Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björlin, Gustaf - Björling, Carl Olof - Björling, Emanuel Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigsbildning (1872; belönad med
Krigsvetenskaps-akademiens silfvermedalj), Bilder ur
Sveriges krigshistoria (1876) samt romanerna En
framtidssaga och Carl Svenske (s. å.).
1. Björling, Carl Olof, biskop, föddes i
Vesterås d. 16 Sept. 1804. Sedan han erhållit
undervisning vid Gefle trivialskola och
gymnasium tog han 1822 studentexamen i Upsala,
der han 1829 blef filos. kandidat, 1830 filos.
magister och 1833 teol. kand. Sistnämnda år
befordrades han till gymnasii-adjunkt i Gefle.
1839 tog han teologie licentiat-examen, blef
1840 prest och utnämndes s. å. till lektor i
historia vid nyssnämnda läroverk, vid hvilket
han i tre år (1843–46) var rektor. 1844 blef
han teol. doktor. 1846 utnämndes han till
kyrkoherde i Arboga, 1847 till kontraktsprost,
1852 till domprost i Vesterås och 1866 till
biskop i Vesterås stift. – Åren 1850–65 var
han fullmäktig i presteståndet och hade under
de fleste af dessa riksdagar plats i lag- och
ekonomie-utskotten. 1852 blef han ledamot af
handboks- och katekeskomitén. Vid kyrkomötena
1868 och 1873 var han till städes såsom
sjelfskrifven ledamot.
Både i kyrkliga och politiska frågor har B.
städse hyst konservativa åsigter, hvilka han
ock, då anledning dertill gifvits, öppet och
varmt uttalat. Främsta rummet bland hans
tryckta skrifter intager Den kristliga
dogmatiken enligt lutherska kyrkans bekännelseskrifter.
I (1866), II. 1. (1869), II. 2. (1872), II. 3.
(1875) – ett arbete, som vittnar om mycken
beläsenhet och som väckt uppmärksamhet ej
allenast i Sverige, utan äfven i utlandet.
Författaren står med sin vetenskapliga sträfvan midt i den
tyskkyrkliga utvecklingen. Han är strängt
konfessionel, har rönt inflytande af lutherska
kyrkans gamle konstituerande ortodoxe
dogmatici, men intager dock en sjelfständig plats
vid sidan af de nyare konfessionelle teologerna,
särskildt Thomasius och Philippi. Närmast i
betydenhet komma Förslag till omarbetning af nu
gällande katekes, förordadt af presteståndet
riksdagen 1850 (1851), och Lindblomska
katekesförklaringen i förkortad form (1871, 2:dra uppl.
1876). För öfrigt har B. utgifvit
synodaluppsatser, såsom Den praktiska teologiens begrepp
(1856), Om den nuvarande predikande
lekmannaverksamheten (1873), predikningar m. m.
2. Björling, Emanuel Gabriel, skolman,
matematiker, föddes i Vesterås d. 2 Dec. 1808,
blef student i Upsala 1826 och filos. magister
1830. Året derpå blef han lärare vid Hillska
uppfostringsanstalten å Barnängen, der han
qvarstannade till 1840, ehuru han 1836 blifvit
utnämnd till docent i mekanik vid Upsala
universitet. Under sin femåriga läraretid vid
universitetet utvecklade han en liflig vetenskaplig
verksamhet. 1845 utnämndes han till lektor i
matematik vid Vesterås gymnasium. Der
verkade han i 27 år som lärare, under en längre
tid derjämte äfven som rektor, och ansågs med
allt skäl såsom en af vårt lands mest
framstående pedagoger. Död i Vesterås d. 3 Nov. 1872.
B. började sin författareverksamhet med en
Geometri (1831, 2:dra uppl. 1833), utgörande tillägg
till och förändringar uti Euklides’ bekanta
geometriska verk. 1840 utgaf han Allmän
proportionslära med tillämpning på geometrien in
plano (2:dra uppl. 1845). Äfven hans siste
matematiske uppsats, Om de reguliera
polyedrarna (i "Matematisk tidskrift" 1870), rörde sig
inom geometrien. På aritmetikens område
utgaf han elementarafhandlingar om aritmetiska
bråk (1832, 2:dra uppl. 1837) och 1850
Förändringar och tillägg vid v. Zweigbergks lärobok
i räknekonsten (3:dje uppl. 1861). Men det är
egentligen genom sin Algebra (1832, 9:de uppl.
1872–75), som B. verkat reformerande. Denna
läroboks förtjenster ligga deri, att Björling i
henne införde de af den franske matematikern
Cauchy i "Cours d’analyse" (1823) antagna
beteckningarna och definitionerna samt i öfrigt sökte
iakttaga matematisk stränghet. I hela Europa
var B. i lång tid nästan den ende, som inom
elementaralgebran tillämpade Cauchys åsigter;
han kompletterade ock den franske
vetenskapsmannen i några undersökningar, i hvilka denne
kommit till ett mindre lyckligt resultat.
Derför skola utan tvifvel hans i "Vetenskaps-akademiens
handlingar" intagna 5 afhandlingar
(1845–47, 1852) om betydelsen af tecknen
xy, log x, sin x m. fl. komma att intaga ett
rum inom matematikens historia. De finnas till
väsentlig del införda i Grunerts "Archiv der
mathematik und physik" (1847–48), och de af
B. i dem uttalade åsigterna godkände Cauchy
i sina berömda "Exercices d’analyse". B:s
afhandling Om de algebraiska qvantiteterna och
rätta sättet för deras framställning (i ett
skolprogram 1858) äfvensom afhandlingen Om
principalpotenser och principallogaritmer (i
"öfversigten af K. vet.-akad:s handl." 1852) stå i nära
sammanhang med nyssnämnda afhandlingars
principer. Inom eqvationsteorien finnas tre
afhandlingar af B. (om rötterna till tredje och
fjerde gradens eqvationer samt ett sätt att
algebraiskt solvera vissa arter af eqvationer af
hvilken grad som hälst, 1850 och 1852).
I läran om serier skref han, utom den elementära
i algebran, 8 afhandlingar, intagna i Upsala
Vetenskaps-societets "acta" samt i "K. vet.-akad:s
handl." äfvensom i Grunerts "Archiv" (1846–56).
Likaledes finnas inom differential- och
integral-räkningen (inclusive
differentialeqvationer och elliptiska funktioner) åtminstone 8
afhandlingar af honom utgifna (1842–68). I
mekanik utgaf han två afhandlingar, om rörelsen af
ett revolutionssolidum kring en punkt på dess
axel i följd af en hastig stöt (akad. afh. 1834) och
om en kulas rörelse på en rät cylinder, då man
fäster afseende vid friktionen och luftens
motstånd (1840). Utom nämnda skrifter utgaf B.
1833 brochyren Om uppfostringsskolan å
Barnängen, i hvilken han framhöll denna skolas
ställning i förhållande till hennes engelske
förebilder och bemötte det från flere håll uttalade
klandret i afseende på hennes lärometod, samt
1851 (3:dje uppl. 1854) Några underrättelser
om ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i
Stockholm – en anstalt, till hvars utveckling han
mycket bidragit. L. V. A, 1850. F. W. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
