- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
657-658

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blanc, Jean Joseph Louis - Blanc, Auguste Alexandre Philippe Charles - Blanca - Blanca, svensk drottning. Se Blanche - Blanca af Katilien. Se Blanche - Blanc d'Espagne l. Blanc de fard - Blanc fixe, permanenthvitt, patenthvitt, barythvitt - Blanchard, François - Blanchard, Pierre - Blanchard, Henri Louis - Blanchard, Henri Pierre Léon - Blanchard, Edvard Leman - Blanche, ett biljardspel, Jfr Biljard - Blanche, Blanca af Katilien - Blanche l. Blanka (Blanca)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han icke att skrifva sådan, ty 1870–71 utgaf
han Histoire de la révolution de 1848 och
behandlade åtskilliga politiska frågor af vigt i
Questions d’aujourd’hui et de demain (1873) och
Politique (1874).

2. Blanc [blang], Auguste Alexandre
Philippe Charles,
den föregåendes broder,
fransk konstskriftställare och kopparstickare, f.
1815 i Castres (Tarn), var 1848–52 direktör
för inrikesministeriets afdelning för de sköna
konsterna, grundade 1859 "La gazette des
beaux-arts", hvars redaktör han fortfarande är, och
blef 1868 medlem af Institutet. Bland hans
många högst värdefulla arbeten nämna vi här
endast Histoire des peintres français au XIX
siècle
(1845), Histoire des peintres de toutes les
écoles
(1849–75, häft. 1–602), L’oeuvre complet
de Rembrandt
och Grammaire des arts du
dessin
(1867).

Blanca, katolskt helgon, var slafvinna i Lyon
och led martyr-döden under Marcus Aurelius.

Blanca, svensk drottning. Se Blanche.

Blanca af Kastilien. Se Blanche.

Blanc d’Espagne [bla’ng despanj] l. Blanc
de fard,
kem., sminkhvitt, perlhvitt, kallas
hvitt smink, bestående af basiskt klor-vismut
eller basiskt vismut-nitrat. P. T. C.

Blanc fixe [blang], permanenthvitt,
patenthvitt, barythvitt,
en hvit målarefärg, som
består af bariumsulfat och framställes genom
fällning af bariumsalter med svafvelsyra. Detta
färgämne kommer i handeln i degform ("en pâte"),
emedan det efter torkning ej lätt låter fördela
sig. I luften och i ljuset är det oföränderligt
samt angripes hvarken af baser eller syror.
Det nyttjas såsom vattenfärg för tapeter och vid
korttillverkning m. m. samt tillsättes stundom
pappersmassa, för att denna må blifva
hvitare och tyngre Det blandas äfven med
blyhvitt. P. T. C.

Blanchard [blangjar], François, fransk
luftseglare, f. 1753 (1738?), sysselsatte sig redan
från barndomen med mekaniska funderingar,
särskildt med konsten att flyga. 1784 uppsteg han
för första gången i en luftballong. Året derpå
väckte han ett ofantligt uppseende genom den
ballongfärd, som han (d. 7 Jan.) i sällskap med
amerikanen Jeffries företog från Dover till
Calais. Efter en färd af endast 2 timmar och 32
minuter kommo de lyckligt på fast mark, dock
först efter att hafva nödgats utkasta alla sina
saker, t. o. m. en del af kläderna, för att ej falla
i hafvet. I allt lär B. hafva företagit 66
luftresor. Efter hans död, 1809, fortsatte enkan
ballongfärderna, men omkom i Paris 1819, då
hon en gång ville visa publiken ett fyrverkeri
i luften. Ballongen antändes nämligen och
störtade ned.

Blanchard [blangsjar], Pierre, fransk
författare, f. 1772, d. 1836, var en lång tid
bokhandlare och grundlade sedan en anstalt, som
han kallade "Elysée des enfants". Af hans
arbeten, hvilka utkommo i flere upplagor, må
nämnas Bibliothèque des enfants (1795), Le Buffon
de la jeunesse
(1801) och Le trésor des enfants
(1802; öfversatt på svenska 1827, under titeln

"Barns skattkammare", och 1851, under titeln
"En dygdig barndom").

Blanchard [blangsjar], Henri Louis, fransk
musikskriftställare och komponist, f. 1787, d.
1858, var musikdirigent vid "Variétés" (Paris)
och andra teatrar, skref en mängd populära
vådevillsånger, operetten Diane de Vernon samt
gedigna kritiska uppsatser för flere
musik-tidningar. A. L.

Blanchard [blangsjar], Henri Pierre Léon
Pharamond,
fransk målare och illustratör, f.
1805, d. 1874, hemtade från sina vidsträckta
resor i Spanien, Afrika, Mejico, Tyskland och
Ryssland ämnena till sina många taflor och
teckningar. Han gjorde sig emellertid mest känd
genom sina illustrationer till en mängd verk, bl.
a. Itinéraire etc. de Paris à Constantinople
(1855).

Blanchard [bla’ntjörd], Edvard Leman,
engelsk teaterförfattare, f. 1820, son af den som
skådespelare berömde William B., redigerade
först Chambers’ "London journal" och utgaf
en del handböcker, berättelser m. m., såsom
Bradshaw’s descriptive railway guides o. a.
Sedermera har han för teatern skrifvit omkr. 80
stycken, af hvilka de flesta spela inom
fé-verlden och tillhöra de i England så omtyckta
"jul-farcerna". B. utgaf under 21 år Drury-lane
christmas annuals
och har på senare tider
varit medarbetare i "Daily telegraph."

Blanche, ett biljardspel. Jfr Biljard.

Blanche [blangsch], Blanca af Kastilien,
fransk drottning, f. 1188, var dotter af Alfons
VIII af Kastilien och gift med den franske
konungen Ludvig VIII. När hennes gemål under sitt
korståg mot albigenserna öfverraskades af
döden (1226), öfvertog hon ledningen af riket och
styrde det med sällspord kraft i nio år, tills
hennes son, Ludvig den helige, hunnit myndig
ålder. För andra gången vakade Blanche öfver
Frankrike, när Ludvig den helige gjorde sitt
olyckliga korståg mot Egypten (1248) –
hvilket företag hon lifligt afstyrkt – och under
hans derpå följande vistelse i Syrien, och hon
skydde då inga svårigheter för att kunna skicka
sin son hjelp i penningar och folk. Det var
hennes frånfälle, 1252, som mer än något
annat förmådde Ludvig att återvända hem. Med
ett klart förstånd och praktisk duglighet
förenade B. en varm gudsfruktan, men förlorade
sig aldrig i sådant lågande svärmeri som sonen,
på hvilken hon inympade sin regentförmåga och
sin religiositet. Om hennes kärlek till denne
och om hennes höge sedlige ståndpunkt vittna
följande ord, som hon ofta förde på sina
läppar: "Jag älskar dig öfver allt i verlden, och
dock skulle jag hällre önska, att du vore död,
än att du beginge en dödssynd."

Blanche [blangsch] l. Blanka (Blanca),
svensk drottning, dotter af grefve Johan af
Namur, förmäldes 1335 med den nittonårige konung
Magnus Eriksson och kröntes i Juli 1336 i
Stockholm. Berättelserna från hennes egen tid veta
intet om den svarta beskyllning, som först Stora
rimkrönikan och derefter äldre och nyare
historieskrifvare lagt henne till last, nämligen att hon
skulle hafva förgifvit sin son Erik (XII). Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free