Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boudet, Paul - Boudoar, egentl. vrå eller litet rum - Boudot, ett slags bourgogne-vin - Boué, Ami - Bouet-Villaumez, Louis Edouard - Bouffé, Marie - Boufflers, Louis François - Boufflers, Stanislas - Bouffon, Fr., gyckelmästare, pajas - Bougainville, ö i norre delen af Salomons-arkipelagen - Bougainville, Louis Antoine de - Bougie, befäst stad i algeriska prov. Constantine - Bougie, flod i depart. Constantine i Alger - Bougie, Fr., kirurg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1839–40 medlem af "conseil d’état". 1848 blef
han medlem af nationalförsamlingen och 1849
å nyo af "conseil d’état", der han hörde till den
minoritet, som protesterade mot statskuppen af
1851. Sedan valen år 1863 visat, att de
frisinnade åsigterna hade de flesta sympatierna
hos franska folket, blef han inrikesminister. När
han 1865 nedlade sin portfölj, blef han
medlem af senaten och dennes förste vice
president.
Boudoar (Fr. boudoir, af bouder, göra sura
miner, vara gnatig), egentl. vrå eller litet rum,
dit en person drager sig tillbaka, när han är vid
dåligt lynne; elegant rum eller kabinett, der
damer fullborda sin klädsel eller mottaga sina
närmare bekanta.
Boudot [-då], ett slags bourgogne-vin.
Boué, Ami, fransk geognost, f. 1794 i
Hamburg, dit familjen emigrerat, studerade
naturvetenskaperna i Genève, Paris, Edinburgh och
Berlin samt genomreste derpå nästan hela
mellersta och södra Europa äfvensom det i
geognostiskt hänseende föga undersökta Turkiet.
Han lefde derefter lång tid i Paris, var
president i dervarande geologiska sällskap och
flyttade sedermera till Wien, der han 1848 blef
medlem af vetenskapsakademien. Bland hans
många skrifter må nämnas Essai géologique
sur l’Ecosse (1820), Geognostisches gemälde von
Deutschland (1829), Mémoires géologiques et
paléontologiques (1832), La Turquie d’Europe
(1840) och Recueil d’itinéraires dans la Turquie
d’Europe (1850). B. har äfven lemnat utmärkta
geologiska och etnografiska kartor.
Bouet-Villaumez [-e-villåme], Louis
Edouard, grefve, fransk amiral, f. 1808. fick 1838
i uppdrag att undersöka och kartlägga Afrikas
vestkust. 1844 blef han guvernör öfver
Senegal, 1848 konteramiral, 1865 amiral och
senator. Under Krimkriget (1853–56) var han
stabschef för flottan. 1870 fick han befälet öfver
den eskader, som under kriget med Tyskland
skulle operera mot Preussens kuster. Död 1871.
B. utgaf Description nautique des côtes
comprises entre le Sénégal et l’équateur (1849),
Campagnes aux côtes occidentales d’Afrique (1850),
Batailles de terre et de mer (1855) m. fl.
arbeten. Han gjorde sig äfven känd som
konstruktör af ypperliga torpedos.
Bouffé, Marie, fransk skådespelare, f. 1800
i Paris, var först gravör, debuterade sedan i
"Panorame dramatique", och var derefter anställd
vid flere af Paris’ teatrar. Han var en utmärkt
framställare af humoristiska karaktersroler,
skapade slående porträttbilder ur alla stånd och
åldrar och förstod genom en blandning af komik
och känsla att beherska sina åskådare. Särskildt
glänste han i framställandet af Paris-gaminen.
Hans gestalt var oansenlig, rösten saknade
välljud, gången var orolig, och mimiken nervös;
men icke dess mindre förstod han att på
tiljorna framkalla sådana verkningar, att han en
lång tid gällde såsom Frankrikes störste
skådespelare i komedien och vådevillen. Till och
med sedan han till följd af en halssjukdom mist
sin stämma, hänförde han Paris genom en stum
rol, som han sjelf skapat.
Boufflers [-flär], Louis François, hertig
de B., fransk fältherre, f. 1644, deltog ifrån
1672 med utmärkelse i de flesta af Ludvig XIV:s
krig och utnämndes 1693 till marskalk. 1695
försvarade han ärofullt Namur mot Vilhelm III
och 1708 Lille mot prins Eugène, hvilket
föranledde hans utnämning till hertig och pär.
Hans sista vapenbragd var betäckandet af
fransmännens återtåg efter nederlaget vid Malplaquet
(1709). Död 1711.
Boufflers [-flär], Stanislas, chevalier de B.,
fransk skald, ofta kallad "chansonnier de la
France", f. 1737, blef 1785 guvernör öfver
Senegal, men återvände snart till Paris, valdes 1789
till medlem af nationalförsamlingen och blef
1804 medlem af Franska institutet. Död 1815.
Hans dikter, som nästan alla bära vittne om
den lättsinniga andan under Ludvig XV:s
tidsålder, utkommo under titlarna Poésies et pièces
fugitives direrses (1782) och Oeuvres (1786).
Mest bekant blef han genom berättelsen La
reine de Golconde (1761), hvilken sedan
bearbetades till opera.
Bouffon [-få’ng], Fr. (af bouffer, uppblåsa
kinderna på ett putslustigt sätt), gyckelmakare,
pajas. Jfr Buffo. – Bouffonneri, tokeri,
lustigt upptåg, fars.
Bougainville [-gänsvi’l], ö i norre delen af
Salomons-arkipelagen.
Bougainville [-gängvi’l], Louis Antoine de,
fransk sjöfarare, f. 1729, var först
parlamentsadvokat och blef, sedan han utgifvit Traité du
calcul intégral (1752), medlem af
vetenskapssocieteten i London, deltog 1756 i amerikanska
kriget och gjorde, efter sin återkomst, fälttåget
i Tyskland 1761. År 1763 gick han med en
fregatt till Falklandsöarna och grundade der en
fransk koloni, som dock snart afträddes till
Spanien. 1766–68 ledde han den första af
fransmän företagna resan omkring jorden. Hans
Description d’un voyage autour du monde
(1771–72) riktade i betydlig mån den geografiske
kunskapen. I amerikanska frihetskriget
(1774–76) anförde B. såsom eskaderchef en del af
den franska hjelpflottan och blef derefter
marskalk vid landtarmén. Revolutionsministeriet
gick ej in på hans storartade plan till en
nordpolsexpedition. 1791 blef han vice-amiral samt
1796 medlem af Franska institutet och senaten.
Död 1811.
Bougie [-sji], befäst stad i algeriska prov.
Constantine, vid Bougie-viken. 178 kilom. ö. om
Alger. 2,836 innev. (1866). Muhammedansk
vallfärdsort. Utmärkt ankargrund. B. kallades af
romarna Saldae, hette under medeltiden Bugia
och var då en betydlig handelsstad.
Bougie [-sji], flod i depart. Constantine i Alger.
Bougie [-sji], Fr., kirurg., instrument, som
införes i urinröret, då man vill undersöka
detsamma eller vidga deri befintliga
förträngningar (strikturer). Det ämne, hvaraf sådana
instrument tillverkas, har, liksom deras form,
under tidernas lopp vexlat ganska mycket. Det
har utgjorts af vax eller egentligen af vaxadt
och sammanrulladt linne, af plåsterduk,
tarmsträngar, uppmjukadt elfenben, kautschuktyg
eller guttapercha. Fransmännen sammanfatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
