Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bleksot l. Kloros - Blenda (Blända) - Blende, Zinkblende l. Sfalerit - Blenheim l. Blindheim - Blenker, Ludwig - Blenniops, zool. Se Tångsnärta - Blennius, zool. Se Skyggfisk - Blentarp - Bles, Hendrik - Blessera (Fr. blesser), såra. Jfr Blessyr - Blessington, Margaret - Blesson, Johann Ludwig Urban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänt jern och jernpreparat med den största
fördel. Jhm.
Blenda (Blända), hjeltinna i en småländsk
folksägen, enligt hvilken hon i spetsen för en skara
Värendsqvinnor nedgjorde en dansk här, som
infallit i Småland. Sedan männen, för få till
motstånd, lupit till skogs, skall B. jämte några
andra qvinnor hafva tillagat en ståtlig måltid
för danskarna, och när derefter gästerna,
tyngda af välfägnaden, lågo i sin djupa sömn, skola
värdinnorna – förstärkta af andra qvinnor, som
hållit sig gömda i närheten – hafva anställt
ett sådant mördande på danskarna, att endast
några få af dem kommo med lifvet till sitt land
igen. I sammanhang med denna bragd sätter
sägnen uppkomsten af den s. k. "Värnsrätten"
("Värends härads rätt"), enligt hvilken
Värendsqvinnorna hade samma arfs- och gifto-rätt som
männen samt rätt att på sin bröllopsdag färdas
till kyrkan med väpnadt följe. I samband
dermed stod ock seden att bära ett bälte eller
skärp, hvilket, ända in i senare tider, under
namn af "fält-tecken", utgjorde en del af deras
drägt. Man har förlagt B:s bedrift, om hvilken
inga historiska vittnesbörd finnas, till midten af
1100-talet, då den danske konungen Sven Grade
härjande inbröt i Småland, men med förlust
måste draga sig tillbaka. – Sägnen om B. är
poetiskt behandlad af bl. a, E. J. Stagnelius.
Äfven till operan "Blenda", med text af L.
Josephson och E. Wallmark samt musik af P. A.
Ölander, är ämnet hemtadt ur denna saga.
Blende, Zinkblende l. Sfalerit, miner.,
en i mineralriket förekommande förening af zink
och svafvel, till sammansättningen motsvarande
formeln Zn S. Detta mineral är en vigtig
zinkmalm och den enda vi ega i vårt land.
Blendet förekommer ofta kristalliseradt, men
bildar vanligen massor af otydligt utbildade
kristaller. Färgen är olika hos olika sorter:
de renaste äro gula och genomskinliga, de
vanligare och orena äro ogenomskinliga, bruna eller
svarta. Zinkblendet är olikt de flesta andra i
naturen förekommande svafvelmetallerna deri,
att det ej har metallglans, utan diamantartad
glans. Dess egentliga vigt är 3,5–4.
Zinkblende är ett ganska allmänt mineral. I ovanligt
stor mängd förekommer det hos oss i socknarna
Lerbäck (Örebro län) och Godegård
(Östergötlands län). Öfriga fyndorter äro Falun,
Garpenberg, Vester- och Öster-Silfberg m. fl.
Såsom malm är zinkblendet af mindre värde än
galmeja. P. T. C.
Blenheim l. Blindheim, by i Bajern, vid
Höchstädt. Fransmännen besegrades der d. 13
Aug. 1704 af Marlborough, som derför af
drottning Anna fick ett praktfullt slott,
Blenheim-house, nära Woodstock i Oxfordshire.
Blenker, Ludwig, tysk revolutionsman, f.
1812 i Worms, inträdde vid 20 års ålder i den
bajerska legion, som följde konung Otto till
Grekland, tog 1837 afsked som löjtnant,
försökte sig någon tid på medicinska studier, men
slog sig snart ned som vinhandlare i sin
födelsestad. Efter tilldragelserna i Febr. 1848
blef han öfverste för borgarebeväpningen
derstädes, kastade sig 1849 in i den
pfalzisk-badensiska revolutionsrörelsen, fick befälet öfver
de upproriske i Pfalz och ryckte till sig flere
platser der i landet. Men efter att hafva
misslyckats i sitt anfall på det befästa Landau
måste han för att undkomma de inryckande
preussarna draga sig undan till Baden, der han
fäktade mot regeringstrupperna, men hvarifrån
han inom kort nödgades fly till Schweiz. I
Sept. 1849 utvisades han derifrån och
emigrerade derefter till Nord-Amerika. Vid det
nord-amerikanska krigets utbrott, 1861, blef han
öfverste i Nordstaternas armé, hvars återtåg han
betäckte efter slaget vid Bull Run. Han
befordrades derefter till brigadgeneral och
kommenderade i denne egenskap en division af
Potomac-armén, hvarpå han beordrades till vestra
Virginien, der han deltog i striden vid Cross Keys
(1862). 1863 afskedades han från sin tjenst och
dog s. å.
Blenniops, zool. Se Tångsnärta.
Blennius, zool. Se Skyggfisk.
Blentarp, socken i Skåne, Malmöhus län,
Torna härad. Arealen 4,910 hekt. (9,947 tnld).
45 1/2 mtl. 1,884 innev. (1876). Annex till Söfde,
Lunds stift, Färs kontrakt.
Bles, Hendrik met de, nederländsk
målare, f. omkr. 1485, var en af dem, som
upphöjde landskapsmåleriet till en egen,
sjelfständig konstgren. (De heliga figurerna i taflan
behandlade han oftast mer eller mindre som
staffage.) Man känner icke hans dödsår, ja icke
ens hans verkliga namn, ty "met de B." ("med
hvita pannlocken") är endast ett binamn. Man
har förmodat, att han är identisk med den
Herry de Patenier, som 1535 inträdde i
Antwerpens målaregille. Till följd af sitt
monogram, en liten uggla, blef han uti Italien, der
han vistades en längre tid, kallad Civetta. De
flesta större gallerier och privatsamlingar i
Europa ega arbeten af honom.
Blessera (Fr. blesser), såra. Jfr Blessyr.
Blessington [blässinstön], Margaret, född
Power, grefvinna af B., engelsk
romanförfattarinna, f. 1789 på Irland, d. 1849 i Paris, gjorde
flere resor på kontinenten och blef derunder i
Genua bekant med lord Byron, hvars ifriga
försvararinna hon sedermera alltid var. Bland
hennes arbeten märkas Conversations with lord
Byron (1834), hvari hon öppet uppträdde till
hans försvar, Desultory thoughts and reflections
(1839) samt en stor mängd noveller och
berättelser, hvilka, i en något bred, men liflig och
smakfull stil för det mesta skildra de högre
samhällsklassernas lif. Bland dessa berättelser
märkas The victims of society (1837), The governess
(1839; "Guvernanten", 1842), Memoirs of a
femme de chambre (1846; "En kammarjungfrus
memoirer", 1851) och Country quarters (1850,
"En inkvartering i landsorten", 1853). B:s
arbeten finnas till en del utgifna i Tauchnitz’
"Collection of british authors."
Blesson, Johann Ludwig Urban, tysk
militärskriftställare, f. 1790 i Berlin, deltog 1815
i de båda tågen till Frankrike och utnämndes
1818 till lärare vid allmänna krigsskolan i
Berlin. Från 1839 till sin död, 1861, var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
