Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brasilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20 mill. st. – Hvad skogsskötseln vidkommer, har
den hejdlösa huggningen bragt det derhän, att
de trädslag, som gifva färgämnen, kautschuk
och maté, snart måste börja odlas. – Industrien
är obetydlig, men i stigande. – Handeln deremot
är högst betydlig, oaktadt den dåliga
tullagstiftningen, och tilltager årligen. England
deltager med ungefär hälften i utrikeshandeln.
Dernäst komma Frankrike, Förenta
staterna, Argentina och Portugal. B. införer
alla slags fabriksvaror, arbetadt och oarbetadt
jern, vin, hvetemjöl, smör, salt m. m. Importens
årliga medelvärde uppgick 1869/70–73/74
till 316,400,000 kr. (Finansåret räknas från d. 1
Juli till d. 30 Juni.) Exportens årliga medelvärde
under samma tid var 391,900,000 kr. Exporten
öfversteg således under åren
1869/70–73/74 i medeltal importen med 75,500,000
kr. årligen. Den inrikes handeln, som likaledes
är betydlig, sysselsatte under denna tid årligen
i medeltal 10,990 fartyg med 2,668,217 metertons;
den utrikes 5,951 fartyg med 3,357,269
tons. Kust- och flodfart är öppen för främmande fartyg.
– Kommunikationer. Vägarna i
det inre äro mestadels eländiga och lägga svåra
hinder för samfärdseln. Transporter ske derför
mest på åsnerygg. En karavan af flere lastdjur
kallas tropa, och mulåsnedrifvarna, tropeiros,
utgöra en vigtig menniskoklass i landet.
Åkdonen äro ofantliga kärror med massiva trähjul,
fästa på rörliga träaxlar, och göra ett förfärligt
larm. Ångbåtsfarten är mycket utvecklad.
Riksförsamlingen har kraftigt understödt byggandet
af jernvägar. 1876 trafikerades 22 linier
af 1,660 kilom. (226 mil) längd. B. har telegrafisk
förbindelse med Lissabon genom undervattenskabel
från udden San Roque, med Förenta
staterna genom kabel från Pernambuco
öfver Pará och S:t Thomas.
B:s största behof är menniskor. Också har
mycket gjorts för koloniers anläggning. Förmåner
beviljas inflyttare. Flere tyska samhällen
finnas, bland hvilka de förnämsta äro Nova-Friburgo
och Petropolis i prov. Rio Janeiro.
– Undervisningen är föga utvecklad. Öfver hufvud
taget besökes folkskolan, der likväl undervisningen
är fri, endast af 1 barn bland 18. Med
elementar-undervisningen är det än sämre
bestäldt. Riket har intet universitet (ungdomen besökte
förut Coimbra och reser nu till Paris), men
två medicinska fakulteter, i Bahia och Rio, samt
två juridiska, i Pernambuco och São Paulo. Dessutom
finnas en handels-, en militär- och en sjökrigsskola,
en akademi för bildande konst och ett
musik-konservatorium. Af vetenskapliga institutioner
eger B. ett observatorium af 1:a klassen,
ett riksbibliotek med 120,000 band, och ett
ansedt historisk-geografiskt institut, alla i Rio.
Den vetenskapliga literaturen är högst oansenlig,
men tidningspressen är betydande. I hufvudstaden
finnas 50 tryckerier och i landsorten 200.
Brasilianerna hafva ringa fallenhet för bildande
konst, men ganska stor för poesi och musik.
– Folkkarakteren liknar den portugisiska: obenägenhet
för ihållande arbete, men stor vinningslystnad.
Brasilianen är ytlig och sinlig, men han
är derjämte godmodig, huslig, måttlig och gästfri
samt hedrar sina föräldrar. Slafveriet har hos
de frie verkat förakt för arbete, och deras barn inhemta
alla olaterna hos negerbarnen, med hvilka
de uppväxa. – Statsförfattningen är byggd på
grundsatsen af folkets suveränitet och fastställer
fyra slag af makt: den lagstiftande, den medlande,
den verkställande och den dömande. Kejsaren
och riksförsamlingen (assembléa general)
representera nationen. Den lagstiftande makten
utöfvas af riksdagen under förbehåll af kejsarens
sanktion; dock är dennes veto endast
suspensivt. Riksdagen består af en deputerade-kammare
och en senat. De deputerade väljas
genom allmänna val och för fyra år samt voro
1876 till antalet 122. Senatorerna väljas för
lifstid af kejsaren; deras antal, som ej får öfverstiga
halfva antalet af deputerade, var sistnämnda
år 58. Den medlande makten (i England
kallad det kungliga prerogativet) innehafves
af kejsaren ensam. Till denna hörer
t. ex. val af senatorer, urtima riksdags sammankallande,
deputerade-kammarens upplösning,
sanktionering af riksdagens beslut, ministrarnas
antagande och afskedande, benådningsrätt
m. m. Kejsaren innehar äfven den verkställande
makten och utöfvar den genom sina
inför riksdagen ansvarige ministrar; han sjelf
är oansvarig och okränkbar. Domaremakten utöfvas
af domare och jurymän. Domarena tillsättas
för lifstid och kunna endast genom ransakning
och dom afsättas. Dessutom finnes ett
s. k. statsråd af 12 personer, hvilket kejsaren
vanligen rådfrågar i angelägenheter, som tillhöra
hans prerogativ. Provinserna afgöra sina
egna angelägenheter på landsting och styras
af presidenter, hvilka tillsättas af kejsaren.
Landet är ingalunda vuxet sin författning. Lagen
har sprungit långt framom sederna. – Finanserna
äro ej i godt skick, om ock ingalunda i
förtvifladt. För finansåret 1873/74 voro
statsinkomsterna 267,300,000 kr. (hvaraf 148,900,000
inflöto genom tullar), utgifterna 247,800,000 kr.,
öfverskottet 19,500,000 kr. Statsregleringen för
1875/76 beräknade inkomsterna till 264,200,000
kr., utgifterna till 246,800,000 kr. och öfverskottet
till 17,300,000 kr. Statsskulden uppgick
1875 till 1,345,900,000 kr., hvaraf 354,800,000 till
utlandet. Statens fordringar utgjorde 60,000,000
kr. – Religionen är den romersk-katolska.
Presterna aflönas af staten, men otillräckligt, så att
de måste utöfva någon binäring. B. har 1 ärkebiskop,
i Bahia, och 12 biskopar. 53 kloster
finnas, men få ej mottaga noviser. Jesuiterna,
hvilka B. har att tacka för en stor del af sin
odling, få numera ej inkomma i landet. Lagen
tillerkänner icke-katoliker trosfrihet, "så länge
de visa aktning för den fastställda religionen",
och staten har bidragit till kyrkobyggnader i
de tyska protestantiska kolonierna. Antalet af
missionärer bland indianerna var 1876 endast
63. – Krigsmakten är grundad på allmän värnepligt;
men då många klasser äro frikallade från
krigstjenst, är denna grund illusorisk. Hären,
som på fredsfot räknar 16,000 och på krigsfot
32,000 man, består mest af färgade, hvilka äro
goda soldater, lydiga och uthålliga. Flottan bestod
1876 af 61 fartyg med 4,136 man och 230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
