Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjelinski, Vissarion Grigorjevitsch - Bjelk, zool. Se Björkna - Bjelke - Bjelke - Bjelkenstjerna, Hans Klasson - Bjelkenstjerna, Klas Hansson - Bjelklag, byggnadsk. Se Entablement - Bjellerup - Bjélo Osero - Bjelopolje - Bjelostok, stad i Ryssland. Se Bialystok - Bjelovjesje puschta. Se Bialovicz-skogen - Bjeluka Gora, centralpunkten i Altai-bergen. Se Altai - Bjelzy - Bjerby - Bjeresjö - Bjerka - Bjerkander, Klas - Bjerkén, Pehr af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spridda bladet "Fosterländska memoarer" och
kämpade med ifver för att ådagalägga de ryska
samfundsförhållandenas olämplighet för humana
och liberala regeringsprinciper. Han
understöddes dervid kraftigt af Herzen och
Dostojevski, hvilka arbetade i samma tidning. 1847
blef han medarbetare i tidningen
"Sovremennik", der hans verksamhet dock ej blef långvarig.
Rörelserna 1848 öppnade regeringens ögon för
den inhemska pressens verksamhet, och midt
under de deraf härflytande förföljelserna mot hans
vänner dog B. sjelf, 1848. Han var en
ypperlig stilist. Såsom kritiker underordnade han
städse det estetiska under det politiska.
Bjelk, zool. Se Björkna.
Bjelke, en i fyrkant uppbilad trädstam med
qvadratisk eller rektangulär genomskärning.
Längden vexlar mellan 5,93 och 14,84 m. (20
och 50 f.) och tjockleken mellan 1,78 och 3,4
decim. (6 och 11,5 tum). Af byggnadsbjelkar –
hvilka merendels äro af tall, sällan af gran –
särskiljas efter dimensionerna tre slag: grofva,
ordinära och handbjelkar. Till skeppsbyggnad
använder man i synnerhet bjelkar eller, som
de af skeppsbyggare äfven kallas, balkar af ek.
I trävaruhandeln betalas bjelkar efter stycke,
sträckfot eller kubikfot. – Ett bjelkträd skall,
enligt 1874 års utsyningsförordning, vid 7,13 m.
(24 f.) höjd från roten hålla minst 4,16 decim.
(14 tum) i genomskärning. C. A. T. B.
Bjelke, svensk, dansk och norsk adlig ätt.
Se Bielke.
1. Bjelkenstjerna, Hans Klasson, amiral,
tog sig namnet B. efter sitt adliga vapen. Han
tillhörde en slägt (den s. k. Årstadslägten), af
hvilken flere medlemmar beklädt höga befäl
inom flottan, och äfven han egnade sig åt
sjötjenst. 1600 befordrades han till underamiral.
Två år derefter blef han utnämnd till
häradshöfding, men stannade fortfarande qvar vid
flottan, der han 1611 fick amirals-grad. S. å. blef
han riksråd, och 1615 befälhafvande amiral i
Stockholm (s. k. holm-amiral). Dog 1620. B.
utmärkte sig företrädesvis 1599, då han låg i
fejd med de kapare, som vid den tiden oroade
seglatsen i Östersjön, och 1611, under det s. k.
Kalmarkriget, då han fördref danskarna från
deras befästa läger vid Grimskär.
2. Bjelkenstjerna, Klas Hansson, den
föregåendes son, friherre, amiral, f. 1615, upptog
sina fäders yrke och blef sjöman samt var
derjämte ofverhofmästare hos Karl X Gustaf,
medan denne var arffurste. Som skeppsmajor slogs
han, 1644 under Flemings befäl, med heder mot
danskarna vid Femern, deltog s. å. i den
äfventyrliga reträtten ur Kielfjorden, der den danska
flottan innestängt den svenska, och blef för sitt
välförhållande amiral-löjtnant. 1652 upphöjdes
han i friherrligt stånd, med några byar i
Pyhäjoki till friherreskap, kallades 1653 till
riksråd och utnämndes 1654 till amiral. I denne
egenskap anförde han, under 1657 års krig med
Danmark, en betydlig eskader, som tappert höll
stånd mot den danska flottan. I det ryktbara
slaget i Öresund 1658 stod den andra linien
under B:s befäl, hvarvid han visserligen
lyckades tvinga den holländske amiralen de Witt
att stryka flagg, men led sjelf svåra förluster.
