Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarekonst (Boktryckerikonst) l. Typografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som (1507) tryckte grekiska och (1508)
hebreiska verk. Under de tre sista århundradena hafva
de förnämste boktryckarna i Paris tillhört
familjerna Badius, Morel, Etienne (Stephanus),
Wechel och Didot (ett af Frankrikes yppersta
typografiska etablissement tillhör f. n. firman
"Didot frères"). Statstryckeriet i Paris har
väsentligen bidragit till boktryckarekonstens
utveckling i Frankrike. Det grundades på
1540-talet, under Frans I:s tid, och har sedan dess
fortgått, ehuru det ändrat namn med hvarje
regering. F. n. sysselsätter det 500 arbetare
och 132 pressar. Långsammare än i Tyskland
och Italien utbredde sig typografien till
provinserna. Lyon var, näst Paris, den förste franske
stad, som erhöll tryckeri, och Guillaume le Roi
tryckte der 1473 Compendium Lotharii. Under
1400-talet utfördes der af ungefär 40
typografer omkr. 250 boktryck. Efter Lyon följde
städerna Chablis (1478), Caen (1480),
Rennes (1484), Orléans (1490), Clugny och
Nantes (1493) samt Avignon (1497). I 17:de
årh. ådrog sig Sédan uppmärksamhet genom
sina eleganta tryck med de af Jean Jannon
uppfunna små typerna ("sédanoise").
d) Den första bok, som i Nederländerna
framträdde med utsatt årtal, tryckort och tryckarens
namn, var Dionysii de Leuwis Speculum
conversionis peccatorum, tryckt 1473 i Aalst i
Östflandern, af Dierik (Dirk) Martens. Han betjenade
sig af ett egendomligt holländsk-gotiskt typsnitt
med skarpa kanter, senare af en hel-gotisk och
slutligen af en vacker latinsk stilart. Redan
före honom lär dock en Johann af Westfalen
(1464) hafva tryckt en bok i Aalst. Inom kort
uppträdde den nya konsten i Utrecht (1473)
och Löwen (1474). Antwerpen (från 1476)
öfverflyglade snart alla landets öfriga tryckerier
och åtnjöt i början af 1550-talet, knappt 20 år
efter Martens’ död, så stort anseende, att
Europas förnämste lärde dit skickade sina
manuskript till tryckning. Martens tryckte i
Antwerpen från 1476, och bland hans efterföljare
märkas bl. a. Mathias van der Goes (1482–94),
Gerhard Leew (1484–92) och Nikolaus de Grave
(1500) m. fl. I 16:de årh. intogs främsta
rummet af Kristoff Plantins tryckeri, hvilket för sin
storlek och sina praktfulla alster kallades
"verldens åttonde underverk". I Brügge och
Brüssel upprättades tryckverkstäder 1476. På det
senare stället gjorde sig den rhenska karakteren
gällande, särskildt den i Kölns tryck brukliga.
Gouda och Delft följde 1477, Haarlem och
Leiden 1483, Amsterdam 1500, Haag 1518.
Märkvärdig är den s. k. Dortrecht-bibeln
(1686, fol.), ett af Hollands vackraste
typografiska minnesmärken. Leiden och Amsterdam
hafva blifvit ryktbara genom
boktryckarefamiljen Elzevir (1592–1680), hvars alster,
synnerligast upplagorna af grekiska och romerska
klassiker, ännu ega högt värde för sin
korrekthet och sitt prydliga tryck.
e) Schweiz erhöll sin förste press i köpingen
Beromünster, i Aargau, 1470 genom Elias
von Lauffen, som der tryckte en bibelordbok
(Mammotrectus). Gering, som deltog i
grundandet af det första tryckeriet i Paris (se ofvan),
lär hafva kommit från Beromünster, der han
varit Lauffens biträde. Snart höjde sig Basel
till stor betydelse såsom tryckort. Den förste
schweiziske tryckare, som utsatte namn och årtal,
var Bernh. Richel (1474–86), i Sassenspiegel
(1474). Basels berömdaste tryckare blef dock
Joh. Froben (1491–1527). Många af hans
titelinfattningar och randprydnader äro skurna af
Hans Holbein. Efter Basel följde Genève
(1478) och Zürich (1504). Den sistnämnde
stadens mest betydande tryckare var Kristoff
Froschauer, mest berömd genom sina 21 olika
bibelupplagor. Han tryckte äfven
reformatorernas flesta verk. Inom kort följde
anläggandet af officiner i Aargau (1511) och Bern
(1525). I Serrière, nära Neuenburg, trycktes
1535 den af Olivetan till franskan öfversatta
valdens-bibeln ("La bible de Serrière"). Flere
kantoner (såsom Wallis, Zug, Solothurn m. fl.)
erhöllo först under 17:de, andra (t. ex. Ticino,
Thurgau, Glarus) under 18:de årh. egna
tryckerier. F. n. eger Schweiz sin största
tryckerianstalt i Einsiedeln (Schwyz), der bröderna
Benziger 1874 sysselsatte 712 arbetare.
f) I Ungern infördes den typografiska konsten
1472 af Mattias Corvin, först i Ofen, der den
införskrifne tysken Andreas Hess 1473 tryckte
sin högst sällsynta Chronica hungarorum.
1558–93 funnos omkr. 70 orter med tryckpressar.
g) Såsom den engelska tryckkonstens fader
räknas William Caxton (d. 1491), hvilken i Köln
tryckte en öfversättning af en fransk
sagosamling, Recueil des histoires de Troyes (1471).
Genom samme Caxton fick England snart en
inhemsk press i en till Westminster abbey
hörande sidobyggnad. 1474 utgick derifrån den
första i England tryckta boken, The game and
playe of the chesse. Caxtons första med
årtal försedda boktryck bär året 1477. Nästan
samtidigt med honom framträdde John Lettou
(1480–81); men båda öfverflyglades snart af
Wynkyn de Worde (1492–1534) från
Lothringen, hvilken är att betrakta såsom den förste
förbättraren af det engelska typsnittet. Oxford
fick sannolikt genom Theodor Rood (Rudt), från
Köln, och Thomas Hunte redan 1478 sin förste
tryckpress; från åren 1486–1517 äro dock inga
Oxford-tryck kända. S:t Albans abbot-stift
egde redan 1480 ett tryckeri, hvilket efterlemnat
6 inkunabler. Englands öfrige städer fingo först
under 1500-talet egna pressar: York 1509,
Cambridge 1511 o. s. v. – Skotland erhöll
sin första tryckanstalt i Edinburgh genom
Welter Chepman och Andrew Myllar (1507),
och Irland i Dublin genom Humphrey Powell
(1551–66).
h) Äfven i Spanien var det genom tyskar,
som boktryckarekonsten infördes. Den första
spanska boken, en samling dikter till den hel.
jungfruns ära, trycktes i Valencia 1474. De
förste namngifne tryckarna voro Lambert
Pelmart (1476–94) och Alfonzo Cordova, en
astronom från Sevilla. Efter Valencia följde
Saragossa (1475), Sevilla (1477),
Barcelona (1478), Salamanca (1481 eller 1485).
Utom dessa funnos före 1500 tretton andra
tryckerier. Ryktbarast var på sin tid Arnold de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
