Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Befruktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentlige beståndsdelen af befruktningsvätskan,
sädesvätskan (semen, sperma; mjölke hos
fiskar). Förr antogos de vara sjelfständiga djur,
och deraf härleder sig deras vanliga benämning,
sädesdjur (animalcula seminis, spermatozoer,
spermatozoider, zoospermier). Deras rörelser
och verksamhetsförmåga upphöra snart, sedan
de lemnat den kropp, i hvilken de alstrats,
särdeles i ett medium, som icke är naturligt
för dem; deremot kunna de jämförelsevis
länge förblifva vid lif inom hondjurets
fortplantningsredskap, i synnerhet hos
insekterna, hvilka äro försedda med särskilda
behållare (receptacula seminis), i hvilka
befruktningsvätskan magasineras för att under
en längre tid befrukta de efter hand mognande
äggen.
Hos en mängd lägre djur, t. ex. inelfsmaskar
(binnikemask m. fl.), kunna de hanlige och
honlige fortplantnings-cellerna (spermatozoider
och äggceller) icke blott utvecklas, utan äfven
befrukta hvarandra inom samma individ (verklig
hermafroditism). Hos andra djur, t. ex. vissa
mollusker (vanliga trädgårdssnäckan m. fl.),
utvecklas visserligen de båda slagen af celler
inom samma individ, men de kunna i de allra
flesta fall icke befrukta hvarandra, utan fordras
för detta ändamål nödvändigt samverkan af två
individ. Hos de högre djuren deremot frambringas
de olika fortplantnings-cellerna alltid inom
särskilda han- och hon-organismer. Sjelfva
befruktningen kan ega rum än inom honans kropp
(såsom hos däggdjur, foglar, reptilier,
hajfiskar, insekter, högre mollusker m. fl.),
än utanför densamme, i det omgifvande mediet
(hos amfibier, de fleste fiskar, lägre mollusker
m. fl.).
Såsom ofvan blifvit nämndt, utgöres det
väsentliga af befruktningen, så vidt denne
process ännu är känd, af spermatozoernas
inträngande i sjelfva äggcellen, hvars
omklädande hylle hos många djur (t. ex. fiskar
och insekter) är försedt med en särskild öppning
(äggpor, mikropyle) för deras insläppande. Om
spermatozoidernas slutliga öde, sedan de inträngt
i ägget, veta vi endast, att de upplösas och
försvinna. I hvad mån deras substans deltager i
det genom dem väckta utvecklingsarbetet, derom
besitter vetenskapen ännu blott förmodanden och
ostyrkta hypoteser – ingen positiv kunskap.
Befruktningen hos växterna består liksom
hos djuren väsentligen i samverkan af två
celler – hvilka hvar för sig äro i afsaknad
af utvecklingsförmåga – till bildande af en
cell, som har förmåga att utveckla sig till
ett nytt individ. De båda vid befruktningen
samverkande cellerna äro hos djuren alltid nakna
(d. v. s. utan någon cellvägg, som bekläder
urslemmet, protoplasman) samt af olika både
beskaffenhet och uppgift. Den ene af de båda
cellerna, den honlige, är jämförelsevis orörlig
och betydligt större, hvarför han också bidrager
med den ojämförligt största mängden materia
till bildandet af det nya individet. Den andre
cellen, den hanlige, som vanligen eger förmåga
af sjelfständig rörelse (för att kunna uppsöka
honcellen), är alltid betydligt mindre och har
väsentligen till uppgift att utöfva ett liksom
väckande inflytande på honcellen. Inom
många af växtrikets grupper förhåller det
sig med befruktnings-cellernas beskaffenhet
och verksamhet på hufvudsakligen samma sätt
som inom djurriket. Så är förhållandet med
de ormbunkartade växterna, med mossorna,
med characeerna och med de högre algerna,
med undantag af florideerna. Hos alla dessa
innehåller hon-organet, vare sig att det är ett
archegonium eller ett oogonium, en specifikt
honlig cell, äggcellen, oosferen, som är naken
och, jämförd med hancellerna, af en betydlig
storlek. Äfven de i han-organen,
antheridierna, alstrade hanlige befruktningscellerna,
spermatozoiderna eller antherozoiderna,
äro nakna, men mycket smärre och
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
