Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bille - Bille - Bille, dansk adlig slägt - Billeberga - Billender, sjöv. Se Bilander - Billing - Billing - Billing, Lars Teodor - Billinge - Billingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bille [bill], Fr. (Ital biglia), kula af sten,
marmor m. m.; elfenbensbåll till biljardspel.
Bille, en liten biflod till Elbe. Den skiljer
Holstein från Lauenburg och Hamburgs
område.
Bille, dansk adlig slägt, känd redan under
medeltiden (jfr Bilde). 1) Steen Anderson B.,
f. 1751, utmärkte sig 1797, som chef å fregatten
"Najaden", genom sin djerfva insegling i
Tripolis’ hamn och genom sin strid der med en två-
till tredubbelt större turkisk styrka. Den 2 April
1801 kommenderade han reserv-eskadern på
Köpenhamns redd, men kom icke i elden. 1807
var han chef för sjöförsvaret i Köpenhamn,
ledde flere kanonbåtsträffningar och ville icke
underteckna stadens kapitulation eller flottans
uppgifvande till England. 1803 hade han
blifvit deputerad i amiralitetet (1825 blef han förste
deputerad) och var såsom sådan själen i flottans
styrelse och den, hvilken flottans omskapning
förnämligast tillskrifves. 1831 blef han
statsminister och dog 1833. – 2) Steen
Andersen B., den förres son, f. 1797, blef löjtnant
1816 och var derefter ända till 1828 nästan
ständigt på resor i olika farvatten, 1820–25 i
fransk tjenst (hvarunder han bl. a. deltog i tåget
till Spanien 1823). 1845–47 förde han som
kapten korvetten "Galatea" på dess
verldsomsegling (hvilken resa han beskref 1849–51),
tjenade 1848–50 med utmärkelse i kriget mot
Tyskland och blef i Jan. 1852 marinminister.
I Dec. 1854 ställdes han jämte de öfrige
ministrarna inför riksrätt, men frikändes. 1856
utnämndes han till chef för flottans officerskår
och inspektör för flottan. 1860–63 var han å
nyo marinminister. 1864 blef han vice-amiral
och skickad till Kina för att ratificera
handelsfördraget (utgaf 1865 "Min rejse til China").
1868 lemnade han sina ämbeten med rang som
geheime-statsminister. – 3) Karl Steen
Andersen B., af en sidogren till den ursprungliga
slägten.B., föddes 1828, började 1851 redigera
"Middagsposten" och grundlade s. å.
"Dagbladet", som under hans ledning snart blef en af
Danmarks förnämsta tidningar. Han slöt sig till
den Ejder-danska politiken och tillhörde
1852–54 den häftigaste oppositionen, men blef
derefter anhängare af den konstitutionelle helstaten
och understödde med ifver den Hallska
ministèren äfven vid sådana åtgärder, som minst väckte
sympati hos folket. Efter fredslutet 1864
påstod han, att Kristian IX från legitimistisk
synpunkt saknade behörig rätt till kronan, enär
hans slägtingars nedläggande af sina anspråk
(1851–52) förutsatte Slesvigs bevarande åt
Danmark. Han blef derför anklagad för
högförräderi, men frikändes. B. har gjort sig
synnerligen förtjent om tidningsväsendets
utveckling i Danmark och om det kommunala
framåtskridandet (t. ex. angående ombildningen af
Köpenhamns polis- och brandväsende). 1872
sålde han "Dagbladet" och blef direktör i
Köpenhamns byggnadsbolag. Sedan 1861 har han
varit folketingsman och som sådan kraftigt
bekämpat venstern samt häfdat ämbetsmännens
oafhängighet och de andliga intressena. 1872
valdes han till "byråd" i Köpenhamn. E. Ebg.
Billeberga, socken i Skåne, Malmöhus län,
Rönnebergs härad. Arealen 2,038 hekt. (4,129
tnld). 17 7/8 fm. mtl. 1,655 innev. (1875). Jämte
Tirup utgör det ett regalt pastorat af 2:dra
kl., Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Billender, sjöv. Se Bilander.
Billing, Nord. mytol., fadern till Odens i
Håvamål omtalade älskarinna, hvilken i nämnda
dikt ej har annat namn än "Billings snöhvita
mö". Hos Saxo kallas hon Rinda (den
ofruktbara jordskorpan).
Billing, kontrakt i Skara stift, består af
socknarna Sköfde stads- och landtförsamling med
Ryd, Hagelberg, Kyrketorp och Vårfruhem;
Sventorp med Suntetorp och Forsby; Varnhem
(Skarke) med Istrum, Öglunda, Eggby och
Lundby; Dala med Borgunda och Högstena; Berg
med Lerdala, Timmersdala och Böja; Stenstorp
med Kyrketorp och Brunnhem; Sjögerstad med
Rådene; Åsaka och slutligen Häggum. 21,839
personer (1875).
Billing, Lars Teodor, landskapsmålare, f.
i Össjö socken i Skåne d. 6 Okt. 1817, blef
1834 student i Lund, men egnade sig från 1839
uteslutande åt måleriet. Sistnämnda år begaf
han sig till Stockholm, der han begagnade sig
af undervisningen vid konstakademien. Eljest
har han icke sökt någon annan lärare än
naturen, hvilken han med allvar studerat på täta
resor såväl i Sverige som (1856–59) i
Danmark, Tyskland, Schweiz, Belgien och
Frankrike. B. har utvecklat en ovanligt stor
alstringskraft. Bland hans taflor, som förråda den
skrupulöse naturbetraktaren och i synnerhet utmärka
sig för kraftig kolorit, må särskildt nämnas:
Landskap i Norrland (1867), Vue i Schweiz
(1868) – bägge i Nationalmuseum –,
Öfvergifven qvarn i Värmland (1869) och
Skogsinteriör (1877). B. är sedan 1872 ledamot af
Akademien för de fria konsterna.
Billinge, socken i Skåne, Malmöhus län,
Onsjö härad. Arealen 4,088 hekt. (8,281 tnld).
18 3/8 fm. mtl. 1,209 innev. (1875). Jämte
Röstånga utgör det ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Lunds stift, Onsjö kontrakt.
Billingen, ett skogklädt, delvis odladt berg,
det största af de s. k. Vestgötabergen, beläget
inom Skaraborgs län och sträckande sig inom
Vadsbo, Valle, Gudhems och Kåkinds härad.
Vid den norre, jämförelsevis brante änden är
berget högst – troligen 178–208 m.
(600–700 f.) öfver den mot norr sig utbredande
marken –, och der reser sig en särskild
bergkulle uppöfver den för öfrigt, åtminstone i stort
sedt, tämligen jämna bergsplatån, å hvilken
många ganska betydliga mossmarker äfvensom
flere sjöar äro belägna. I allmänhet uppgår
höjden hos denna bergsplatå till 267–296 m.
(900–1,000 f.) öfver hafvet. Bergets längd, i
n. och s. eller n. n. ö. och s. s. v., är – om
dess södra fortsättning, Brunhemsberget,
medräknas – omkr. 24,6 kilom. (2,3 mil);
största bredden, mellan Sköfde och Varnhems
kloster, är ungefär 10,7 kilom, (1 mil). Tvärs
öfver Billingens hela bredd sträcker sig, från ö.
till v., en ganska tydligt markerad dalgång, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
