- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1011-1012

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brabant-thaler, ett mynt. Se Albertus-thaler - Bracciano, stad i italienska prov. Roma - Brace, Charles Loring - Borachelli, Hugo Franz - Brachelytra - Brachiopoda, zool. Se Armfotingar - Brachiostoma, zool. Se Lancettfisk - Brachium, Lat., arm. - Brachium ecclesiasticum, den andliga makten - Brachmann, Luise Karoline - Brachvogel, Albert Emil - Brachycephal, kortskalle. Se Brakycefal - Brachycera, Flugor i vidsträckt bemärkelse, zool. - Brachygraf, Brachykatalektisk och Brachylogi. Se Brakygraf o. s. v. - Brachyotus, zool. Se Jorduggla - Brachyptera, zool. - Brachysyllabus, metr. - Brachyura, Krabbor, Krabbtaskor, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brabant-thaler, ett mynt. Se
Albertus-thaler.

Bracciano [brattjanå], stad i italienska prov.
Roma, ö. om Civita Vecchia, vid
Bracciano-sjön. 2,807 innev. (1871). Der finnes ett af
Napoleone Orsini 1480 uppfördt ståtligt palats.
Bracciano-sjön (Lacus sabatinus), som
anses hafva varit en krater, har sitt utlopp
genom floden Arrone.

Brace [bräs], Charles Loring, amerikansk
prest och författare, f. 1826 i Connecticut, har
i New-York under en lång följd af år med
framgång verkat för höjandet af samhällets lägsta
klasser. Den s. k. "Children’s aid society",
en storartad skyddsanstalt för fattiga och
vanvårdade barn, är organiserad af honom. B.
har skrifvit bl. a. The norsefolk, or a visit to
the homes of Norway and Sweden
(1857), hvilket
arbete utgör en skildring af Sveriges och Norges
religiösa, sociala och politiska förhållanden.

Brachelli, Hugo Franz, österrikisk
statistiker, f. i Brünn 1834, offentliggjorde redan 1853
Die staaten Europas. Vergleichende statistik
(2:dra uppl. 1867), hvilket arbete medförde hans
anställning i den österrikiska statistiska byrån.
1860 kallades han till extra ordinarie och 1863
till ordinarie professor vid tekniska högskolan
i Wien samt till medlem af statistiska
centralkomitén. 1872 fick han högsta ledningen af
det nyss förut inrättade statistiska
departementet i Österrikiska handelsministeriet. Utom
ofvannämnda verk har B. utgifvit Deutsche
staatenkunde
(1856), Dreissig statistische
tabellen über alle länder und staaten der erde

(1862, tillägg 1867) och Statistische skizze der
europäischen staaten
(1873) m. m. samt lemnat
värdefulla bidrag i Stein-Hörschelmanns
"Handbuch der geographie und statistik" (1858–71).

Brachelytra (af Grek. brachys, kort, och
elytron, hölje, täckvinge), zool., familj bland
Coleoptera pentamera, hvilken i främsta rummet
kännetecknas derigenom att täckvingarna äro
korta, sällan längre än bröstregionen (thorax),
och sålunda mestadels icke uppnå bakkroppens
(abdomens) halfva längd. De dithörande
skalbaggarna, af hvilka Skandinaviens fauna räknar
öfver 400 arter, lifnära sig af för menniskan
skadliga insekter, äro snabbfotade i sina
rörelser och uppehålla sig i skogar och
trädgårdar; de träffas i spillning, på kadaver, bland
i förruttnelse stadda växt- och djurlemningar,
under mossa och trädens bark, i svampar och
slam. Arterna af slägtet Staphylinus äro de
vanligaste i Sverige. Slägtet Myrmedonia, med
17 europeiska arter, lefver uti eller i närheten
af myrornas kolonier. A. Sg.

Brachiopoda (af Grek. brachion, arm, och
pus, fot), zool. Se Armfotingar.

Brachiostoma (af Grek. brachion, arm och
stoma, mun,), zool. Se Lancettfisk.

