Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hufvudsakligen idkas på tre fält: vid
Mons, Liège och Charleroi, der likväl öfver
300 grufvor bearbetas – lemnar tillfälle till
betydlig utförsel, jämte det att hon fyller den
inhemska näringsflitens ofantliga behof. Bland
B:s öfrige mineraliske rikedomar bör ock
nämnas den praktfulle, kolsvarte marmorn
från Dinant och sandstensbrotten i Liège och
Luxemburg. Af B:s mineralkällor är Spa mest
bekant. Dessutom märkas Chaudefontaine, Morimont
och Tongres. Hafsbaden vid Ostende, Blankenberghe
och Heyst äro mycket besökta. – B:s näringsflit
är hufvudsakligen riktad på tillverkningen
af linne-, ylle- och bomullsväfnader, läder
och metallarbeten. Linne-tillverkningen har
sitt säte i Flandern (Gent, Courtray) och
sysselsätter 320,000 spindlar. Verldsbekant
är spetsknypplingen – i Bruxelles (Brüssel),
Mecheln – hvilken sysselsätter 125,000
arbeterskor. Verviers är ylletillverkningens
medelpunkt. Derifrån utsändas årligen
omkr. 400,000 stycken kläde. Mattor väfvas i
Bruxelles, Mecheln och Tournay. Hufvudorterna
för bomulls-tillverkningen, hvilken sysselsätter
750,000 spindlar, äro Gent, Dendern, Aalst,
Bruxelles, Tournay och Mons. Läderfabrikationen
drifves företrädesvis i Liège och Namur, Dinant
och Stavelot. Metallarbetena omfatta såväl
finsmide som maskin- och vapentillverkning. I
sistnämnda hänseende står Liège främst i
hela verlden. Seraing i dess närhet har också
verldsrykte. För öfrigt äro Namur, Charleroi och
Mons medelpunkter för metallindustrien. Bland
öfriga industrigrenar, som idkas med synnerlig
framgång och i större utsträckning, må nämnas
tillverkning af papper, porslin, vagnar, glas
och speglar. Derjämte bör ihågkömmas, att
B. (särskildt Hainaut) är ett af hufvudlanden
för hvjtbetssockertillverkningen. I den belgiska
industriens och samfärdselns tjenst arbetade
vid 1874 års slut 11,690 ångmaskiner med 584,277
hästkrafter.
B. drifver en betydande utrikes handel, dels
import och export, dels också, till följd af det
gynsamma centrala läget, transitohandel. Värdet
af de varor, som 1874 importerades för
den inhemska förbrukningen, skattades till
omkr. 905 mill. kr., och utförseln af landets
egna alster till 780 mill. Nästan hela denna
handelsrörelse är samlad i Antwerpen: af de
6,363 fartyg, med 2,269,680 tons drägtighet,
som nyssnämnda år inlupo i belgiska hamnar,
anlände 4,075 om 1,930,574 tons till nämnde stad,
och af samtidigt utgående 6,457 fartyg, med
2,310,060 tons drägtighet, afsände Antwerpen
4,124 om 1,962,957 tons. Ostende har numera
betydelse hufvudsakligen såsom öfverfartsort,
och Brügge, hvilket under medeltiden var en
bland nordens allra förnämste handelsstäder, är
numera som sådan obetydlig. Landets egen
handelsflotta är ytterst liten; den utgjordes 1873
af blott 69 fartyg om 46,439 tons.
B:s naturförhållanden och de vattenrika floderna
manade tidigt till kanalanläggningar. Sådana
genomkorsa landet i alla riktningar. Bland
de förnämsta äro de, som förbinda Bruxelles
och Louvain (Löwen) med Rupel, Bruxelles med
Charleroi, Ostende med Brügge
och Gent, Mons med Condé, Gent med Terneuse,
Liège och Maestricht samt Schelde med Maas
tvärs genom "Campinen". Sistnämnde kanal jämte
dess förgreningar mäter 168 kilom. (22,7 mil),
och sammanlagda längden af kanaler och segelbara
floder uppgår till 1,899 kilom. (256,6 mil). B:s
gynsamma centrala läge innebar äfvenledes en
mäktig sporre till jernvägars anläggning,
och B. var ock det första land i Europa, der ett
verkligen planmässigt jernvägsnät fastställdes
och utfördes. Till medelpunkt för detsamma valdes
Mecheln. Vid 1874 års slut funnos i B. statsbanor
till 664 kilom. (89,7 mil) längd, alla (med
undantag af 28 kilom.) dubbelspåriga. Under
nämnda år hade på dem befordrats 29,457,707
passagerare, 209,327,214 kilogr. (4,923,373 ctr)
finare och 13,287,652 tons gröfre gods. Samtidigt
trafikerades 2,754 kilom. (372 mil) enskilda
banor, hvilka nyssnämnda år befordrade 13,436,650
passagerare. Anmärkningsvärd är i fråga om de
belgiske jernvägarna den nära öfverensstämmelse,
som i allmänhet uppnåtts mellan beräknad och
verklig anläggningskostnad. Afgifterna äro
låga: hälften så billiga som i England. De
egentlige landsvägarna äro många och förträffligt
underhållna. – Posten befordrade år 1874 omkr. 58
mill. bref, lika många tidningar och vid pass 30
mill. andra trycksaker. Samma år fortskaffades
omkr. 2 3/4 mill. telegram. Penningerörelsen
förmedlas af omkr. 40 bankinrättningar. De
förnämsta bland dem äro: Banque nationale,
med ett aktiekapital af 50 mill. fr., Société
générale pour favoriser l’industrie nationale,
Banque de Belgique, vidare Central-banken
i Antwerpen samt bankerna i Liège och
Gent. Nationalbanken är numera den ende, som
är berättigad till sedelutgifning.
Andlig kultur. Innevånarna bekänna sig nära nog
uteslutande till romersk-katolska läran. Endast
15,000 tillhöra evangelisk trosbekännelse och
2,000 den mosaiska. Ärkebiskopen i Mecheln är
B:s primas. – För den högre undervisningen är
sörjdt dels genom statens högskolor i Gent och
Liège, dels genom det af katolska presterskapet
underhållna universitetet i Louvain, dels
genom det fria universitetet i Bruxelles. Dessa
högskolor räknade (läsåret 1874–75) tillsammans
229 lärare och 2,556 studerande. Med statens
universitet äro specialskolor förenade:
i Gent för civil-ingeniörer, i Liège för
bergsvetenskap. Af högre tillämpningsskolor
märkas: handelsinstitutet i Antwerpen,
navigationsskolorna i Antwerpen och
Ostende, landtbruksinstitutet i Gembloux,
veterinärskolorna i Bruxelles och Liège,
vidare 2 trädgårdsskolor, 26 industriskolor,
konstakademierna i Bruxelles och Antwerpen
samt musik-konservatorierna i Bruxelles och
Liège. Elementar-undervisningen besörjes af
10 kongl. atenéer och 50 andra statsskolor
samt 17 högre och 16 lägre kommunala läroverk
med tillsammans 17,763 lärjungar. Dessutom
finnas 66 af prester ledda skolor och 9 privata
läroanstalter. Af egentliga folkskolor fans 1872
ett antal af 5,678 med 618,937 lärjungar. I
trots af allt detta står folkbildningen ännu
ganska lågt –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