Under 1659 års sjökampanj blef han sårad och
dog 1662 till följd deraf.
Bjelklag, byggnadsk. Se Entablement.
Bjellerup, socken i Skåne, Malmöhus län,
Torna härad. Arealen 984 hekt. (1,993 tnld).
15 5/16 fm. mtl. 339 innev. (1875). Annex till
Stora Råby, Lunds stift, Torna kontrakt.
Bjélo Osero ("Hvita sjön"), fiskrik insjö i
ryska guvern. Novgorod. Arealen 1,120
qv.-kilom. (20,3 qv.-mil). Upptager floden Sjeksna.
Bjelopolje, stad i ryska guvern. Charkov,
vid floderna Vira och Kriga. 12,180 innev.
(1869). Betydliga bränvinsbrännerier.
Bjelostok, stad i Ryssland. Se Bialystok.
Bjelovjesje puschta. Se Bialovicz-skogen.
Bjeluka Gora, centralpunkten i Altai-bergen.
Se Altai.
Bjelzy, stad i ryska prov. Besarabien, vid
floden Reut. 6,030 innev. (1869). Stor
boskapsmarknad.
Bjerby, socken i Vestergötland, Skaraborgs
län, Viste härad. Arealen 1,142 hekt. (2,314
tnld). 11 ofm., 8 1/4 fm. mtl. 304 innev.
(1875). Annex till Särestad, Skara stift, Väne
kontrakt. – Inom B. socken finnes en mängd
grafställen från forntiden.
Bjeresjö. 1) Socken i Skåne, Malmöhus län,
Herrestads härad. Arealen 1,856 hekt. (3,759
tnld). 25 3/16 fm. mtl. 972 innev. (1875). B.
utgör jämte Hedeskoga ett regalt pastorat af
2:dra kl., Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt. Inom B. socken ligger godset Bjeresjöholm.
– 2) Socken i Malmöhus län, Bara
härad. Se Bjershög.
Bjerka, socken i Vestergötland, Skaraborgs
län, Skånings härad. Arealen 5,941 hekt. (12,034
tnld). 95 15/16 ofm., 82 9/10 fm. mtl. 1,334 innev.
(1875). Annex till Skara domkyrkoförsamling.
– Bjerka och Härlunda socknar hafva (fastän
officielt oriktigt) sedan 1781, då deras kyrkor
sammanbyggdes, betraktats som en enda socken,
kallad Bjerklunda.
Bjerkander, Klas, naturforskare, prest, f.
1735 i Bjerka socken vid Skara, prestvigdes
1761 och befordrades 1783 till kyrkoherde i
Gredbäck, der han dog 1795. Redan såsom
gymnasist började han, på uppmaning af
professor Hof, att föra dagböcker öfver allt
märkligt, som mötte honom i naturens rike, och han
fortsatte dessa anteckningar ända till sin död.
En otroligt stor mängd dylika anteckningar och
uppsatser (S. Ödmann uppger omkr. 100,000)
inlemnade han till åtskilliga tidningar och
tidskrifter, framför allt till Vetenskaps-akademiens
handlingar. I dessa finnas 49 afhandlingar af
hans hand. Redan såsom komminister invaldes
han till medlem af nämnda akademi.
Insektarten Pyralis Bjerkandriana är uppkallad efter
honom.
Bjerkén, Pehr af, kirurg, föddes i Stockholm
d. 2 Jan. 1765. Den tiden stod ännu icke
läkarekonsten, allraminst kirurgien, i något särdeles
stort anseende hos oss; men hon höll just på att
tillkämpa sig ett sådant, och bland de män, som
sökte förskaffa henne sina landsmäns aktning,
uppträdde äfven den unge B. Det är ej det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