Brachium (Grek. brachion), Lat., arm. –
Brachium ecclesiasticum, den andliga
makten, i motsats till Brachium saeculare,
den verldsliga makten. – Adj. Brachial. –
Brachiale, armband.

Brachmann, Luise Karoline, tysk
skaldinna, f. 1777, d. 1822, skref flere dikter i

Schillers "Horen" och "Musenalmanach". Hennes
Auserlesene dichtungen utkommo 1824.

Brachvogel, Albert Emil, tysk dramatiker
och romanförfattare, f. 1824 i Breslau, anställdes
först hos en kopparstickare, men beslöt 1845
att blifva skådespelare. Hans debut (i Wien)
utföll dock så olyckligt, att han fann sig
föranlåten att afträda från skådebanan för att i
stället egna sig åt literaturen. 1854–55 var
han sekreterare vid Krolls teater i Berlin och
hade dervid tillfälle att vinna noggrann
kännedom om scenens fordringar. 1870 lemnade han
Berlin och flyttade några år senare till
Eisenach. B. har en ovanlig känsla för sceniska
effekter, men saknar konstnärlig genombildning.
Hans produkter ega merendels utmärkta
enskilda partier, men frambringa ingen
totalverkan. Hans första stycken rönte ingen
uppmuntran; men 1856 vann han genom Narciss,
som ännu bibehåller sig på den tyska scenen
och blifvit öfversatt till nästan alla europeiska
språk ("Narciss Rameau", 1856), med ens ett
namn såsom dramatisk författare. Af hans öfriga
teaterstycken förtjena nämnas Adalbert von
Babenberg
(1858), Mons de Caus (1859;
"Mondecaus", s. å.), Der ursurpator (1860), Prinzessin
Montpensier
(1865) och Alte schweden (1875).
B:s romaner innehålla gripande skildringar och
vittna om författarens fantasirikedom, men
tillfredsställa ej en högre kritiks fordringar. Några
bland dem (Beaumarchais m. fl.) har han sedan
dramatiserat. B. har dessutom skrifvit noveller
och lyriska dikter m. m. Hans Ausgewählte
werke
började utgifvas 1873.

Brachycephal, kortskalle. Se Brakycefal.

Brachycera (af Grek. brachys, kort, och
kéras, horn, pannspröt), Flugor i vidsträckt
bemärkelse, zool., är namnet på den andra stora
underafdelningen af ordn. Diptera (tvåvingar)
bland insekterna. Af dithörande djur eger
Skandinavien 2,800 arter. De karakteriseras
deraf att pannspröten äro kortare än hufvudet,
oftast 3- (sällan 2-) ledade, och deraf att dessas
ändled är försedd med ett stift eller borst, som
är fäst antingen i dess spets eller på dess öfre
sida. Bland mera framstående slägten må
nämnas: de egentliga flugorna (Musca),
köttflugorna (Sarcophaga), blomsterflugorna
(Anthomyia) stygnflugorna (Oestrus Gastrus),
rofflugorna (Asilus m. fl.), sväfvarehumlorna
(Bombylius) och bromsarna (Tabanus, Haematopota
och Chrysops). A. Sg.

Brachygraf, Brachykatalektisk och
Brachylogi. Se Brakygraf o. s. v.

Brachyotus, zool. Se Jorduggla.

Brachyptera (af Grek. brachys, kort, och
pteron, vinge), zool., en af Cuvier uppställd
fogel-ordning, omfattande de simfoglar, som
hafva korta eller t. o. m. förkrympta vingar.
Numera förekommer denna ordning ej i
systemet. F. A. S.

Brachysyllabus (af Grek. brachys, kort, och
syllabe, stafvelse), metr., kortstafvig (säges om
en af blott korta stafvelser bestående versfot).

Brachyura (af Grek. brachys, kort, och ura,
svans), Krabbor, Krabbtaskor, zool., den
afdelning af de tiofotade krustacéerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free