en skråmässig
klass af skrifvare, hvilka före
boktryckarekonstens uppfinning, företrädesvis till lekmännens
tjenst (jfr Miniator), afskrefvo andakts- och
skolböcker, kalendrar, populära medicinska
skrifter o. s. v. samt prydde dem med målningar
och sålde dem under marknaderna. Äfven
helgonbilder och spelkort förfärdigades af dem.
Jfr Breftryckare.
Brefmärke. Se Frimärke.
Brefpostering (Fr. relais), milit., en
kavalleriafdelning (3–9 man), som utsättes vid en
förbindelseväg för att fortskaffa bref, rapporter o. d.
Brefposteringar utsättas vanligen på 5–10 kilom.
(1/2–1 mil) afstånd från hvarandra.
Brefställare, egentl. en person, som
författar bref åt andra; numera nyttjas ordet som
titel på böcker, hvilka innehålla mönster för
olika slags bref, inlagor, ämbetsskrifvelser o. d.
Breftryckare, benämning på brefmålare
(se d. o.), sedan dessa, till följd af ökad
afsättning för sina alster, börjat, i metall- eller
träplattor utskära skrifter, spelkort och bilder samt
derefter öfverdraga plattorna med färger och
aftrycka dem på papper eller pergament.
Genom detta förfaringssätt blef breftryckarnas
konst förelöpare till boktryckarekonsten
(se d. o.). Redan i 15:de årh. skilde sig
kortmålarna från breftryckarna och bildade ett från
dem skildt skrå.
Brefvik, oriktigt namn på en socken i
Skaraborgs län. Se Bredvik.
Breg, en af Donaus källfloder. Se Donau.
Bregendahl, Laurids Nörgaard, dansk
politiker, f. 1811, blef 1842 assessor i
landsoverretten (hofrätten) i Viborg, invaldes af denne stad
1848 i den grundlagsstiftande riksförsamlingen,
der han var ordförande i värnpligts-utskottet, och
sedermera allt jämt i folketinget, der han tog
en icke ringa del i öfverläggningarna om mera
praktiska lagar (om kreditföreningar, konkurslag
o. d.). 1856 valdes han i norra Jylland till
medlem af riksrådet, och 1860–70 var han
oafbrutet ordförande i folketinget (1864–66 äfven
i riksrådets folketing). Död 1872. E. Ebg.
Bregentved, grefskap på Själland, Sorö amt.
Det upprättades 1750 af grefve A. G. Moltke
(som fått det af Fredrik V), hvars sonsons son
F. G. Moltke f. n. (1878) innehar detsamma.
Det innefattar godsen Bregentved, Turebyholm,
Juellinge, Alslev, Tryggevälde, Sofiendal och
Mariehöi. Egaren af B. har rättighet att sjelf
välja sin efterföljare bland sina manlige
afkomlingar.
Bregenz, hufvudstad i österrikiska
Vorarlberg, vid Bodensjöns östre ände. Omkr. 4,000
innev. En del af staden ligger nära sjön, en
annan del i en bergstrakt, omkring det forna
romerska kastellet Brigantium l. Brigantia, som
fans redan 14 f. Kr. Stadens museum är rikt
på romerska fornlemningar. Under medeltiden
var B. säte för ett betydande grefskap. Den 25
Dec. 1646 eröfrades det af svenskarna under Karl
Gustaf Wrangel, hvarvid 40 tunnor guld vunnos
såsom byte. Ett stycke norr om staden ligger
det fordom befästa bergspasset
Bregenzer-klause.
Bregninge kyrkbacke, den högste punkten
på ön Tåsing i Danmark. Man har derifrån en
mycket vacker och vidsträckt utsigt öfver en
stor del af Fyen, Själland, Låland, Äro, Als
och södra Jylland.
Bréguet [-ge]. 1. Abraham Louis B.,
schweizisk urmakare och mekaniker, f. 1747
(1749?) i Neufchâtel, d. 1823 i Paris, der han
upprättat en verkstad. Han var den förste, som
förfärdigade dubbla astronomiska ur, dubbla
kronometrar, sjöur, sympatetiska pendelverk,
metalltermometrar o. s. v. B. förbättrade äfven
telegrafien. – 2. Louis François Clément
B., den förres sonson, mekaniker, f. 1804,
fortsätter på ett utmärkt sätt den af farfadern
grundade affären i Paris och förfärdigar i synnerhet
kronometrar för astronomiska och nautiska
ändamål. Han har dessutom gjort sig förtjent
genom sina fysikaliska undersökningar af ljusets
och ljudets hastighet samt öfver induktionen
äfvensom genom förbättringar af den elektriske
telegrafen. B:s pendyler och fickur skattas
såsom de bästa i Frankrike; de flesta, som i
handeln förekomma under hans namn, äro dock
oäkta.
Bréguet’s metalltermometer, fys., är
afbildad i närstående figur. Tvänne tunna skifvor
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
