Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bostad - Bostandschi (af Pers. bostán, trädgård), Turk., egentl. trädgårdsvaktare - Boston, stad på Englands östra kust - Boston, stad i nordamerikanske staten Massachusetts - Boston, ett slags kortspel - Bostra, fordom en stor och befäst stad i syriska landskapet Aurantitis - Bostrichus, zool. - Boström, Kristoffer Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otaliga små öppningar, som finnas i väggarna.
Denna s. k. naturliga luftvexling eller
ventilation blir dock, i synnerhet i kallare klimat och
under nätterna, alltför otillräcklig, såvida icke
innevånarnas antal afpassas efter rummens storlek.
Öfverbefolkning af bostäderna, dess värre så
vanlig i synnerhet i större städer, är en af de
fruktbaraste källorna till sjukdom och för tidig död,
ja ofta äfven till moraliskt förfall. Orsaken till
öfverbefolkningen är väl hufvudsakligen att söka
i bostadsbrist och fattigdom; men äfven af
okunnighet och andra skäl syndas mycket i detta
hänseende. Särskildt förtjenar anmärkas, att,
jämväl hos de bättre lottade, både de äldres och
ännu mera barnens sofrum vanligtvis äro
alltför små.
Luftens beskaffenhet, så inom som utom
bostaden, påverkas äfven i hög grad af fasta och
flytande affallsämnen från innevånarna sjelfva
samt affallet från deras hushåll och industri,
hvarför det för en bostads sundhet är af
största vigt, att dessa ämnen aflägsnas så snart och
så fullständigt som möjligt. De råka vanligen
snart i förruttnelse, förpesta omgifvande luft-
och vattendrag, kunna alstra smittosamma
epidemiska sjukdomar och förhindra alltid den
snygghet, utan hvilken åtminstone den bildade
menniskan ej finner någon rätt trefnad. De
gamla kulturfolken, i synnerhet romarna, anlade
storartade underjordiska kanaler för att ur
städerna aflägsna flytande affallsämnen.
Sedermera aktade man ej stort derpå, förrän i vår
tid frågan om städernas renhållning åter
kommit på dagordningen. På de ställen, der man
lyckats genomföra en systematisk och grundlig
renhållning, framför allt i England, har man
haft att glädja sig åt en betydlig förminskning
af sjuklighet och dödlighet.
Till vilkoren för en bostads sundhet och dess
innevånares helsa hör äfven en riklig tillgång
på rent vatten och slutligen, kanske det
vigtigaste af allt, en husmoder, som vet att
genom förstånd och renlighet ersätta bostadens
brister. E. Ö-n.
Bostandschi (af Pers. bostân, trädgård),
Turk., egentl. trädgårdsvaktare, brukas numera
såsom namn på väktarna vid sultanens hof och på
dem, hvilka tjenstgöra som hans roddare. –
Bostandschi-boschi, bostandschis chef. Denne
utöfvar äfven den högsta tillsynen öfver
sultanens trädgårdar och lustslott.
Boston. 1) Stad på Englands östra kust vid
floden Witham, nära viken Wash. Omkr. 20,000
innev. – 2) Stad i nordamerikanske staten
Massachusetts, vid Atlanten. 341,919 innev.
(1875). I bildning och kultur är B. den allra
främste staden i Förenta staterna; i handel och
rikedom står det efter New-York, men
öfverträffar sistnämnde stad hvad särskildt
kusthandeln vidkommer. Det har stora
skeppsbyggerier, 58 banker och 21 sparbanker, ett
fängelsesystem, som tjenat andra land till mönster,
ett högst betydligt antal
välgörenhetsinrättningar och de mest utvecklade
undervisningsanstalter i hela Nord-Amerika. Hamnen är
mycket rymlig och en af de säkraste i verlden. B.
anlades 1630 af utvandrare från staden Boston
i England. 1774 började derstädes de
engelska koloniernas resning mot moderlandet.
Bunkershill, der en af de första striderna under
frihetskriget stod, ligger nu inom B:s område. I
Boston föddes Benjamin Franklin d. 17 Jan.
1706. O. A. S.
Boston, ett slags kortspel, som uppfans i
Nord-Amerika och bär namn efter staden
Boston. Det infördes i Europa på 1780-talet.
Bostra (som förekommer i bibeln under
namnen Astaroth och Boestra) var fordom en stor
och befäst stad i syriska landskapet Auranitis
(nuv. Hauran), s. ö. om Damaskus, samt
medelpunkten för gudinnan Astartes dyrkan. Det
eröfrades af Alexander den store 33 f. Kr., af
Judas Makkabaeus 150 f. Kr. och i en senare
tid af romarna. Trajanus kallade staden
Trajana Bostra. 244 hölls der ett kyrkomöte. –
B. heter numera Bosra, och är hufvudstad i
landskapet Hauran. Väldiga ruiner.
Bostrichus, zool., är det äldre vetenskapliga
namnet på en mängd små, ej mer än 8,9 millim.
(3 lin.) långa, till färgen mestadels bruna eller
svartbruna, sällan gulaktiga skalbaggar, som
i Sverige äro kända under benämningarna
trädborrare, husborrare, barkborrare och
grafstickare och som anställa en alldeles
oberäknelig skada bland våra barrskogars träd. De
lefva i eller under barken eller i sjelfva veden
och förekomma ofta i sådan mängd, att de blifva
en verklig landsplåga, Så t. ex. har man i ett enda,
till storleken medelmåttigt, granträd kunnat räkna
inemot 80,000 individer af allmänna
trädborraren, B. typographus L., och 1783
åstadkom samma art på Harz en total ödeläggelse af
mer än 2 mill. granar. – Europa eger 40
arter af detta slägte, och af dem förekomma 17
mer eller mindre allmänt inom Sverige. (För
en noggrannare kännedom om dessa djur och
om medlen att utrota dem, se A. E. Holmgren,
"De för träd och buskar nyttiga och skadliga
insekterna", sid. 128–137.) A. Sg.
Boström, Kristoffer Jakob, Sveriges
sjelfständigaste tänkare, föddes i Piteå d. 1 Jan.
1797 och upptogs vid 9 års ålder såsom
fosterson af en morbroder, skeppsbyggmästaren Erik
Nordlund. Efter att hafva genomgått
Hernösands gymnasium, der hans håg för filosofien
väcktes af lektorn N. M. Berlin, tog han 1815
studentexamen i Upsala, der Biberg och Grubbe
blefvo de lärare, hvilkas undervisning han
företrädesvis begagnade. 1824 promoverades han
till filosofie magister (primus). Derefter egnade
han sig en kort tid åt teologiska studier, men
återtog snart de filosofiska och kallades 1827
till docent i praktisk filosofi. 1833–37 var
han lärare för Sveriges och Norges arffurstar
och återvände sistnämnda år till universitetet
såsom adjunkt i filosofi. 1838 fick han
professors namn, heder och värdighet, och 1840
förordnades han att förestå den efter Grubbe
ledigblifna professuren i praktisk filosofi samt
utnämndes 1842 till ordinarie innehafvare af
denne plats. Han blef emeritus 1863 och afled
d. 22 Mars 1866.
B. var en ovanligt sjelfständig och karaktersfast
man, lågande af vetgirighet och kärlek till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
