Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonifacius den helige - Bonifacius-föreningen - Bonifazio, italiensk målare. Se Veneziano, B - Bonificera (af Lat. bonum, godt och facere, göra), godtgöra, gifva skadestånd. - Bonifikation, godtgörelse, skadestånd - Bonin, Eduard von - Bonin, Gustav von - Bonin, Adolf von - Boningshus. Se Bostad - Bonington l. Bonnington, Richard Parkes - Bonin-öarna - Bonis - Bonit - Bonitering - Bonitet - Bonitz, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frankiska riket samt fick Mainz till residens. Dessa
värdigheter öfverlemnade han 754 till sin vän
Lullus. Året derefter anträdde han en ny
missionsfärd till Frisland, der han 755 vid Dockum
blef dräpt af en skara hedningar. Hans lik
begrofs i det ryktbara klostret Fulda, som han
sjelf grundlagt. En samling af hans bref
utgafs 1866 i "Monumenta rerum germanicarum"
(bd 3).
Bonifacius-föreningen, en tysk-katolsk
förening, stiftad 1849 i ändamål att upprätthålla
den katolska kyrkans dogmer och författning i
de land, der protestantismen är öfvervägande.
Jfr Piusförening.
Bonifazio, italiensk målare. Se Veneziano, B.
Bonificera (af Lat. bonum, godt och facere,
göra), godtgöra, gifva skadestånd. –
Bonifikation, godtgörelse, skadestånd.
Bonin. 1) Eduard von B., preussisk
general, f. 1793, deltog i fälttågen 1806 och
1813–14 samt i slesvig-holsteinska kriget 1848 och
blef efter vapenstilleståndet i Malmö sistnämnda
år chef för rikstrupperna i Elbe-hertigdömena.
1849 utnämndes han till preussisk generalmajor
och anförde s. å. slesvig-holsteinarna i kriget
mot Danmark. Han vann derunder segern vid
Kolding, men blef slagen vid Fredericia. 1850
utnämndes han till kommendant i Berlin och 1852
till krigsminister, från hvilken befattning han
afträdde 1854. Derefter blef han befälhafvare
öfver en armédivision och 1856 vice guvernör
i Mainz. 1858 blef han å nyo krigsminister.
Han tog emellertid afsked året derefter, för
meningsskiljaktigheter angående arméns
organisation. Död 1865 som befälhafvare öfver 8:de
armékåren. – 2) Gustav von B., preussisk
statsman, f. 1797, utnämndes 1845 till
öfverpresident i provinsen Sachsen, inträdde 1848
som finansminister i kabinettet Pfuel och
återtog efter dettas upplösning sin förra befattning.
1851 blef han öfverpresident i provinsen
Posen, men fann sig efter några månader
föranlåten att nedlägga sitt ämbete. 1859 återfick
han detsamma, men tog 1863 för andra gången
afsked, emedan han icke ville deltaga i
ministèren Bismarcks repressiva åtgärder. Sedan
den tiden har han hufvudsakligen egnat sig åt
det parlamentariska lifvet och är f. n. en
framstående medlem af det gammal-liberala partiet
i preussiska deputerade-kammaren. – 3) Adolf
von B., preussisk general, f. 1803, blef 1858
general-löjtnant och 1864 general öfver
infanteriet. Under kriget med Österrike 1866 anförde
han 1:sta armékåren. Efter freden sändes han
som högste militärbefalhafvare till Sachsen, och
under tysk-franska kriget 1870–71 var han
generalguvernör öfver Lothringen. Död 1872
som kejsar Vilhelms general-adjutant.
Boningshus. Se Bostad.
Bonington [-tön] l. Bonnington, Richard
Parkes, engelsk genre-, arkitektur- och
landskapsmålare, f. 1801, d. 1828, utbildade sig i
Paris, der han anslöt sig till koloristernas skola
samt blef Delacroix’ tillgifne vän och
studiekamrat. Hans taflor på den historiska genrens
område äro mycket berömda; för hans
Henrik III, mottagande ett spanskt sändebud
betalades 1860 en summa af 49,500 fr. (omkr.
35,000 kr.). B. var jämväl en ypperlig
aqvarellist och åtnjöt såsom sådan stort anseende,
särdeles i Frankrike.
Bonin-öarna (Japan. Bonin-sima, Sp. Islas
del arzobisbo), ögrupp i Stilla oceanen, s. ö. om
Nipon, bestående af 89 små öar. De indelas i
tre grupper: Parry-öarna, Beechey-öarna
och Coffin-öarna. Den bästa hamnen är
Lloyd, v. om ön Peel. Bonin-öarna, som till
större delen äro obebodda, hafva tidtals af
japaneserna blifvit använda till deportations-ort.
Bonis, Lat. (ablat. af bonum, egendom),
förekommer i uttrycket cedera bonis, afstå all
sin egendom till sina borgenärer. Jfr Bon.
Bonit, Thynnus pelamys, zool., en tonfisk-art,
som egentligen tillhör de tropiske delarna af
Atlanten och Indiska oceanen, men någon gång
förirrar sig ända till Bohus läns kust. Från
den egentlige tonfisken skiljer boniten sig dels
derigenom att han är betydligt mindre (högst
83 centim. = 2,79 f. lång) och dels – hvilket
äfven skiljer honom från en annan tonfiskart,
Th. thunnina, som likaledes någon gång
anträffas i våra farvatten och har ungefär bonitens
längd – genom fyra långsgående mörka streck
på hvardera sidan af den silfverfärgade buken.
För sjömännen är denne fisk väl bekant. Han
är lätt att fånga med en krok, på hvilken man
såsom lockbete sätter tyglappar, liknande
fenorna på en flygfisk (flygfiskar och bläckfiskar
äro hans hufvudsakliga föda). Somliga prisa
hans kött, andra varna för dess förtärande.
Namnet bonit, som härstammar från spanskan och
ursprungligen haft betydelsen af "lagom god",
nyttjas äfven om ett annat slägte af
makrillernas familj, näml. Pelamys, hvilket
karakteriseras genom sin starka tandbeväpning. Af detta
slägte har nyligen en representant blifvit funnen
vid norra Bohus län. F. A. S.
Bonitering (af Lat. bonitas, godhet) kallas
ett sätt att medelst siffror angifva husdjurens
värde. Man låter först en siffra beteckna
beskaffenheten af hvarje särskild kroppsdel och
låter sedan summan af alla de särskilda
siffrorna vara det värdetal (de "points"), som
angifver djurets lämplighet såsom husdjur.
Åtskilliga system finnas uppgjorda till ledning
härutinnan, i synnerhet för bedömande af
mjölkkor; men intet af dessa system är
ändamålsenligt, och det tyckes vara nästan omöjligt att
uppställa ett fullt användbart sådant. Jfr Hj.
Nathorst, "Nötboskapsskötsel" (1861), der ett
af veterinären D. Angelin uppgjort system
finnes intaget. C. A. L.
Bonitet (Lat. bonitas, godhet), en saks inre
värde eller godhet.
Bonitz, Hermann, tysk skolman och filolog,
f. 1814 i Langensalza, kallades 1849 till
professor vid högskolan i Wien och 1867 till
direktör vid "Gymnasium zum grauen kloster" i
Berlin. Tillsammans med Exner utarbetade han
Organisationsentwurf für die oesterreichischen
gymnasien (1849). 1850 upprättade B.
"Zeitschrift für das gymnasialwesen". Hans
förnämsta verk är en upplaga af Aristoteles’
"Metaphysica" (1848–49).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
