Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgmästare - Borgmästare, zool. - Borgo - Borg och Löt, socken i Östergötlands län - Borgognone, italiensk arkitekt och målare. Se Fossano, A. - Borgrätt - Borgsjö - Borgstena - Borg-stroppen. Se Borg, sjöv. - Borgström, Ludvig - Borgström, Henrik - Borgström, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införande, en betydlig del af de många olikartade
göromål, hvilkas handhafvande fordom ålåg
städernes styrelser, försvunnit, förenklats eller
öfverflyttats till andra myndigheter. På samma
gång har äfven borgmästarnas verkningskrets
äfvensom deras antal inom de särskilde städerna
förminskats. Ordförandeskapet i stadens
rådstufverätt och magistrat (se d. o.) är
numera borgmästarens hufvudsakliga befattning,
och för den skull är borgmästaren i smärre
städer, der han annars skulle få otillräcklig
sysselsättning, ofta tillika magistrats-sekreterare eller
stadsnotarie. Endast i Göteborg och Norrköping
finnas numera två borgmästare, den ene benämnd
justitie-borgmästare, den andre handels- och
politie-borgmästare. Öregrund och Östhammar
hafva en gemensam borgmästare, likaså Skanör
och Falsterbo. Rikets öfrige städer, med
undantag af Borgholm, som endast har en
ordförande i stadsstyrelsen (ordningsman), samt
Haparanda och Skellefteå, som lyda under
landsrätt, hafva hvardera en borgmästare. C. W.
I Danmark – utom i Köpenhamn – är
borgmästare namnet på ordföranden i "byrådet"
(d. v. s. stadsfullmäktige); jämte rådmännen (der
sådana finnas) utgör han stadens magistrat och
utöfvar den exekutiva myndigheten i
kommunala angelägenheter. Han kallas vanligen
"byfoged", och utnämnes af konungen. I
Köpenhamn, der en öfverpresident står i spetsen för
magistraten, intaga borgmästarna – fyra till
antalet – andra rummet och väljas af
"borgerrepræsentanterne" (såsom stadsfullmäktige i
Köpenhamn kallas) men konungen stadfäster dem
i deras ämbete, hvilket de innehafva för
lifstiden.
Borgmästare, zool., de norske fångstmännens
namn på den store hvit-truten, Larus
glaucus, den störste bland Spetsbergens allmännare
foglar. F. A. S.
Borgo, namn på flere italienska och tyrolska
orter, bland hvilka de vigtigaste äro följande:
1. Borgo-San-Donnino, en med murar
omgifven stad i italienska prov. Parma. 4,359 innev.
(1871). Biskopssäte sedan 1501. Eger en
katedral, som fordom var en af Öfre Italiens
vackraste kyrkobyggnader. – 2.
Borgo-San-Sepolcro, stad i Tiber-dalen, i italienska prov.
Arezzo. 3,586 innevånare (1871). Biskopssäte.
Värdefulla antika målningar finnas i stadens
kyrkor.
Borg och Löt, socken i Östergötlands län,
Memmings härad. (Till följd af en k.
resolution af d. 21 Okt. 1783 bildad af socknarna
Borg och Löt.) Arealen 7,625 hekt. (15,446
tnld). 19 5/8 ofm., 17 1/8 fm. mtl (Löt icke
inberäknadt). 1,516 innev. (1876). Konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Lösings,
Bråbo och Memmings kontrakt. Altartafla af
Per Hörberg.
Borgognone [-gonjåne], italiensk arkitekt och
målare. Se Fossano, A.
Borgrätt, jur. Under feodaltiden hade
vanligen hvarje borgherre sin domstol, der han
skipade lag och rätt åt sina underhafvande. I
Sverige voro visserligen dylika domstolar
sällsynta, men de förekommo likväl, och under
1600-talet blefvo några sådana uttryckligen
erkända af regeringen. Borgrätten vid Bergqvara
slott i Småland, hvilken under någon tid ej
utöfvats, upplifvades 1642 af Lars Sparre, som
dels sjelf och dels genom sin fogde höll ting
å sin gård. I denna domstol sjito sex af
häradsnämnden och sex af landbonämnden. Der dömdes
t. o. m. i lifssaker, utan att målen
underställdes högre domstol. Privilegiet bekräftades af
drottning Kristina 1649. Äfven vid Torpa i
Vestergötland fans under samma tid en
borgrätt. Af enahanda slag var ock den s. k. hals-
och handrätten vid Engsö slott i Vestmanland,
hvilken erkändes af Kristinas förmyndare 1638.
Under Karl XI upphäfdes dessa
specialjurisdiktioner.
Öfre och Nedre borgrätterna voro två
domstolar, hvilka hade sitt säte å Stockholms
slott. Under Nedre borgrätten lydde, såväl i
tvistemål som i brottmål, de vid K. Maj:ts hof
anställde tjenstemän och betjente äfvensom
några andra, såsom de vid K. teatern
tjenstgörande ämbetsmännen samt betjente vid Fria
konsternas akademi. Öfre borgrätten upptog
de mål, som genom vad eller besvär drogos
från Nedre borgrätten, samt, omedelbart,
brottmål, som blifvit begångna af eller mot någon
vid hofvet anställd adelsman o. s. v. Båda
dessa domstolar upphäfdes 1844, och sådana
mål, som förut blefvo handlagda af dem,
upptagas numera af de allmänne domstolarna. K.
Borgsjö, socken i Medelpad, Vesternorrlands
län. Arealen 99,280 hekt. (201,111 tnld). 28 29/384
ofm., 27 87/128 fm. mtl. 3,656 innev. (1876).
Annex till Torp, Hernösands stift, Medelpads
kontrakt.
Borgstena, socken i Elfsborgs län, Vedens
härad. Arealen 3,739 hekt. (7,575 tnld). 32
ofm., 20% fm. mtl. 851 innev. (1876). Annex
till Fristad, Skara stift, Ås kontrakt.
Borg-stroppen. Se Borg, sjöv.
Borgström, Ludvig, literatör, f. 1788 i
Jönköping, d. 1862, var apotekare först i Åmål,
sedan i Karlstad. Han uppträdde, mest
anonymt, med några mindre skaldestycken i
fosforistisk anda. Bland hans öfversättningar må
nämnas Ohlenschlägers "Hakon jarl" och
"Aladdin", Göthes "Iphigenie", Müllners "Die schuld",
Schillers "Die glocke".
1. Borgström, Henrik, finsk köpman och
mecenat, f. 1799 i Borgå, hade till en början
ingen förmögenhet och inga relationer, men
visste att genom viljekraft och redlighet
förvärfva sig förtroende, så att han 1825 kunde i
Helsingfors grundlägga ett handelshus, som snart
blef ett af de största i Finland. B. är en varm
vän af vetenskap och konst och har stått i nära
förhållande till många bland Finlands mest
framstående vetenskapsmän, konstnärer och
statsmän. Han har lemnat frikostiga understöd åt
allmännyttiga företag. Helsingfors har i
främsta rummet honom att tacka för sina tvänne
förnämsta parkanläggningar, Brunsparken och
Tölö park. R. C.
2. Borgström, Henrik, den förres son, finsk
national-ekonom och bankman, f. 1830 i
Helsingfors, blef 1845 student, tog 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
