Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 743-744 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blåsmaskin l. Blåsverk - Blåmässe-dagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Principen för bådas konstruktion är, att en
botten, kanna, rör sig upp och ned inuti en
väl svarfvad tackjerns-cylinder och medelst denna
rörelse komprimerar den i cylindern varande
luften samt utpressar den genom en ventil.
Genom andra ventiler insläppes åter ny luft i
cylindern. Vid de enkelverkande blåsmaskinerna
komprimerar kannan luften endast under sin
rörelse åt ena hållet; vid de dubbelverkande
deremot utöfvar hon sin funktion under båda
rörelserna. De enkelverkande maskinerna hafva
alltid stående cylindrar, de dubbelverkande än
stående, än liggande. Vid de under senare
åren för bessemerverken införda hastigt gående,
dubbelverkande blåsmaskinerna, med hvilka en
mycket stark luftkomprimering kan åstadkommas,
äro cylindrarna vanligen liggande. Då, såsom
ofvan nämnts, de enkelverkande maskinerna
utpressa luft endast under den ene delen af
slaget – hvaraf följer, att blästerstrålen afbrytes
under kannans tillbakagående –, brukar man,
för att hålla luftströmmen så jämn som möjligt,
hafva minst tre cylindrar jämte hvarandra med
alternerande rörelse. Ej häller vid de
dubbelverkande maskinerna kan – äfven om det
finnes tvänne cylindrar med alternerande rörelse –
förhindras, att en minskning i blästerns pression
uppkommer, då kannan vänder. För att genom
luftens egen elasticitet utjämna dessa
oscillationer ställer man i allmänhet cylindrarna i
förbindelse med en större reservoar af plåt eller
tackjern, den s. k. väderladan, hvarifrån
blästern ledes vidare till ugnen. Om maskinerna
skola kunna fullgöra sitt arbete väl och ej
hastigt utsättas för att blifva utslitna, måste de
vara mycket omsorgsfullt uppsatta på en stadig,
väl murad grund, hvarpå de tackjernsstolar stå,
på hvilka cylindrarna hvila. Kannornas rörelse
åstadkommes medelst vefstakar, som genom en
vefsläng stå i förbindelse med motorn
(vattenhjulet). Vid liggande dubbelverkande
blåsmaskiner, som drifvas med ånga, är förbindelsen
med motorn ändå enklare.



Ofvanstående figur är en konturteckning af
en enkelverkande 3-cylindrig blåsmaskin. A är
grunden, som har tre murade fördjupningar för
att lemna plats för vefslängens, B, B, rörelse;
C, C äro de båda kugghjul, genom hvilka
vefslängen står i kommunikation med

vattenhjulsaxeln, D, E är en del af vattenhjulet. F, F, F
äro de tre vefstakarna, som i den ene änden
medelst lager äro fästa vid vefslängens trenne
slängar, och i den andre vid kannorna G, G, G,
med sina ventiler, H, H, H, genom hvilka,
under kannornas nedgående, luft insläppes i
cylindrarna, K, K, K. Genom andra ventiler, L, L, L,
insläppes den komprimerade luften i
väderlådan M, hvarifrån den genom röret N och den
der vidtagande blästerledningen föres vidare
till ugnen.

De enkelverkande blåsmaskinerna, hvilka äro
lättare att sköta och hålla i stånd, begagnas i
allmänhet vid sådana bruk och masugnar, der
inga synnerligen invecklade maskiner finnas, som
fordra annan tillsyn, än hvad arbetarna kunna
lemna. Vid verk, som drifvas med ånga, vid
bessemerverk o. s. v., der andra apparater
finnas, som fordra särskild tillsyn, använder man
oftast de dubbelverkande blåsmaskinerna.

Cylinderblåsmaskiner nyttjas, såsom ofvan
antydts, då man är i behof af en starkt
komprimerad bläster, såsom i masugnar,
stångjernshärdar, bessemer-konvertrar o. s. v. Till
kupolugnar, klensmedshärdar o. d., der man har
behof af stora qvantiteter bläster, men ej är
angelägen om någon hög pression derå, begagnar
man s. k. fläktar eller ventilatorer, hvilka
bestå af en kåpa af tackjern (till sitt yttre
någorlunda liknande en på kant ställd ost), midt
i hvilken finnes en mycket hastigt roterande
axel, på hvilken sitta tvänne i periferien mot
hvarandra lutande skifvor, som medfölja axeln
i hans rörelse. När dessa skifvor hastigt
rotera, insuges luft genom ett par i kåpans
väggar omkring rotationsaxeln befintliga hål samt
drifves mot periferien, der den, till en viss grad
komprimerad, utströmmar genom en öppning, som
är förenad med blästerledningen. – Under de
senare åren har ett annat slags blåsmaskiner,
grundade på ungefär samma princip som
fläktarna och kallade Root’s rotary blower,
vunnit mycket insteg inom industrien, emedan
de med fläktarnas egenskap att lemna en
kontinuerlig luftström förena cylindermaskinernas
företräde att ganska starkt komprimera luften.

Sverige har ej i väsentlig mån bidragit till
utvecklingen af blåsmaskinernas konstruktion;
deremot torde man med fog kunna påstå, att
vårt land bättre och tidigare än andra vetat
att begagna sig af den bränslebesparing, som
inom jernhandteringen kan vinnas genom
användning af bläster. Särskildt gäller detta vid
den operation, som kallas jernets vällning,
hvilken vid nästan alla våra större jernverk
redan länge bedrifvits i s. k. gasvällugnar,
hvilka med andra väsentliga fördelar äfven
förena den, att bränslets förbränning sker
medelst bläster. Derigenom är man i stånd att
fullkomligt reglera lufttilloppet, så att ej, såsom
i de i utlandet ännu så allmänne dragugnarna,
en hel mängd afkylande luft onödigt passerar
genom ugnen. C. A. D.

Blåsmässe-dagen, allmogens benämning på
S:t Blasii dag (d. 3 Febr.). Man trodde
nämligen förr, att, om blåst inträffade på nämnde
dag, blåsigt väder skulle råda under hela den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>