Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgerligt år, kronol. - Borgerligt äktenskap - Borgerskap - Borgerskapets bemedlings-kommission. Se Bemedlings-kommission - Borgerskapets enkhus - Borgerskapets militärkår. Se Borgareväpning - Borgesman, civilr. Se Borgen - Borgesund, det forna namnet på den norske staden Aalesund - Borgesyssel - Borgfrid - Borggrefve - Borghamn - Borghese - Borghese, Palazzo - Borghese, Villa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årsindelningen må blifva helt och hållet förfelad, inskjuter
man derför en gång hvart fjerde år en dag
(skottdag), så att detta år kommer att utgöras af 366
dagar. Derpå grundar sig tidräkningen i den
julianske kalendern, hvilken således
förutsätter, att årets rätta längd är 365,25 dagar och
ett århundrade lika med 36,525 dagar samt 400
år lika med 146,100 dagar. Men 400 tropiska år
utgöra i stället, noga räknadt, 146,096,88 (nära
146,097) dagar. Genom den julianska
tideräkningen (i hvilken hvarje med 4 jämnt delbart
årtal är skottår) införas således på 400 år 3
skottdagar för mycket. Den gregorianske
kalendern, den sedan 1753 hos oss gällande, som är
en förbättring af den julianske, borttager
derför skottdagarna de år, då årtalet slutar med
två nollor och det tal, som bildas af de
föregående siffrorna, icke är delbart med 4: alltså
t. ex. 1500, 1700, 1800, 1900, 2100. Derpå
beror det förhållandet, att skilnaden mellan gamla
och nya stilen f. n. utgör 12 dagar. Under
förra årh. var skilnaden 11, under de båda
kommande blir den 13 dagar. Det fel, som genom
denna tideräkning uppkommer, blir icke mer än
0,12 dagar på 400 år, 3 dagar på omkr. 10,000
år o. s. v. (Jfr Kalender.) E. J.
Borgerligt äktenskap, jur., ett sådant
äktenskap, som afslutas inför verldslig myndighet
utan att någon kyrklig handling är af nöden
för äktenskapets rättsliga giltighet. Jfr
Civiläktenskap.
Borgerskap, en stads samtlige borgare. De
svenske städernas fullmäktige vid riksdagen
kallade sig under 1600-talet borgerskapet, hvilket
namn sedan utbyttes mot borgareståndet.
Borgerskapets bemedlings-kommission. Se
Bemedlings-kommission.
Borgerskapets enkhus, i Stockholm, en
välgörenhetsanstalt till förmån för ålderstigna,
fattiga borgare-enkor. Reglementet stadfästes d.
4 Juni 1724. Kbg.
Borgerskapets militärkår. Se
Borgareväpning.
Borgesman, civilr. Se Borgen.
Borgesund, det forna namnet på den norske
staden Aalesund.
Borgesyssel, Fornn. Borgarsysla, ett äldre
namn på den del af Norge, som nu kallas
Smålenene. Det användes ännu i den
ecklesiastika indelningen (Ovre, Nedre o. s. v.
Borgesyssels provsti). Namnet, som uppkom först i
13: de årh., betecknar den sysla (större
administrativa krets), som hade sitt hufvudsäte i Borg
(Sarpsborg) och som sträckte sig från Svinesund
till Kambo vid Mossesundet. B. innefattade
16 skeppslag. Y. N.
Borgfrid. 1) Den säkerhet och frihet, som
undet medeltiden voro tillförsäkrade det
närmaste området omkring en borg eller stad. –
2) Detta fridlysta område sjelf. Ett sådant
område betecknades med taflor, på hvilka fans
skrifvet ordet "borgfrid" samt der bredvid en
bila och en hand målade, till tecken derpå
att fridens störande kunde kosta
ogerningsmannen den högra handen. – 3) Samlingen af
rättsbestämmelser, som afsågo upprätthållandet af
lugn och säkerhet i en borg och dess närmaste
omgifning. – Numera belägges fridsbrott inom
en borg eller ett slott med samma straff som
hemfridsbrott.
Borggrefve (burcgravius, praefectus, comes
urbis l. civitatis), befälhafvare i en borg under
medeltiden. Borggrefven utöfvade domsrätt på
sitt område, och hans makt var i det hela
tämligen oinskränkt. Vanligen utnämndes till detta
ämbete en man ur den lägre adeln. Der, hvarest
städer uppväxte kring en borg, förvandlades
borggrefvarna till stadsgrefvar (comites urbis)
med militäriskt befäl och domsrätt äfven öfver
stadens innevånare. Deras anseende sjönk, allt
efter som städernas makt tilltog. Några få
borggrefvar, t. ex. i Nürnberg, Meissen, Magdeburg
m. fl., fingo sina borggrefskap såsom ärftliga
besittningar och vunno furstlig maktställning.
I Böhmen bär ännu i dag landets guvernör
titeln "Oberster burggraf" (öfverste borggrefve).
Jfr Grefve.
Borghamn, kalkstensbrott vid Omberg i
Östergötland. Det tillhör staten och har en af
Göta-kanal-bolaget anlagd hamn. Stenbrottet, som
från äldre tider bearbetats, nämnes år 1687
"Åhmbergs stenbrott och kalkugn, der årligen
brännas 80 tunnor kalk". Derifrån har sten
hemtats till Alvastra och Vadstena kloster,
Vadstena slott, Göta kanal, Karlsborgs fästning,
nationalmuseum i Stockholm m. fl. byggnader.
För närvarande (1877) sysselsättas der med
stenhuggning för statens räkning omkr. 100 man
af kronoarbetskåren.
Borghese, gammal ryktbar italiensk slägt,
hvars besittningar utgöras af de italienska
furstendömena Russano och Sulmona, de
härligaste villor och gods i Kyrkostaten och 1/11 af
hela romerska campagnan. – 1. Camille B.,
1605–21 påfve under namn af Paul V. – 2.
Camillo Filippo Ludovico B., furste af
Sulmona och Russano, f. 1775, ingick 1796 i fransk
tjenst och gifte sig 1803 med Napoleon I:s
syster Pauline (se Bonaparte). Genom detta
giftermål blef han 1805 fransk prins, 1808
generalguvernör öfver provinserna på andra sidan
Alperna och 1809 öfverbefälhafvare för 27:de
och 28:de militärdivisionerna. Efter Napoleons
tronafsägelse (1815) skilde han sig från sin
gemål. Död 1832.
Borghese. 1) Palazzo B., ett af Roms
praktfullaste palats, påbörjades 1590 af M. Lunghi
d. ä. och fullbordades på föranstaltande af
påfven Paul V (Borghese) 1610 af F. Ponzio. Den
härliga portik, som omsluter dess inre gård,
uppbäres af 96 parvis kopplade granitkolonner.
I den nedre våningen finnes en oskattbar
samling af målningar, till störste delen
härstammande från det italienska måleriets
blomstringstid. – 2) Villa B., den borghesiska familjens
sommarpalats, beläget utanför "Porta del
popolo" i Rom och omgifvet af storartade
parkanläggningar, byggdes af Scipione Caffarelli B.
(Paul V:s systerson) i början af 1600-talet och
var länge verldsberömdt för sin dyrbara samling
af antika konstskatter (Borghesiske fäktaren m.
fl.). Dessa mästerverk fördes 1806 af Napoleon
till Paris, och Villa B. fick 1815 endast en ringa
del af dem tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
